Genista pilosa ye una especie del xéneru Genista perteneciente a la familia de les fabacees. Ye orixinaria d'Europa.
Ye un parrotal reptante y laxo, de tarmos prostraos y radicantes. Les fueyes son simples, oblanceolaes, cuasi sésiles, pelosu-sedoses nel viesu, glabrescentes nel fexe y de cutiu plegaes llonxitudinalmente. Les flores disponer de forma solitaria o geminada na axila de les fueyes, constituyendo recímanos atayaos. La corola y la mota son pelosos, según la llegume. Ésta ye estruyida, negrosa y de 18.30 mm de llargor.
La especie ta bien estendida nel sur d'Europa Central y del Sudoeste. Alcuéntrase en sitios soleyeros y secos, templaos, ye cuasi esclusiva de los gorbizales con brecina, sobre substrato xilizu.
Genista pilosa describióse por Carlos Linneo y espublizóse en Species Plantarum 2: 710. 1753.[1]
Númberos cromosomáticos de Genista pilosa (Fam. Leguminosae) y táxones infraespecificos:2n=24[2][3]
Genista: nome xenéricu que provién del llatín de la que los reis y reines Plantagenet d'Inglaterra tomaron el so nome, planta Genesta o plante genest, n'alusión a una hestoria que, cuando Guillermo'l Conquistador embarcóse camín d'Inglaterra, arrincó una planta que se caltenía firme, aprofiantemente, a una roca y meter nel so cascu como símbolu de qu'él tamién sería tenáz na so venturera xera. La planta foi la llamada planta genista en llatín. Esta ye una bona hestoria, pero per desgracia Guillermo'l Conquistador llegó muncho primero de los Plantagenet y en realidá foi Godofredo d'Anjou que foi moteyáu'l Plantagenet, porque llevaba un ramito de flores marielles de retama nel so cascu como una insinia (genêt ye'l nome francés del parrotal de retama), y foi el so fíu, Enrique II, el que se convirtió nel primera rei Plantagenet. Otres esplicaciones históriques son que Geoffrey llantó esti parrotal como una cubierta de caza o qu'él la usaba p'azotase a sigo mesmu. Nun foi hasta que Ricardo de York, el padre de los dos reis Eduardu IV y Ricardu III, cuando los miembros d'esta familia adoptaron el nome de Plantagenet, y depués aplicóse retroactivamente a los descendientes de Godofredo I d'Anjou como'l nome dinásticu.[4]
pilosa: epítetu llatín que significa "con pelos".[5]
Genista pilosa ye una especie del xéneru Genista perteneciente a la familia de les fabacees. Ye orixinaria d'Europa.
Genista pilosa (lat. Genista pilosa) - paxlakimilər fəsiləsinin naz cinsinə aid bitki növü.
Genista pilosa (lat. Genista pilosa) - paxlakimilər fəsiləsinin naz cinsinə aid bitki növü.
La Ginesta pilosa o espergell[3][4] és una espècie del gènere Genista pertanyent a la família de les fabàcies. És nativa d'Europa.
Es tracta d'una mata reptant i laxa, de tiges prostrades i radicants. Les fulles són simples, oblanceolades, gairebé sèssils, piloso-sedoses al revers, glabresecents a l'anvers i sovint plegades longitudinalment. Les flors es disposen de forma solitària o geminada a l'axil·la de les fulles, constituint raïms interromputs. La corol·la i el calze són pilosos, així com el llegum. Aquest és comprimit, negrós i de 18-28 mm de llarg.
Té una distribució eurosiberiana, és a dir, pel sud d'Europa Central i del Sud-oest. Habita quasi exclusivament en landes de bruguerola, sobre substrat silícic.
Als Països Catalans tan sols n'hi ha a Barcelona i Lleida.
Nombre cromosomàtic de la ginesta pilosa (Fam. Leguminosae) i tàxons infraespecífics: 2n = 24[5][2]
no vàlida; no s'ha proporcionat text per les refs amb l'etiqueta Flora
La Ginesta pilosa o espergell és una espècie del gènere Genista pertanyent a la família de les fabàcies. És nativa d'Europa.
Llysieuyn blodeuol (neu legume) yw Corfanhadlen flewog sy'n enw benywaidd. Mae'n perthyn i'r teulu Fabaceae. Yr enw gwyddonol (Lladin) yw Genista pilosa a'r enw Saesneg yw Hairy greenweed.[1] Ceir enwau Cymraeg eraill ar y planhigyn hwn gan gynnwys Aurfanadl Blewog.
Eraill yn yr un teulu yw: ffa soya (Glycine max), y ffa cyffredin (Phaseolus), pys gyffredin (Pisum sativum), chickpea (Cicer arietinum), cnau mwnci (Arachis hypogaea), pys per (Lathyrus odoratus) a licrs (Glycyrrhiza glabra).
Llysieuyn blodeuol (neu legume) yw Corfanhadlen flewog sy'n enw benywaidd. Mae'n perthyn i'r teulu Fabaceae. Yr enw gwyddonol (Lladin) yw Genista pilosa a'r enw Saesneg yw Hairy greenweed. Ceir enwau Cymraeg eraill ar y planhigyn hwn gan gynnwys Aurfanadl Blewog.
Eraill yn yr un teulu yw: ffa soya (Glycine max), y ffa cyffredin (Phaseolus), pys gyffredin (Pisum sativum), chickpea (Cicer arietinum), cnau mwnci (Arachis hypogaea), pys per (Lathyrus odoratus) a licrs (Glycyrrhiza glabra).
Kručinka chlupatá (Genista pilosa)[1] je rostlina, dřevina z čeledi bobovité (Fabaceae). Je to keř s jednoduchými listy a žlutými květy. Někdy je používána jako dekorativní keř ozdobný květy.
Pro druh označovaný Genista pilosa používáno vědecké synonymum Genista repens, Cytisus pilosus, Telinaria pilosa, Genistoides tuberculata.
Je původní v Evropě, na východní hranici rozšíření po Polsko, na severu po Švédsko.
V ČR je původní v teplých oblastech, na jižní a jihozápadní Moravě.[2]
Kvete v květnu a červnu. Plod je lusk.
Druh lze najít ve společenstvích Genisto pilosae-Quercetum petraeae, Erico-Pinetea, Erico carneae-Pinion, Thlaspio montani-Pinetum sylvestris, Notholaeno marantae-Sempervivetum hirti, Helichryso arenariae-Festucetum pallentis, Saxifrago paniculatae-Seslerietum caeruleae, Asplenio cuneifolii-Seslerietum caeruleae, Potentillo heptaphyllae-Festucetum rupicolae.[3]
Preferuje slunečné polohy, propustné půdy. Kručinky prospívají v chudé, suché, písčité nebo kamenité půdě. Dobře snáší krátkodobé sucho a málo dusíku. Ve výživné, živinami bohaté půdě se rostlině nedaří a jsou přerůstány plevelem. Množí se semeny a řízkováním. Je pěstováno několik kultivarů.
Pěstuje se jako okrasná rostlina, je vhodná pro nízký kobercovitý vzrůst jako půdokryvná (při použití netkané textilie jako mulče), na skalky a i do skupin v sadovnických úpravách, záhonů. Keře jsou ceněny zejména pro bohaté kvetení, v zimě jsou pak nápadné zelenými větvičkami.[4]
Kručinka chlupatá (Genista pilosa) je rostlina, dřevina z čeledi bobovité (Fabaceae). Je to keř s jednoduchými listy a žlutými květy. Někdy je používána jako dekorativní keř ozdobný květy.
Håret visse (Genista pilosa) er en halvbusk med en opstigende og udspærret vækst. Arten er knyttet til magre, sandede jorde. Den er lettest at finde i Vestjylland, noget mere sjælden i Østjylland og på Fyn, og helt manglende i Østdanmark.
Håret visse er en halvbusk med en åben og krybende til opstigende vækstform. Alle dele af planten, stængler, blade, blomster og bælge, er hårede. Stænglerne er furede, og bladene sidder spredt. De er omvendt ægformede med hel rand. Oversiden er mørkegrøn, mens undersiden er lyst grågrøn. Blomstringen foregår i maj-juli, hvor man finder blomsterne siddende enkeltvis eller få sammen fra bladhjørnerne. Blomsterne er 5-tallige og uregelmæssige (som det er sædvanligt hos bælgplanterne) med gule kronblade. Frugterne er bælge med nogle få frø.
Rodsystemet består af en lodret jordstængel, der er forlænget i en dybtgående pælerod, som bærer de forholdsvist få siderødder.
Planten når en højde på ca. 25 cm og en kronebredde på ca. 50 cm.
Håret visse er naturligt forekommende i Central- og Sydeuropa. Arten har sin nordvestlige grænse i Danmark, hvor den findes hist og her i Vestjylland, sjældnere i Østjylland og på Fyn, men slet ikke i de østlige landsdele. Arten er knyttet til lysåbne voksesteder med en udpint, sandet jordbund, og den er karakterplante for naturtypen Visse-indlandsklit. I Znojmobakkerne, umiddelbart nord for Tjekkiets grænse til Østrig, er der opstået sletter langs floderne Dyje, jihlávka, Rokytná og Oslava. På de mest tørre steder, dvs. øverst på de sydvendte dalsider, findes kratagtige egeskove, og her vokser arten sammen med bl.a. avnbøg, blåmunke, almindelig engelsød, svalerod, bakkemysike, bjergmandstro, bredbladet timian, bølget bunke, cypresvortemælk, farvevisse, fåresvingel, grenet edderkopurt, gul løg, hedelyng, jordstar, kantet konval, karteusernellike, lægeærenpris, nordisk radeløv, prikbladet perikon, seksradet stenurt, skovfyr, skovkløver, tidlig timian, vellugtende gulaks, vintereg og ædelkortlæbe[1]
Håret visse (Genista pilosa) er en halvbusk med en opstigende og udspærret vækst. Arten er knyttet til magre, sandede jorde. Den er lettest at finde i Vestjylland, noget mere sjælden i Østjylland og på Fyn, og helt manglende i Østdanmark.
Behaarter Ginster (Genista pilosa), auch Heide-Ginster oder Sand-Ginster genannt, ist eine Pflanzenart in der Unterfamilie Schmetterlingsblütler (Faboideae) innerhalb der Familie der Hülsenfrüchtler (Fabaceae).
Der sommergrüne, dichtbuschige Zwergstrauch – an Felsen angelehnt auch Spaliersträuchlein – hat niederliegende bis aufsteigende Äste und erreicht Wuchshöhen bis 30 Zentimeter. Die jüngeren Zweige sind rundlich und anliegend behaart, ältere sind längsstreifig und knotig sowie dornenlos.
Die wechselständig angeordneten Laubblätter stehen einzeln an den Langtrieben, sonst in Büscheln. Die bis zu 1 Zentimeter langen und 4 Millimeter breiten Blattspreiten sind lanzettlich oval und entlang der Mittelrippe gefaltet. Die dunkelgrünen Blattspreiten sind unterseits dicht seidig behaart.
Die Blütezeit reicht von Mai bis August. Die Blüten stehen einzeln oder bis zu dritt in den Blattachseln der Vorjahrstriebe. Die zwittrigen Blüten sind bei einer Länge von bis zu 1 Zentimeter zygomorph und fünfzählig mit doppelter Blütenhülle. Die fünf Kronblätter sind goldgelb.
Die etwa 2,5 Zentimeter langen Hülsenfrüchte besitzen feine, dünne Härchen an den Nähten. Die Fruchtreife erfolgt ab Juli.
Die Chromosomenzahl beträgt 2n = 24.[1]
Genista pilosa hat ihren Verbreitungsschwerpunkt in West-, Mittel- und Südosteuropa.[2] In Deutschland kommt sie vor allem im Norden und Westen vor und fehlt südlich der Donau.
Als Standort werden sonnige, trockenwarme, kalkarme Säume von Gebüschen und Wäldern sowie Heiden und Magerwiesen bevorzugt. Der Behaarte Ginster gilt als Zeigerpflanze für versauerte Böden. Er ist in Mitteleuropa eine Charakterart des Genisto pilosae-Callunetum, kommt seltener auch im Vaccinio-Callunetum vor und ist eine Charakterart des Genistion pilosae-Verbandes. Auch in Gesellschaften des Unterverbands Quercenion robori-petraeae oder der Klasse Festuco-Brometea kann er vorkommen.[1]
Für den Behaarten Ginster bestehen bzw. bestanden auch die weiteren deutschsprachigen Trivialnamen: Hasenbarm (Göttingen), Lütte Heidkraut (Mecklenburg), Maipfriemen, Ringheide (Württemberg in der Baar) und Thierheide.[3]
Behaarter Ginster (Genista pilosa), auch Heide-Ginster oder Sand-Ginster genannt, ist eine Pflanzenart in der Unterfamilie Schmetterlingsblütler (Faboideae) innerhalb der Familie der Hülsenfrüchtler (Fabaceae).
Ju Heedkonke (Genista pilosa, düütsk "behaarter Ginster" af "Heideginster") is aan bit tou 30 Säntimeetere hoogen litjen Struuk mäd Puulen un jeele Blöiten, apgjuchte un hongjende Takken.
Ju Heedkonke (Genista pilosa, düütsk "behaarter Ginster" af "Heideginster") is aan bit tou 30 Säntimeetere hoogen litjen Struuk mäd Puulen un jeele Blöiten, apgjuchte un hongjende Takken.
Genista pilosa, commonly known as hairy greenweed, silkyleaf broom, silkyleaf woadwaxen and creeping broom,[1] is a plant species in the genus Genista. It is 30–45 centimetres (12–18 in) tall and has green coloured stems. It has yellowish coloured flowers which grow in 1-3 pairs.[2] It grows in western and central Europe in poor, dry, sandy, and stony soils.
Genista pilosa, commonly known as hairy greenweed, silkyleaf broom, silkyleaf woadwaxen and creeping broom, is a plant species in the genus Genista. It is 30–45 centimetres (12–18 in) tall and has green coloured stems. It has yellowish coloured flowers which grow in 1-3 pairs. It grows in western and central Europe in poor, dry, sandy, and stony soils.
Genista pilosa es una especie del género Genista perteneciente a la familia de las fabáceas. Es originaria de Europa.
Es un arbusto reptante y laxo, de tallos prostrados y radicantes. Las hojas son simples, oblanceoladas, casi sésiles, peloso-sedosas en el envés, glabrescentes en el haz y a menudo plegadas longitudinalmente. Las flores se disponen de forma solitaria o geminada en la axila de las hojas, constituyendo racimos interrumpidos. La corola y el cáliz son pelosos, así como la legumbre. Ésta es comprimida, negrosa y de 18.30 mm de longitud.
La especie está muy extendida en el sur de Europa Central y del Sudoeste. Se encuentra en sitios soleados y secos, cálidos, es casi exclusiva de los brezales con brecina, sobre substrato silíceo.
Genista pilosa fue descrita por Carlos Linneo y publicado en Species Plantarum 2: 710. 1753.[1]
Números cromosomáticos de Genista pilosa (Fam. Leguminosae) y táxones infraespecificos:2n=24[2][3]
Genista: nombre genérico que proviene del latín de la que los reyes y reinas Plantagenet de Inglaterra tomaron su nombre, planta Genesta o plante genest, en alusión a una historia que, cuando Guillermo el Conquistador se embarcó rumbo a Inglaterra, arrancó una planta que se mantenía firme, tenazmente, a una roca y la metió en su casco como símbolo de que él también sería tenaz en su arriesgada tarea. La planta fue la llamada planta genista en latín. Esta es una buena historia, pero por desgracia Guillermo el Conquistador llegó mucho antes de los Plantagenet y en realidad fue Godofredo de Anjou que fue apodado el Plantagenet, porque llevaba un ramito de flores amarillas de retama en su casco como una insignia (genêt es el nombre francés del arbusto de retama), y fue su hijo, Enrique II, el que se convirtió en el primer rey Plantagenet. Otras explicaciones históricas son que Geoffrey plantó este arbusto como una cubierta de caza o que él la usaba para azotarse a sí mismo. No fue hasta que Ricardo de York, el padre de los dos reyes Eduardo IV y Ricardo III, cuando los miembros de esta familia adoptaron el nombre de Plantagenet, y luego se aplicó retroactivamente a los descendientes de Godofredo I de Anjou como el nombre dinástico.[4]
pilosa: epíteto latino que significa "con pelos".[5]
Genista pilosa es una especie del género Genista perteneciente a la familia de las fabáceas. Es originaria de Europa.
Genista pilosa Fabaceae familiako zuhaixka.
10-50 cm neurtzen duen mulu arantzagabea. Hostoak bakunak eta tolestuak dira, goialdean ia ilegabeak eta azpialdean zetakarak. Txandakatuak agertzen dira edo faszikuluetan bilduak. Loreak bakarka edo bikoteka antolatzen dira braktea bakoitzaren galtzarbean, luku luzeak eratuz. Lekak iletsuak dira, 3-8 hazirekin.
Apiriletik uztailera loratzen da.
Lurzoru azidifikatu eta hareatsuetan bizi da.
Europan, Atlantiko aldean eta hegoaldeko mendigune hezeetan zabaltzen da. Euskal Herrian, batez ere, erdialdeko mendi silizeo edo deskarbonatuetan aurkitzen da. Ekialdeko kostaldeko gune batzuetan ere topa dezakegu.[1]
Genista pilosa Fabaceae familiako zuhaixka.
Kosmata žandawa (Genista pilosa) je kerkowa rostlina ze swójby łušćinowcow (Fabaceae). Dalše serbske ludowe mjeno je jachlowc.
Kosmata žandawa je w lěću zeleny, ležacy hač zrunany kerk, kotryž docpěje wysokosć wot 15 hač 30 (40) cm a šěrokosć wot hač do 80 cm. Sorta 'Vancouver Gold' njese złotožołte kćenja a docpěje wysokosć wot hač do 45 cm.
Młode hałuzy, kćenja a spódki łopjenow su kosmate. Hałuzy njenjesu ćernje a su zrunane abo lězuce a žłobikowane.
Ćmowozelene łopjena docpěja dołhosć wot 4 hač 15 mm a su njedźělene a owalne.
Kćěje wot meje hač junija. Kćenja docpěja dołhosć wot 8 hač 16 mm a steja po jedym hač po třoch w łopjenowych rozporach.
Łušćinowy płód je kosmaty a docpěje dołhosć wot 1,5 hač 2,5 cm.
Rosće na holach, lěsnych a pućowych kromach, skalnych zwisach a w lěsach. Ma radšo małowutkate, kisalne pódy w krajinach z miłymi zymami.
Kosmata žandawa (Genista pilosa) je kerkowa rostlina ze swójby łušćinowcow (Fabaceae). Dalše serbske ludowe mjeno je jachlowc.
De kruipbrem (Genista pilosa) is een giftige, groenblijvende struik die behoort tot de vlinderbloemenfamilie (Leguminosae of Fabaceae). De soort staat op de Nederlandse Rode lijst van planten als vrij zeldzaam en zeer sterk afgenomen. De struik komt van nature voor in Europa. De cultivars Genista pilosa 'Goldilocks', Genista pilosa 'Lemon Spreader' (Yellow Spreader) en Genista pilosa 'Vancouver Gold' worden in de siertuin gebruikt.
De struik wordt 7-30 cm hoog en heeft een liggend-opstijgende, doornloze stengel. De 5-12 mm lange bladeren zijn aan de onderkant aangedrukt behaard.
De kruipbrem bloeit van april tot juli met gele bloemen. Ook komt latere bloei voor met alleenstaande bloemen in de bladoksels. De vlag en kiel zijn 8-10 mm lang. De kroonbladen en kelk zijn aangedrukt behaard. De bloeiwijze is een tros.
De vrucht is een 1,5-4 cm lange peul met aangedrukte beharing.
De struik komt voor op droge, voedselarme zandgrond in heidevelden en bermen.
De kruipbrem (Genista pilosa) is een giftige, groenblijvende struik die behoort tot de vlinderbloemenfamilie (Leguminosae of Fabaceae). De soort staat op de Nederlandse Rode lijst van planten als vrij zeldzaam en zeer sterk afgenomen. De struik komt van nature voor in Europa. De cultivars Genista pilosa 'Goldilocks', Genista pilosa 'Lemon Spreader' (Yellow Spreader) en Genista pilosa 'Vancouver Gold' worden in de siertuin gebruikt.
De struik wordt 7-30 cm hoog en heeft een liggend-opstijgende, doornloze stengel. De 5-12 mm lange bladeren zijn aan de onderkant aangedrukt behaard.
De kruipbrem bloeit van april tot juli met gele bloemen. Ook komt latere bloei voor met alleenstaande bloemen in de bladoksels. De vlag en kiel zijn 8-10 mm lang. De kroonbladen en kelk zijn aangedrukt behaard. De bloeiwijze is een tros.
De vrucht is een 1,5-4 cm lange peul met aangedrukte beharing.
De struik komt voor op droge, voedselarme zandgrond in heidevelden en bermen.
Janowiec włosisty (Genista pilosa L.) – gatunek rośliny z rodziny bobowatych (Fabaceae Lindl.). Występuje w środkowej i zachodniej Europie. W Polsce rośnie na Wyżynie Małopolskiej, Wyżynie Lubelskiej, w Poznańskiem i na Pomorzu.
Kwiaty janowca włosistego odwiedzane są przez dzikie pszczoły, trzmiele oraz motyle dzienne. Na liściach żerują larwy motyla Lycaena cyllarus.
Gatunek umieszczony na polskiej czerwonej liście w kategorii NT (bliski zagrożenia)[3].
Janowiec włosisty (Genista pilosa L.) – gatunek rośliny z rodziny bobowatych (Fabaceae Lindl.). Występuje w środkowej i zachodniej Europie. W Polsce rośnie na Wyżynie Małopolskiej, Wyżynie Lubelskiej, w Poznańskiem i na Pomorzu.
Hårginst (Genista pilosa) är Hallands landskapsblomma. Ginst är en liten risartad buske som blir 2 till 3 decimeter hög. Hårginst blommar i maj-juni med gula blommor som sitter i toppställda klasar. Hårginst kan knappast förväxlas med andra arter. Hårginst förekommer sällsynt i Skåne, Halland och Småland, men har också naturaliserats i Västerbottens skärgård.
Hårginst, som ofta bara kallas ginst, har också kallats för "knutginst".
Hårginst (Genista pilosa) är Hallands landskapsblomma. Ginst är en liten risartad buske som blir 2 till 3 decimeter hög. Hårginst blommar i maj-juni med gula blommor som sitter i toppställda klasar. Hårginst kan knappast förväxlas med andra arter. Hårginst förekommer sällsynt i Skåne, Halland och Småland, men har också naturaliserats i Västerbottens skärgård.
Genista pilosa là một loài thực vật trong chi Genista.
Genista pilosa là một loài thực vật trong chi Genista.