dcsimg

Tesařík dubový ( Czech )

provided by wikipedia CZ

Žije hlavně v prosychajících stromech. Larvy vyhlodávají chodby do dřeva. U nás hojný.

Tesařík dubový (Plagionotus arcuatus) je druh tesaříka se žlutými příčnými proužky připomínajícími vosu. V Evropě žije v dubových lesích v nížinách a pahorkatinách. Larva se zdržuje pod kůrou dubu a k zakuklení zalézá do dřeva až 7 centimetrů hluboko. Dospělý jedinec (imago) měří až 20 mm.

Pahýl
Tento článek je příliš stručný nebo postrádá důležité informace.
Pomozte Wikipedii tím, že jej vhodně rozšíříte. Nevkládejte však bez oprávnění cizí texty.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autoři a editory
original
visit source
partner site
wikipedia CZ

Eichenwidderbock ( German )

provided by wikipedia DE
 src=
Eichenwidderbock

Der Eichenwidderbock, Wespenbock oder Eichenzierbock (Plagionotus arcuatus) ist ein Käfer aus der Familie der Bockkäfer (Cerambycidae).

Beschreibung

Die Käfer werden 8 bis 20 Millimeter lang. Sie sind dem Gemeinen Widderbock sehr ähnlich, aber kräftiger gebaut. Der Körper ist schwarz und hat gelbe schmale Binden die auch am Kopf zu finden sind. Ihr Körper sieht Wespen zum Verwechseln ähnlich. Diese Tarnung (Mimikry) schützt sie vor Feinden. Die Fühler und Beine sind durchgehend hellbraun.

Das Aussehen des Eichenwidderbocks ist variabel; so kann das Band der Zeichnung in Einzelflecke aufgelöst sein. Das zweite und dritte Band kann sich ganz oder teilweise in Längsrichtung vereinigen. Die kleinen Flecke auf der Naht hinter dem Halsschild sind dagegen beständig.[1]

Vorkommen

Die Art ist vor allem in Eichenbeständen von tiefen Lagen bis in niedrige Berglagen anzutreffen. Der Eichenwidderbock ist in Mittel- und Südeuropa anzutreffen. Im Norden reicht das Verbreitungsgebiet bis ins mittlere Norwegen und Schweden sowie in den Süden Finnlands. In England ist die Art nur selten anzutreffen.

Lebensweise

Die Eier werden bevorzugt in die Rinde liegender Eichenstämme, kranker Bäume oder Stubben gelegt. Direkt bei der Ablage wird das Weibchen vom Männchen begattet. Die Larven nagen in den Ästen lange, breite, geschlängelte Gänge, die mit Bohrmehl wieder aufgefüllt werden. Die Verpuppung erfolgt in etwa drei bis sieben Zentimeter Tiefe im Holz, insgesamt dauert die Larvalentwicklung etwa zwei Jahre. Selten werden die Larven auch Buchen, Linden oder Pappeln angetroffen. Die Käfer besuchen im Gegensatz zu ähnlichen Arten keine Blüten, sondern bleiben auf ihren Brutholzstämmen, sie können von Mai bis Juni angetroffen werden.

Quellen

Einzelnachweise

  1. Jiři Zahradnik, Irmgard Jung, Dieter Jung, Jarmila Hoberlandtova, Ivan Zpevak: Käfer Mittel- und Nordwesteuropas, Parey Berlin 1985, ISBN 3-490-27118-1

Literatur

  • Edmund Reitter: Fauna Germanica – Die Käfer des Deutschen Reiches. Band 4 S. 53, K. G. Lutz, Stuttgart 1912
  • Edmund Reitter: Fauna Germanica – Die Käfer des Deutschen Reiches. 5 Bände, Stuttgart K. G. Lutz 1908–1916, Digitale Bibliothek Band 134, Directmedia Publishing GmbH, Berlin 2006, ISBN 3-89853-534-7

Weblinks

 src=
– Album mit Bildern, Videos und Audiodateien
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Eichenwidderbock: Brief Summary ( German )

provided by wikipedia DE
 src= Eichenwidderbock

Der Eichenwidderbock, Wespenbock oder Eichenzierbock (Plagionotus arcuatus) ist ein Käfer aus der Familie der Bockkäfer (Cerambycidae).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Эминчил ала клит ( Kirghiz; Kyrgyz )

provided by wikipedia emerging languages
 src=
Эминчил ала клит.

Эминчил ала клит (лат. Plagionotus arcuatus) — мурутчан коңуздардын бир түрү.

Колдонулган адабияттар

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia жазуучу жана редактор

Kaarsikk ( Estonian )

provided by wikipedia ET

Kaarsikk (Plagionotus arcuatus) on mardikaliste seltsi siklaste sugukonda kuuluv putukaliik.

Kaarsikk on Eestis haruldane.[1]

Viited

  1. Michael Chinery, 2005. Euroopa putukad. Eesti Entsüklopeediakirjastus, lk 279

Välislingid

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visit source
partner site
wikipedia ET

Kaarsikk: Brief Summary ( Estonian )

provided by wikipedia ET

Kaarsikk (Plagionotus arcuatus) on mardikaliste seltsi siklaste sugukonda kuuluv putukaliik.

Kaarsikk on Eestis haruldane.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visit source
partner site
wikipedia ET

Plagionotus arcuatus ( French )

provided by wikipedia FR

Clyte arqué

Plagionotus arcuatus, le Clyte arqué, est une espèce d'insectes coléoptères de la famille des Cerambycidae.

Description

 src=
Clyte arqué (Piémont, Italie).

Long de 8 à 20 mm, ce coléoptère vif aux élytres noirs ponctués et striés de jaune, au thorax noir ponctué de jaune, possède un prothorax fortement arrondi[1]. Ses pattes sont brun-orangé de même que ses antennes presque aussi longues que le corps (chez le mâle), les antennes sont plus réduites chez la femelle. La longueur du corps n'est pas un critère distinctif des sexes.

Biologie

Adulte

Après un vol vif, se pose et se déplace rapidement à la surface de bois morts (chênes et hêtres essentiellement) exposés au soleil.
Par ses mouvements, il imite le comportement de guêpes du genre Vespula (en plus des couleurs ressemblantes). Il constitue ainsi un exemple de mimétisme batésien. On peut l'observer de mai à août presque partout en France où il peut abonder localement. Existe en Belgique et au Grand-Duché de Luxembourg.

Larve

Xylophage, elle se nourrit des mêmes essences d'arbres fraîchement coupés ou même vivants. Elle peut effectuer des dégâts assez réduits dans les bois d'œuvre, les galeries démarrant sous l'écorce et concernant l'aubier.

Références

  1. Michael Chinery, Insectes de France et d'Europe occidentale, Paris, Flammarion, août 2012, 320 p. (ISBN 978-2-08-128823-2), p. 279

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Plagionotus arcuatus: Brief Summary ( French )

provided by wikipedia FR

Clyte arqué

Plagionotus arcuatus, le Clyte arqué, est une espèce d'insectes coléoptères de la famille des Cerambycidae.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Plagionotus arcuatus ( Indonesian )

provided by wikipedia ID

Plagionotus arcuatus adalah spesies kumbang tanduk panjang yang tergolong famili Cerambycidae. Spesies ini juga merupakan bagian dari genus Plagionotus, ordo Coleoptera, kelas Insecta, filum Arthropoda, dan kingdom Animalia.

Plagionotus arcuatus side2.jpg

Larva kumbang ini biasanya mengebor ke dalam kayu dan dapat menyebabkan kerusakan pada batang kayu hidup atau kayu yang telah ditebang.

Referensi

  • TITAN: Cerambycidae database. Tavakilian G., 25 Mei 2009.


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Penulis dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ID

Plagionotus arcuatus: Brief Summary ( Indonesian )

provided by wikipedia ID

Plagionotus arcuatus adalah spesies kumbang tanduk panjang yang tergolong famili Cerambycidae. Spesies ini juga merupakan bagian dari genus Plagionotus, ordo Coleoptera, kelas Insecta, filum Arthropoda, dan kingdom Animalia.

Plagionotus arcuatus side2.jpg

Larva kumbang ini biasanya mengebor ke dalam kayu dan dapat menyebabkan kerusakan pada batang kayu hidup atau kayu yang telah ditebang.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Penulis dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ID

Margasis raštenis ( Lithuanian )

provided by wikipedia LT
Binomas Plagionotus arcuatus

Margasis raštenis arba ąžuolinis kelmagraužis (Plagionotus arcuatus), vok. Eichenwidderbock, rus. Усач поперечнополосатый) – ūsuočių (Cerambycidae) šeimos vabalas. Paplitęs Europoje, Šiaurės Afrikoje, Užkaukazėje, Turkijoje, šiaurės Irane.[1]

Biologija

Suaugęs vabalas yra 8–20 mm dydžio, jo kūnas juodas, su ryškiomis skersinėmis geltonomis juostomis. Antenos trumpesnės už kūną, kojos raudonai geltonos. Skraido gegužės–liepos mėn. Labiausiai lanko ąžuolus (Quercus) ir kitus lapuočius: klevus (Acer), skroblus (Carpinus), liepas (Tilia).

Lerva yra 8-30 mm dydžio, šviesiai gelsva. Vystosi po žieve, daro iki 50 cm ilgio landas, įsigraužia iki 5 cm į medieną. Vystymosi ciklas – 2 metai.

Sinonimai [2]

  • Callidium arcuatum (Linnaeus) Panzer, 1793
  • Callidium lunatum Fabricius, 1781
  • Cerambyx arcuatus (Linnaeus) Gmelin, 1790
  • Clytus arcuatus (Linnaeus) Peyerimhoff, 1919
  • Clytus arcuatus var. interruptus Severin, 1889
  • Leptura arcuata Linnaeus, 1758

Nuotraukos

Šaltiniai

Nuorodos

Vikiteka

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visit source
partner site
wikipedia LT

Margasis raštenis: Brief Summary ( Lithuanian )

provided by wikipedia LT

Margasis raštenis arba ąžuolinis kelmagraužis (Plagionotus arcuatus), vok. Eichenwidderbock, rus. Усач поперечнополосатый) – ūsuočių (Cerambycidae) šeimos vabalas. Paplitęs Europoje, Šiaurės Afrikoje, Užkaukazėje, Turkijoje, šiaurės Irane.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visit source
partner site
wikipedia LT

Plagionotus arcuatus ( Minangkabau )

provided by wikipedia MIN
Blue morpho butterfly.jpg Artikel batopik biologi ko baru babantuak rancangan. Sanak dapek mambantu Wikipedia mangambangannyo.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
En
original
visit source
partner site
wikipedia MIN

Grote wespenboktor ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

Insecten

De grote wespenboktor (Plagionotus arcuatus) is een keversoort uit de familie van de boktorren (Cerambycidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd in 1758 door Linnaeus.[1]

 src=
Mannetje
Bronnen, noten en/of referenties
  1. (fr) Tavakilian, G. (auteur) & Chevillotte, H. (software) (2012) Base de données Titan sur les Cerambycidés ou Longicornes. (bezocht 30 januari 2014)
Geplaatst op:
18-02-2014
Dit artikel is een beginnetje over biologie. U wordt uitgenodigd om op bewerken te klikken om uw kennis aan dit artikel toe te voegen. Beginnetje
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Eikebarkbukk ( Norwegian )

provided by wikipedia NO

Eikebarkbukk (Plagionotus arcuatus) er en bille som tilhører familien trebukker (Cerambycidae). Denne arten finnes langs kysten av Sørlandet og Østlandet i Norge.

Utseende

 src=
Hannen kjennes på litt lengre antenner.
Foto: Magne Flåten

En middelsstor (8-20 mm), nokså kraftig, gul og svart trebukk. Den kan ligne på de andre trebukkene som etterligner veps, og kjennes lettest på de kraftige, rødoransje antennene og beina. Antennene er rundt halvparten så lange som kroppen og ensfarget rødoransje. Hodet er svart med gule tegninger. Pronotum er bredere enn langt, med sterkt rundede sider, svart med to gule, vinklede tverrbånd. Dekkvingene er svarte med fem gule tverrflekker eller – bånd, dessuten et par flekker inne ved sømmen nær roten. Det første flekkeparet er ganske små tverrflekker, det andre er gjerne S-formede, men møtes ikke i midten. Det tredje flekkparet danner et krummet bånd, disse flekkene møtes i midten. Det fjerde båndet er ganske rett, det femte er helt i vingespissen. Beina er ganske kraftige, oransjerøde bortsett fra de mørke for- og mellomlårene.

Levevis

Larvene utvikler seg under barken på nylig døde greiner av eik, en sjelden gang andre løvtrær. Når larven er fullvoksen, gnager den seg noen centimeter inn i veden. Larveutviklingen tar 2 år. De voksne billene løper omkring på trestammer og greiner fra slutten av mai til juli. Bevegelsene såvel som utseendet ligner da på veps.

Utbredelse

Den er utbredt i Europa, bortsett fra De britiske øyer, dessuten i Nord-Afrika og i Asia øst til Iran. I Norge finnes den langs kysten fra Oslofjorden til Mandal, dessuten er det spredte funn nord til Trondheim.

Systematisk inndeling

Treliste

Kilder

Eksterne lenker

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia NO

Eikebarkbukk: Brief Summary ( Norwegian )

provided by wikipedia NO

Eikebarkbukk (Plagionotus arcuatus) er en bille som tilhører familien trebukker (Cerambycidae). Denne arten finnes langs kysten av Sørlandet og Østlandet i Norge.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia NO

Paśnik pałączasty ( Polish )

provided by wikipedia POL
Commons Multimedia w Wikimedia Commons

Paśnik pałączasty[1] (Plagionotus arcuatus) – gatunek chrząszcza z rodziny kózkowatych i podrodziny kózkowych (Cerambycinae).

Opis

Ciało długości od 6[2] lub 9 do 18[3] lub 20 mm. Ciało czarne z żółtymi przepaskami i plamami różnego kształtu, upodabniającym go do osy[2]. Głowa z poprzeczną, żółtą przepaską przy tylnej krawędzi. Przedplecze poprzeczne z bokami silnie zaokrąglonymi, opatrzone żółtą przepaską poprzeczą przez środek, która często jest niepełna. Tarczka jasnożółta, zaś nasada pokryw przy niej czarna. Na pokrywach żółte przepaski, z których dwie znajdują się w wierzchołkowej ⅓ ich długości. Wierzchołek pokryw zaokrąglony[3]. Przód przedplecza żółty. Czułki i odnóża czerwonożółte.

Biologia i ekologia

Larwy tego chrząszcza żerują w drewnie zwalonych drzew, najczęściej dębów, rzadziej buków, grabów, jesionów, lip lub wierzb[4] osiągając przed przepoczwarzeniem długość 22 mm[potrzebny przypis]. Kolebka poczwarkowa tworzona jest w drewnie na głębokości 2–4 cm. Cykl życiowy zwykle trwa rok, rzadziej dwa lata[2][4].

Rozprzestrzenienie

Owad ten zasiedla większą część Europy, Ural Południowy, Azję Mniejszą, Kaukaz, Armenię, północy Iran i Turkmenistan[2][4].

Zobacz też

Przypisy

  1. Jacek Kurzawa: Polskie nazwy kózkowatych. Plagionotus arcuatus. [dostęp 2015-12-24].
  2. a b c d Jiří Zahradník: Przewodnik: Kózkowate. Warszawa: Multico, 2001, s. 86.
  3. a b E. A. J. Duffy: Handbooks for the Identification of British Insects Vol. 5 Part 12. Coleoptera (Cerambycidae). Royal Entomological Society of London, 1952, s. 12–13.
  4. a b c Plagionotus arcuatus. W: Coleoptera Poloniae [on-line]. [dostęp 2015-12-24].

Linki zewnętrzne

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Paśnik pałączasty: Brief Summary ( Polish )

provided by wikipedia POL

Paśnik pałączasty (Plagionotus arcuatus) – gatunek chrząszcza z rodziny kózkowatych i podrodziny kózkowych (Cerambycinae).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Plagionotus arcuatus ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

Plagionotus arcuatus é uma espécie de insetos coleópteros polífagos pertencente à família Cerambycidae.[1]

A autoridade científica da espécie é Linnaeus, tendo sido descrita no ano de 1758.

Trata-se de uma espécie presente no território português.

Referências

  1. «Plagionotus arcuatus» (em inglês). Fauna Europaea. Consultado em 22 de setembro de 2019

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Plagionotus arcuatus: Brief Summary ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

Plagionotus arcuatus é uma espécie de insetos coleópteros polífagos pertencente à família Cerambycidae.

A autoridade científica da espécie é Linnaeus, tendo sido descrita no ano de 1758.

Trata-se de uma espécie presente no território português.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Smalbandad ekbarkbock ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Smalbandad ekbarkbock (Plagionotus arcuatus) är en art i insektsordningen skalbaggar som tillhör familjen långhorningar.

Kännetecken

Den smalbandade ekbarkbocken har en kroppslängd på mellan 8 och 20 millimeter. Den har svart kropp med gula tvärband både på huvudet, halsskölden och täckvingarna. Antennerna och benen är gula.

 src=
Hane

Utbredning

Den smalbandade ekbarkbocken finns i Sverige från Skåne till Uppland och är vanlig i områden med regelbunden avverkning av ek. Den finns även i Danmark och södra Norge. I Finland finns bara enstaka fynd. Den finns vidare i Baltikum, Mellaneuropa, Sydeuropa, Turkiet och Kaukasus.

Levnadssätt

Den smalbandade ekbarkbockens färgteckning i svart och gult, som påminner om en getings, är en form av mimikry som skyddar skalbaggen mot fiender. Den har även ett rörelsemönster som påminner om en getings. Larven lever på ek och i sällsynta fall på andra lövträd. Veden ska vara nyligen död. Larven lever först under barken för att senare äta sig längre in i veden. Den kan ibland göra skada på ekvirke. Efter 2 år är larven färdigutvecklad och förpuppas då i veden eller i barken. Den fullvuxna skalbaggen kan man hitta på solexponerad ekved från slutet av maj till början av juli.

Källor

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Smalbandad ekbarkbock: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Smalbandad ekbarkbock (Plagionotus arcuatus) är en art i insektsordningen skalbaggar som tillhör familjen långhorningar.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Кліт-імітатор осовидний ( Ukrainian )

provided by wikipedia UK

Хорологія

P. arcuatus входить до групи пан'європейських видів європейського зооґеографічного комплексу. Розповсюджений вид на території Європи, Кавказу, північної частини Малої Азії. В Українських Карпатах – це передгірний вид, зрідка заходить у гірську частину регіону на південно-західному макросхилі гір та по долинах великих річок — на північно-східному.

Екологія

Вид тісно прив’язаний до листяних лісових формацій утворених дубом та буком. Комахи активні вдень, зустрічаються в купах дров на зрубах, на стовбурах дерев, на вітровалах тощо. Жуки, за сонячної погоди, дуже швидко бігають й своєю поведінкою і забарвленням імітують жалких перетинчастокрилих, зокрема ос. Квіти відвідують надзвичайно рідко. Літ триває з червня по серпень. Личинка розвивається в деревині листяних порід, здебільшого дуба та граба, рідше бука чи інших видів.

Морфологія

Імаго

P. arcuatus – це вид середніх розмірів, довжиною 10-20 мм. Тіло чорне. Вусики та ноги руді, лише булави передніх, середніх та зрідка задніх стегон частково затемнені. Надкрила на вершині заокруглені. На чорному волосяному фоні надкрил наявні три дугоподібні яскраво-жовті волосяні перев’язі, такі ж вершинна пляма, поперечна смужка позаду основ й загальна пляма за щитком. Щиток вкритий густими жовтими волосками. Частина голови та три поперечні смуги на передньоспинці також яскраво-жовтого кольору.

Личинка

Тіло жовтувато-коричневе, вкрите короткими щетинками. З кожної сторони голови по три вічка. Поверхня гіпостому в поперечних борозенках. Верхня губа округло-серцеподібна. Основа пронотуму з дрібними поздовжніми борозенками. Ноги маленькі, 3-членикові.

Життєвий цикл

Генерація – дворічна.

Література

  1. Бартенев А.Ф. Обзор видов жуков-усачей (Coleoptera: Cerambycidae) фауны Украины // Вісті Харківського ентомологічного товариства. — 2003 (2004). — 11, № 1-2. — с. 24-43
  2. Жирак Р. М., Пушкар В. С., Заморока А.М. Матеріали до вивчення ентомофауни північно-східної частини Івано-Франківської області // матеріали науково-практичної конференції «Природничі науки на межі століть» — Ніжин, 2004. — с. 36-37;
  3. Жирак Р. М., Пушкар В. С., Заморока А. М., Парпан В.І. Доповнення до фауни деяких таксонів комах північно-східної частини Івано-Франківської області // IV Міжнародна наукова конференція «Охорона навколишнього середовища та раціональне використання природних ресурсів» — Донецьк, 2005. — с. 50-51;
  4. Загайкевич І.К. До вивчення вусачів (Cerambycidae) Станіславської обл. // Проблеми ентомології на Україні. — К.: Вид-во АН УРСР, 1959. — с. 45-47;
  5. Загайкевич І.К. Таксономия и экология усачей. — К.: Наукова Думка, 1991. — 420 с.;
  6. Заморока А.М. Висотно-домінантний розподіл фауни жуків-вусачів на північно-східному меґасхилі Українських Карпат та південно-західній окраїні Східноєвропейської платформи // Вісн. Прикарпатського у-ту, серія біол. № 3 — Івано-Франківськ, 2003. — с. 112—127;
  7. Заморока А.М. Вплив комплексного висотного градієнту на формування домінантних форм жуків-вусачів (Coleoptera: Cerambycidae) на північно-східному макросхилі Українських Карпат та Передкарпатті // ІІ міжнародна наукова конференція студентів та аспірантів «Молодь і поступ біології». — Львів, 2006. — с. 251—252;
  8. Заморока А.М. Жуки-вусачі Івано-Франківської області // мат. конф. «Проблеми вивчення та охорони біорізноманіття Карпат і прилеглих територій». — Івано-Франківськ, 2007. — с. 131—132;
  9. Пушкар В. С., Заморока А.М., Жирак Р. М. Доповнення щодо фауністики та хорології деяких таксонів комах на північно-східних територіях Івано-Франківської області // тези доповідей Міжнародної наукової конференції «Регіональні проблеми природокористування та охорона рослинного і тваринного світу». — Кривий Ріг, 2006. — с. 44-46;
  10. Łomnicki M. Catalogus Coleopterorum Haliciae. — Leopoli, 1884. — S. 1-43;

Посилання

  1. Систематика виду на порталі BioLib (англ.)
  2. Зображення та відомості про вид на порталі cerambyx.uochb.cz (англ.)
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Автори та редактори Вікіпедії
original
visit source
partner site
wikipedia UK

Plagionotus arcuatus ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Plagionotus arcuatus là một loài bọ cánh cứng trong họ Cerambycidae.[1]

Hình ảnh

Chú thích

  1. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). “Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Truy cập ngày 24 tháng 9 năm 2012.

Tham khảo

 src= Wikimedia Commons có thư viện hình ảnh và phương tiện truyền tải về Plagionotus arcuatus


Hình tượng sơ khai Bài viết tông bọ cánh cứng Clytini này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Plagionotus arcuatus: Brief Summary ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Plagionotus arcuatus là một loài bọ cánh cứng trong họ Cerambycidae.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Поперечнополосатый усач ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию
Подцарство: Эуметазои
Без ранга: Первичноротые
Без ранга: Линяющие
Без ранга: Panarthropoda
Надкласс: Шестиногие
Класс: Насекомые
Надотряд: Coleopterida
Подотряд: Разноядные жуки
Инфраотряд: Кукуйиформные
Надсемейство: Хризомелоидные
Семейство: Усачи
Подсемейство: Настоящие усачи
Триба: Clytini
Род: Plagionotus
Вид: Поперечнополосатый усач
Международное научное название

Plagionotus arcuatus (Linnaeus, 1758)

Синонимы
Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
NCBI 1483159EOL 117984

Усач поперечнополосатый (лат. Plagionotus arcuatus) — вид жуков-усачей из подсемейства настоящих усачей. Распространён в Европе, Северной Африке, Закавказье, Турции и северном Иране[2]. Длина тела взрослых насекомых 8—20 мм[2]. Кормовыми растениями личинок являются различные широколиственные деревья: дуб, клён, лещина, липа и др[2].

Примечания

  1. Plagionotus arcuatus (Linnaeus, 1758) (англ.). Сайт «EU-Nomen»: Pan-Europaean Species directories Intrastructure (eu-nomen.eu). Проверено 19 февраля 2012. Архивировано 12 сентября 2012 года.
  2. 1 2 3 Описание Plagionotus arcuatus (Linnaeus, 1758) (англ.). Сайт «cerambyx.uochb.cz». Проверено 19 февраля 2012. Архивировано 12 сентября 2012 года.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

Поперечнополосатый усач: Brief Summary ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию

Усач поперечнополосатый (лат. Plagionotus arcuatus) — вид жуков-усачей из подсемейства настоящих усачей. Распространён в Европе, Северной Африке, Закавказье, Турции и северном Иране. Длина тела взрослых насекомых 8—20 мм. Кормовыми растениями личинок являются различные широколиственные деревья: дуб, клён, лещина, липа и др.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии