Cariamae és el nom suggerit per a un grup d'ocells no voladors que van aparèixer fa uns 63 milions d'anys. El grup inclou les famílies Cariamidae, Phorusrhacidae, Bathornithidae i Idiornithidae. Tot i que tradicionalment s'han considerat un subordre dels gruïformes, basant-se en estudis morfològics i genètics[1] s'ha demostrat que pertanyen a un grup d'ocells separat i que els seus parents vius més propers són els falcònids, psitaciformes i passeriformes[2]
Cariamae és el nom suggerit per a un grup d'ocells no voladors que van aparèixer fa uns 63 milions d'anys. El grup inclou les famílies Cariamidae, Phorusrhacidae, Bathornithidae i Idiornithidae. Tot i que tradicionalment s'han considerat un subordre dels gruïformes, basant-se en estudis morfològics i genètics s'ha demostrat que pertanyen a un grup d'ocells separat i que els seus parents vius més propers són els falcònids, psitaciformes i passeriformes
Urdd o adar na fedrant hedfan yw'r Cariamiformes (neu weithiau Cariamae). Mae'r urdd hon wedi bodoli ers dros 60 miliwn o flynyddoedd. Mae'n cynnwys y teulu Cariamidae (seriemas) sy'n fyw heddiw a theuluoedd darfodedig e.e. Phorusrhacidae, Bathornithidae, Idiornithidae a Ameghinornithidae.
Ystyriwyd y grwp hwn yn is-urdd o'r Gruiformes ar un cyfnod, ond mae astudiaethau o'u siap a'u geneteg yn dangos eu bod yn perthyn i grwp hollol wahanol - yr Australaves,[3] grwp sy'n cynnwys: Falconidae, Psittaciformes a Passeriformes, ac mae rhywogaethau o'r teuluoedd hyn yn fyw heddiw.[4]
Atgyfnerthwyd y canfyddiad hwn yn 2014.[5] Roedd yr astudiaeth yn dangos fod y Cariamiformes yn hynafiaid i'r Australaves, a'r hebogiaid wedyn.
Rhestr Wicidata:
teulu enw tacson delweddUrdd o adar na fedrant hedfan yw'r Cariamiformes (neu weithiau Cariamae). Mae'r urdd hon wedi bodoli ers dros 60 miliwn o flynyddoedd. Mae'n cynnwys y teulu Cariamidae (seriemas) sy'n fyw heddiw a theuluoedd darfodedig e.e. Phorusrhacidae, Bathornithidae, Idiornithidae a Ameghinornithidae.
Ystyriwyd y grwp hwn yn is-urdd o'r Gruiformes ar un cyfnod, ond mae astudiaethau o'u siap a'u geneteg yn dangos eu bod yn perthyn i grwp hollol wahanol - yr Australaves, grwp sy'n cynnwys: Falconidae, Psittaciformes a Passeriformes, ac mae rhywogaethau o'r teuluoedd hyn yn fyw heddiw.
Atgyfnerthwyd y canfyddiad hwn yn 2014. Roedd yr astudiaeth yn dangos fod y Cariamiformes yn hynafiaid i'r Australaves, a'r hebogiaid wedyn.
Seriemy jsou malá skupina velkých jihoamerických pozemních běhavých ptáků, do které patří pouze dva žijící druhy. Často jsou řazeni ke krátkokřídlým (Gruiformes), někdy jsou vyčleňováni do samostatného řádu Cariamiformes spolu se svými vyhynulými příbuznými (např. známí obří nelétaví fororacidi, kteří dosahovali až třímetrové výšky - například argentinský miocenní rod Kelenken).[1]
Seriemy jsou malá skupina velkých jihoamerických pozemních běhavých ptáků, do které patří pouze dva žijící druhy. Často jsou řazeni ke krátkokřídlým (Gruiformes), někdy jsou vyčleňováni do samostatného řádu Cariamiformes spolu se svými vyhynulými příbuznými (např. známí obří nelétaví fororacidi, kteří dosahovali až třímetrové výšky - například argentinský miocenní rod Kelenken).
Die Cariamiformes sind eine Ordnung der Vögel, zu der nur eine rezente Familie, die Seriemas (Cariamidae), mit zwei Arten, dem Rotfußseriema (Cariama cristata) und dem Schwarzfußseriema (Chunga burmeisteri) gehört. Beide kommen im mittleren Südamerika vor, sind mittelgroße Vögel und leben vor allem als schnelle, sich vor allem carnivor ernährende Läufer auf dem Erdboden, sind aber noch flugfähig. Neben den Seriemas werden den Cariamiformes noch einige ausgestorbene Vogelfamilien zugeordnet, darunter die mitunter riesigen, flugunfähigen Phorusrhaciden sowie einige basale Gattungen ohne Familienzuordnung.
Die Cariamiformes sind bzw. waren mittelgroße bis sehr große, ausschließlich bis vorwiegend bodenlebende, langbeinige Vögel, die sich vor allem carnivor oder als Aasfresser ernährten bzw. ernähren (der beim Holotyp von Strigogyps sapea erhaltene Magen enthält allerdings Pflanzenreste). Zu ihren charakteristischen Merkmalen gehören ein Knochenvorsprung oberhalb der Augenhöhle („Supraorbital process“), ein kurzer Carpometacarpus (ein Knochen aus verschmolzenen Handwurzel- und Mittelhandknochen), ein großer Abstand zwischen den Mittelhandknochen, ein deutliches, ventral ausgerichtetes Knötchen auf dem zum Körper hin gelegenen Ende des gebogenen kleinen Mittelhandknochens und ein quaderförmiger Hypotarsus (der knöcherne Wulst an der Hinterseite des Vogelfußes) ohne Rillen für die Beugesehnen der Zehen.[2]
Die Cariamiformes wurden 1888 durch den deutschen Ornithologen Max Fürbringer zunächst als Unterordnung Cariamae aufgestellt und den Kranichvögeln (Gruiformes) zugeordnet. Diese Zuordnung wurde aber in der folgenden Zeit niemals näher untersucht und bestätigt. Mit dem Aufkommen der Kladistik und der Methode des DNA-Vergleichs zur Ermittlung von Verwandtschaftsverhältnissen kamen immer mehr Zweifel an der Verwandtschaft zwischen Seriemas und Kranichen auf. Mitte 2008 wurde eine umfangreiche phylogenetische Studie publiziert, die die Seriemas in ein Schwestergruppenverhältnis zu einer von den Falken (Falconiformes), Papageien (Psittaciformes) und Sperlingsvögeln (Passeriformes) gebildeten Klade stellt[3], die 2011 die Bezeichnung Australaves[4] erhielt. Inzwischen wurden die Cariamiformes in den Rang einer Ordnung erhoben.[5][6]
Die Cariamiformes sind eine Ordnung der Vögel, zu der nur eine rezente Familie, die Seriemas (Cariamidae), mit zwei Arten, dem Rotfußseriema (Cariama cristata) und dem Schwarzfußseriema (Chunga burmeisteri) gehört. Beide kommen im mittleren Südamerika vor, sind mittelgroße Vögel und leben vor allem als schnelle, sich vor allem carnivor ernährende Läufer auf dem Erdboden, sind aber noch flugfähig. Neben den Seriemas werden den Cariamiformes noch einige ausgestorbene Vogelfamilien zugeordnet, darunter die mitunter riesigen, flugunfähigen Phorusrhaciden sowie einige basale Gattungen ohne Familienzuordnung.
Cariamiformes san en kategorii faan fögler. Diar hiar man tau slacher uun det famile Cariamidae tu.
Cariama cristata, Brasiilien
Cariamiformes san en kategorii faan fögler. Diar hiar man tau slacher uun det famile Cariamidae tu.
Cariamiformes (or Cariamae) is an order of primarily flightless birds that has existed for over 60 million years. The group includes the family Cariamidae (seriemas) and the extinct families Phorusrhacidae, Bathornithidae, Idiornithidae and Ameghinornithidae. Though traditionally considered a suborder within Gruiformes, both morphological and genetic studies[3] show that it belongs to a separate group of birds, Australaves, whose other living members are Falconidae, Psittaciformes and Passeriformes.[4]
This proposal has been confirmed by a 2014 study of whole genomes of 48 representative bird species.[5] This analysis shows that the Cariamiformes are basal among extant Australaves, while falcons are next most basal; in combination with the fact that the two most basal branches of Afroaves (New World vultures plus Accipitriformes, and owls) are also predatory, it is inferred that the common ancestor of 'core landbirds' (Telluraves) was an apex predator.[5] However, some researchers like Darren Naish feel that this assessment is biased towards the more well known, predatory representatives of the clade,[6] and indeed at least one form, Strigogyps, appears to have been herbivorous.[7]
The earliest known unambiguous member of this group is early Eocene taxon Paleopsilopterus itaboraiensis.[8] An isolated femur from the Cape Lamb Member of the Lopez de Bertodano Formation, Vega Island, Antarctica was briefly described as a cariamiform femur in 2006. This specimen, which dates to the late Cretaceous period 66 million years ago, was originally reported as indistinguishable from the femurs of modern seriemas, and belonging to a large bird about 1 metre (3.3 ft) tall. Because of its age and geographic location, it was argued that this unnamed species may have been close to the ancestry of both cariamids and phorusrhacids.[9] However, a subsequent study published by West et al. (2019) reinterpreted this specimen as a fossil of an unnamed large-bodied member of a non-cariamiform genus Vegavis.[10]
Molecular phylogenetic studies have shown that Cariamiformes is basal to the Falconiformes, Psittaciformes and Passeriformes:[4]
AustralavesFalconiformes (falcons)
Psittaciformes (parrots)
Passeriformes (songbirds)
Cariamae (o Cariamiformes) es un clado de aves principalmente terrestres del que solo sobreviven dos especies de la familia Cariamidae, pero que ha existido por más de 60 millones de años.[2] Además de las seriemas o chuñas actuales, el grupo incluye a las familias extintas Phorusrhacidae, Bathornithidae, Idiornithidae y Ameghinornithidae. Aunque tradicionalmente se consideró que eran un suborden dentro de las Gruiformes, tanto los estudios morfológicos como los genéticos[3] muestran que pertenecen a un grupo separados de aves, las Australaves, cuyos otros miembros vivientes son los Falconidae, Psittaciformes y Passeriformes.[4]
Esta propuesta ha sido confirmada por un estudio publicado en 2014 de genomas completos de 48 especies representativas de aves.[5] Este análisis muestra que los Cariamiformes son basales entre las australaves modernas, mientras que los halcones son las siguientes en grado; combinado con el hecho de que las dos ramas más basales de las Afroaves (Cathartiformes o buitres americanos más los Accipitriformes, y los Strigiformes) son también depredadores, se infiere entonces que el ancestro común de las 'aves terrestres' (Telluraves) era un superdepredador.[5] Sin embargo, algunos investigadores como Darren Naish consideran que esta afirmación está sesgada hacia los representantes depredadores y mejor conocidos de este clado,[6] y ciertamente al menos un género, Strigogyps, parece haber sido herbívoro.[7]
El miembro inequívoco más antiguo conocido de este grupo es el taxón del Paleoceno Paleopsilopterus itaboraiensis.[8] Un fémur aislado encontrado en el miembro Cape Lamb de la Formación López de Bertodano, Isla Vega, en la Antártida fue descrito brevemente como perteneciente a un cariamiforme en 2006. Este espécimen, el cual data de finales del período Cretácico hace unos 66 millones de años, fue descrito en principio como indistinguible de los fémures de las actuales seriemas, siendo de un ave grande de un metro de altura. A juzgar por su antigüedad y su localización geográfica, esta especie aún innombrada se consideró como próxima a los ancestros de los grupos Cariamidae y Phorusrhacidae.[9] Sin embargo, un estudio posterior publicado por West et al. (2019) reinterpretó este espécimen como un fósil de una especie sin nombrar de un ave grande no cariamiforme, el género Vegavis.[10]
Los estudios filogenéticos moleculares han mostrado que los Cariamiformes son basales con respecto a los Falconiformes, Psittaciformes y Passeriformes:[4]
AustralavesCariamiformes – seriemas
Falconiformes – halcones
Psittaciformes – loros
Passeriformes – pájaros
|doi-access=
ignorado (ayuda) |url-status=
ignorado (ayuda) Cariamiformes edo Cariamae hegan egiten ez duten zenbait hegaztik osaturiko ordena da. Egun dagoen Cariamidae eta iraungitutako Phorusrhacidae, Bathornithidae, Idiornithidae eta Ameghinornithidae familiek osatzen dute. Lehen Gruiformesen azpiordenatzat jotzen zuten baina ikerketa morfologiko eta genetikoei esker ordena onartu dute.[2]
Cariamiformes edo Cariamae hegan egiten ez duten zenbait hegaztik osaturiko ordena da. Egun dagoen Cariamidae eta iraungitutako Phorusrhacidae, Bathornithidae, Idiornithidae eta Ameghinornithidae familiek osatzen dute. Lehen Gruiformesen azpiordenatzat jotzen zuten baina ikerketa morfologiko eta genetikoei esker ordena onartu dute.
Käärmekurkilinnut (Cariamiformes tai Cariamae) on lintujen lahko, jonka kaikki elävät lajit kuuluvat käärmekurkien (Cariamidae) heimoon.[2] Siihen kuuluu esimerkiksi laji töyhtökäärmekurki (Cariama cristata).[3] Vaikka käärmekurkilintuja on perinteisesti pidetty kurkilintujen alalahkona, sekä morfologiset että geneettiset tutkimukset[4] osoittavat että ne muodostavat oman lahkonsa, joka yhdessä jalohaukkojen (Falconidae), papukaijalintujen (Psittaciformes) ja varpuslintujen (Passeriformes) kanssa muodostavat kladin Australaves.[5]
Ensimmäinen tälle lahkolle kuulunut fossiili oli yksittäinen reisiluu Cape Lamb Memberin Lopez de Bertodanon muodostumasta, Vega Islandilta Etelämantereelta. Tämä myöhäiselle liitukaudelle, noin 66 miljoonaa vuotta sitten, ajoitettu yksilö on mahdoton erottaa nykyisistä käärmekurjista, ja kuului suurelle linnulle, jolla oli korkeutta metrin verran. Iästään ja alueellisesta levinneisyydestä päätellen se on saattanut olla sekä käärmekurkien, että hirmulintujen esi-isä.[6]
Käärmekurkilinnut (Cariamiformes tai Cariamae) on lintujen lahko, jonka kaikki elävät lajit kuuluvat käärmekurkien (Cariamidae) heimoon. Siihen kuuluu esimerkiksi laji töyhtökäärmekurki (Cariama cristata). Vaikka käärmekurkilintuja on perinteisesti pidetty kurkilintujen alalahkona, sekä morfologiset että geneettiset tutkimukset osoittavat että ne muodostavat oman lahkonsa, joka yhdessä jalohaukkojen (Falconidae), papukaijalintujen (Psittaciformes) ja varpuslintujen (Passeriformes) kanssa muodostavat kladin Australaves.
Hävinneiden käärmekurkilintujen kokovertailua. Vasemmalta oikealle: Kelenken, Fororak ja Titanis sekä Gastornis heimosta Gastornithidae.Ensimmäinen tälle lahkolle kuulunut fossiili oli yksittäinen reisiluu Cape Lamb Memberin Lopez de Bertodanon muodostumasta, Vega Islandilta Etelämantereelta. Tämä myöhäiselle liitukaudelle, noin 66 miljoonaa vuotta sitten, ajoitettu yksilö on mahdoton erottaa nykyisistä käärmekurjista, ja kuului suurelle linnulle, jolla oli korkeutta metrin verran. Iästään ja alueellisesta levinneisyydestä päätellen se on saattanut olla sekä käärmekurkien, että hirmulintujen esi-isä.
Les Cariamiformes ou Cariamae forment un ordre d'oiseaux. Il n'est représenté actuellement que par deux espèces de cariamas, mais comporte également de nombreuses formes fossiles, dont les plus connues sont les phorusrhacidés, de grands oiseaux carnivores inaptes au vol du Cénozoïque sud-américain.
Le groupe fut érigé en 1888 sous le nom Cariamae par l'ornithologue allemand Max Fürbringer, sous la forme d'un sous-ordre des gruiformes, sur des critères morphologiques. Plus tard, les apports de la cladistique et de la génétique ont mis en doute cette parenté : les gruiformes dans leur définition traditionnelle se sont révélés un assemblage polyphylétique de lignées d'origines hétérogènes. Le groupe des cariamas en a été séparé par conséquent et élevé au rang d'ordre distinct[1] renommé Cariamiformes[2].
Selon une étude phylogénétique générale publiée en 2008, les cariamas formeraient le groupe-frère d'un clade comportant les falconidés, les psittaciformes et les passériformes[3].
Les Cariamiformes ou Cariamae forment un ordre d'oiseaux. Il n'est représenté actuellement que par deux espèces de cariamas, mais comporte également de nombreuses formes fossiles, dont les plus connues sont les phorusrhacidés, de grands oiseaux carnivores inaptes au vol du Cénozoïque sud-américain.
Cariamae é un nome suxerido para un grupo de aves principalmente non voadoras que viviron na terra durante 63 millóns de anos. O grupo inclúe as familias Cariamidae, Phorusrhacidae, Bathornithidae e Idiornithidae. Malia ser tradicionalmente consideradas unha suborde das Gruiformes, estudos xenéticos e morfolóxicos[1] suxiren que quizais pertenzan a un grupo separado de aves cuxos membros vivos serían aqueles pertencentes ás familias Falconidae, Psittaciformes e Passeriformes.[2]
Cariamae é un nome suxerido para un grupo de aves principalmente non voadoras que viviron na terra durante 63 millóns de anos. O grupo inclúe as familias Cariamidae, Phorusrhacidae, Bathornithidae e Idiornithidae. Malia ser tradicionalmente consideradas unha suborde das Gruiformes, estudos xenéticos e morfolóxicos suxiren que quizais pertenzan a un grupo separado de aves cuxos membros vivos serían aqueles pertencentes ás familias Falconidae, Psittaciformes e Passeriformes.
I Cariamiformi (Cariamiformes Hackett et al., 2008) sono un antico ordine comprendente uccelli perlopiù incapaci di volare che fece la sua comparsa già circa 63 milioni di anni fa. Il gruppo comprende la sola famiglia vivente dei Cariamidi, e le famiglie estinte dei Forusracidi, dei Batornitidi, degli Idiornitidi e degli Ameghinornitidi. Considerati in passato come un semplice sottordine dei Gruiformi, sulla base di studi sia morfologici che genetici[3] è stato scoperto che in realtà appartengono a un distinto gruppo di uccelli, gli Australaves, che, tra gli altri, comprende Falconidi, Psittaciformi e Passeriformi.[4]
Questa classificazione è stata confermata da uno studio del 2014 sui genomi interi di 48 specie di uccelli rappresentative.[5] Questa analisi mostra che i Cariamiformi sono basali tra gli Australaves esistenti, mentre i falchi sono i più basali; in combinazione con il fatto che i due rami più basali di Afroaves (avvoltoi del Nuovo Mondo, Accipitriformi e gufi) sono predatori, si pensa che l'antenato comune dei Telluraves, fosse un predatore.[5] Tuttavia, alcuni ricercatori, come Darren Naish, ritengo che questa valutazione sia tendenziosa verso i rappresentanti più noti e predatori del clade,[6] e in effetti almeno una forma, Strigogyps, sembra essere stata erbivora.[7]
Il più antico resto fossile conosciuto appartenente a un membro di questo gruppo è un femore isolato trovato nella Formazione Lopez de Bertodano, sull'isola di Vega, nei pressi dell'Antartide. Questo fossile, risalente al Cretaceo superiore (circa 65 milioni di anni fa), è del tutto identico al femore degli attuali seriema e apparteneva a un imponente uccello alto circa 1 m. Per l'età e la posizione geografica, si ritiene che questa specie, alla quale non è ancora stato dato un nome, sia strettamente imparentata con gli antenati di Cariamidi e Forusracidi[8].
I Cariamiformi (Cariamiformes Hackett et al., 2008) sono un antico ordine comprendente uccelli perlopiù incapaci di volare che fece la sua comparsa già circa 63 milioni di anni fa. Il gruppo comprende la sola famiglia vivente dei Cariamidi, e le famiglie estinte dei Forusracidi, dei Batornitidi, degli Idiornitidi e degli Ameghinornitidi. Considerati in passato come un semplice sottordine dei Gruiformi, sulla base di studi sia morfologici che genetici è stato scoperto che in realtà appartengono a un distinto gruppo di uccelli, gli Australaves, che, tra gli altri, comprende Falconidi, Psittaciformi e Passeriformi.
Questa classificazione è stata confermata da uno studio del 2014 sui genomi interi di 48 specie di uccelli rappresentative. Questa analisi mostra che i Cariamiformi sono basali tra gli Australaves esistenti, mentre i falchi sono i più basali; in combinazione con il fatto che i due rami più basali di Afroaves (avvoltoi del Nuovo Mondo, Accipitriformi e gufi) sono predatori, si pensa che l'antenato comune dei Telluraves, fosse un predatore. Tuttavia, alcuni ricercatori, come Darren Naish, ritengo che questa valutazione sia tendenziosa verso i rappresentanti più noti e predatori del clade, e in effetti almeno una forma, Strigogyps, sembra essere stata erbivora.
Il più antico resto fossile conosciuto appartenente a un membro di questo gruppo è un femore isolato trovato nella Formazione Lopez de Bertodano, sull'isola di Vega, nei pressi dell'Antartide. Questo fossile, risalente al Cretaceo superiore (circa 65 milioni di anni fa), è del tutto identico al femore degli attuali seriema e apparteneva a un imponente uccello alto circa 1 m. Per l'età e la posizione geografica, si ritiene che questa specie, alla quale non è ancora stato dato un nome, sia strettamente imparentata con gli antenati di Cariamidi e Forusracidi.
Cariamiformes adalah satu order burung tidak boleh terbang yang telah wujud sejak 63 juta tahun. Antara spesies yang termasuk dalam order ini adalah Cariamidae, Phorusrhacidae, Bathornithidae, Idiornithidae dan Ameghinornithidae. Meskipun secara tradisinya dianggap sebagai satu suborder dari Gruiformes, berdasarkan kajian-kajian morphologikal dan genetik[2] ia mungkin dipunyai oleh satu kumpulan burung berasingan yang mana anggota-anggota yang masih wujud mungkin adalah Falconidae, Psittaciformes dan Passeriformes.[3]
Fosil terawal yang diketahui termasuk dalam kumpulan ini tulang femur terasing ditemui di Cape Lamb Member, Lopez de Bertodano Formation, Pulau Vega, Antartika. Spesimen ini yang bertarikh Zaman Cretaceous Akhir kira-kira 65 juta tahun dahulu, adalah serupa dengan tulang femur seriema moden, dan termasuk dalam kumpulan burung besar setinggi kira-kira 1 meter (3.3 ka). Di sebabkan umur dan lokasi geografinya, spesies tidak bernama ini mungkin mempunyai hubungan rapat dengan kedua-dua moyang cariamid dan phorusrhacid.[4]
|coauthors=
tidak diketahui diabaikan (guna |author=
) (bantuan) Cariamiformes adalah satu order burung tidak boleh terbang yang telah wujud sejak 63 juta tahun. Antara spesies yang termasuk dalam order ini adalah Cariamidae, Phorusrhacidae, Bathornithidae, Idiornithidae dan Ameghinornithidae. Meskipun secara tradisinya dianggap sebagai satu suborder dari Gruiformes, berdasarkan kajian-kajian morphologikal dan genetik ia mungkin dipunyai oleh satu kumpulan burung berasingan yang mana anggota-anggota yang masih wujud mungkin adalah Falconidae, Psittaciformes dan Passeriformes.
Fosil terawal yang diketahui termasuk dalam kumpulan ini tulang femur terasing ditemui di Cape Lamb Member, Lopez de Bertodano Formation, Pulau Vega, Antartika. Spesimen ini yang bertarikh Zaman Cretaceous Akhir kira-kira 65 juta tahun dahulu, adalah serupa dengan tulang femur seriema moden, dan termasuk dalam kumpulan burung besar setinggi kira-kira 1 meter (3.3 ka). Di sebabkan umur dan lokasi geografinya, spesies tidak bernama ini mungkin mempunyai hubungan rapat dengan kedua-dua moyang cariamid dan phorusrhacid.
De Cariamiformes (ook wel Cariamae) vormen een orde van loopvogels (maar niet verwant aan de Ratites) die 70 miljoen jaar geleden of eerder ontstond. De groep omvat de families Cariamidae, Phorusrhacidae, Bathornithidae, Idiornithidae en Ameghinornithidae, waarvan alleen de eerste moderne vertegenwoordigers heeft en de overige vier zijn uitgestorven. Hoewel ze traditioneel gezien werden als een onderorde van de Gruiformes (kraanvogelachtigen), moeten ze op basis van morfologische en genetische kenmerken waarschijnlijk gerekend worden tot een aparte groep van vogels, waarvan de andere levende vertegenwoordigers dan de Falconidae, de Psittaciformes en de Passeriformes zijn.[1]
Het oudst bekende fossiel van deze groep is een dijbeen dat geïsoleerd gevonden werd op het eiland Vega (Grahamland, Antarctica), in een laag[2] die gedateerd wordt op vroeg-maastrichtien, ongeveer 70 miljoen jaar oud.[3] Dit exemplaar is identiek aan het dijbeen van de hedendaagse seriema's (Cariama) en behoorde toe aan een ongeveer 1 meter hoge vogel. Vanwege zijn ouderdom en geografische locatie is deze vooralsnog onbenoemde soort waarschijnlijk zeer nauw verwant, zo niet gelijk, aan de gemeenschappelijke voorouder van de Cariamidae en de Phorusrhacidae.
De Cariamiformes (ook wel Cariamae) vormen een orde van loopvogels (maar niet verwant aan de Ratites) die 70 miljoen jaar geleden of eerder ontstond. De groep omvat de families Cariamidae, Phorusrhacidae, Bathornithidae, Idiornithidae en Ameghinornithidae, waarvan alleen de eerste moderne vertegenwoordigers heeft en de overige vier zijn uitgestorven. Hoewel ze traditioneel gezien werden als een onderorde van de Gruiformes (kraanvogelachtigen), moeten ze op basis van morfologische en genetische kenmerken waarschijnlijk gerekend worden tot een aparte groep van vogels, waarvan de andere levende vertegenwoordigers dan de Falconidae, de Psittaciformes en de Passeriformes zijn.
Seriemafugler (Cariamiformes) er en orden med store, langlemmede terrestriske fugler, som kan ha eksistert i omkring 60 millioner år.
Tradisjonelt har disse fuglene blitt regnet til tranefuglene (Gruiformes), men morfologiske og genetiske studier har avslørt at disse fuglene tilhører en egen orden i kladen Australaves.[1] Gruppen bekreftes i en studie av hele genomet, der 48 eksemplarer av artene var med. Studien viser at Cariamiformes er basal blant de nålevende artene i Australaves.[2]
Ordenen består av fem familier, hvorav fire er utdødd.
Seriemafugler (Cariamiformes) er en orden med store, langlemmede terrestriske fugler, som kan ha eksistert i omkring 60 millioner år.
Tradisjonelt har disse fuglene blitt regnet til tranefuglene (Gruiformes), men morfologiske og genetiske studier har avslørt at disse fuglene tilhører en egen orden i kladen Australaves. Gruppen bekreftes i en studie av hele genomet, der 48 eksemplarer av artene var med. Studien viser at Cariamiformes er basal blant de nålevende artene i Australaves.
Ordenen består av fem familier, hvorav fire er utdødd.
Cariamidae (seriemaer) †Phorusrhacidae †Bathornithidae †Idiornithidae †AmeghinornithidaeKariamy[1] (Cariamiformes) – rząd ptaków z podgromady Neornithes[2][1][3]. Obejmuje dwa współczesne gatunki z rodziny kariam (Cariamidae)[1], zamieszkujące Amerykę Południową[2] oraz wymarłe rodziny Ameghinornithidae, Bathornithidae, Idiornithidae oraz Phorusrhacidae. Ptaki te dawniej zaliczano do rzędu żurawiowatych (Gruiformes), jednak badania genetyczne i morfologiczne sugerują wydzielenie ich jako osobnej grupy[4].
Współcześni przedstawiciele tego rzędu, kariamy, są średniej wielkości (długość ciała ok. 80 cm) ptakami biegającymi, które polują na owady, jaszczurki i węże. Formy wymarłe osiągały znacznie większe rozmiary, przekraczając dwa metry wzrostu i będąc szczytowymi drapieżnikami w Ameryce Południowej (rodzaj Titanis występował w Ameryce Północnej).
Kariamy (Cariamiformes) – rząd ptaków z podgromady Neornithes. Obejmuje dwa współczesne gatunki z rodziny kariam (Cariamidae), zamieszkujące Amerykę Południową oraz wymarłe rodziny Ameghinornithidae, Bathornithidae, Idiornithidae oraz Phorusrhacidae. Ptaki te dawniej zaliczano do rzędu żurawiowatych (Gruiformes), jednak badania genetyczne i morfologiczne sugerują wydzielenie ich jako osobnej grupy.
Sylwetki wymarłych przedstawicieli Cariamiformes: od lewej Kelenken, Fororak, Titanis i podobny Gastornis z rodziny Gastornithidae.Współcześni przedstawiciele tego rzędu, kariamy, są średniej wielkości (długość ciała ok. 80 cm) ptakami biegającymi, które polują na owady, jaszczurki i węże. Formy wymarłe osiągały znacznie większe rozmiary, przekraczając dwa metry wzrostu i będąc szczytowymi drapieżnikami w Ameryce Południowej (rodzaj Titanis występował w Ameryce Północnej).
Cariamiformes é uma ordem de aves que compreende uma família atual e três extintas, e que tradicionalmente pertenciam a ordem dos gruiformes (Gruiformes). Estudos moleculares demonstraram que a ordem Gruiformes tradicional não era monofilética, e que as seriemas estavam mais próximas dos falconiformes que dos gruiformes.[1][2]
Cariamiformes é uma ordem de aves que compreende uma família atual e três extintas, e que tradicionalmente pertenciam a ordem dos gruiformes (Gruiformes). Estudos moleculares demonstraram que a ordem Gruiformes tradicional não era monofilética, e que as seriemas estavam mais próximas dos falconiformes que dos gruiformes.
Cariamiformes är en föreslagen ordning inom fåglarna som omfattar en grupp med flygoförmögna fåglar som har existerat i 63 miljoner år. Gruppen omfattar familjerna seriemor (Cariamidae), Phorusrhacidae, Bathornithidae och Idiornithidae. Traditionellt har denna grupp behandlats som en underordning till tran- och rallfåglarna (Gruiformes) men baserat på morfologiska och genetiska studier [1] så diskuterar man möjligheten att denna grupp utgör en egen ordning, närmast besläktad med falkarna (Falconidae), papegojorna (Psittaciformes) och tättingarna (Passeriformes).[2][3] Merparten av denna ordning utgörs av förhistoriska, utdöda arter och de enda två idag existerande fåglar från denna ordning är de båda arterna inom familjen seriemor.
Cariamiformes är en föreslagen ordning inom fåglarna som omfattar en grupp med flygoförmögna fåglar som har existerat i 63 miljoner år. Gruppen omfattar familjerna seriemor (Cariamidae), Phorusrhacidae, Bathornithidae och Idiornithidae. Traditionellt har denna grupp behandlats som en underordning till tran- och rallfåglarna (Gruiformes) men baserat på morfologiska och genetiska studier så diskuterar man möjligheten att denna grupp utgör en egen ordning, närmast besläktad med falkarna (Falconidae), papegojorna (Psittaciformes) och tättingarna (Passeriformes). Merparten av denna ordning utgörs av förhistoriska, utdöda arter och de enda två idag existerande fåglar från denna ordning är de båda arterna inom familjen seriemor.
Cariamiformes là một bộ chim.[2] Bộ này chỉ có một họ còn sinh tồn là Họ Chim mào bắt rắn (Cariamidae).
Cariamiformes là một bộ chim. Bộ này chỉ có một họ còn sinh tồn là Họ Chim mào bắt rắn (Cariamidae).
Cariamae Fürbringer, 1888
科ノガンモドキ目(ノガンモドキもく、学名:Cariamiformes, Cariamae)は、鳥類の1目である。
ノガンモドキ目と訳しうる分類群には2つある。1つは、ツル目のうちノガンモドキ科および似た化石科をまとめたノガンモドキ亜目 Cariamae を目とみなすときの訳語である。もう1つは、分子系統にもとづきノガンモドキ科を独立目とした Cariamiformes である[1]。この2つが同じである保証はないが、ここでは便宜的に、2つの「ノガンモドキ目」は同じものとみなすこととする。
ノガンモドキ目の現生科はノガンモドキ科のみである。絶滅科として、漸新世から鮮新世にかけて生息していた飛べない肉食鳥フォルスラコス科(フォルスラコスなど)などがいた。
主に南米産。地上性で、飛べない鳥が多い。ノガンモドキ科は飛ぶことはできるがあまり得意ではなく、基本的に地上性である。
正確な系統的位置は不確実だが、分子的な系統樹[2]によると、ノガンモドキは、ツル目ではなく、スズメ目+オウム目+ハヤブサ目と姉妹群のようである。ノガンモドキとフォルスラコスをともにツル目に分類した従来の分類は間違っていたようである。
ノガンモドキ目(ノガンモドキもく、学名:Cariamiformes, Cariamae)は、鳥類の1目である。
ノガンモドキ目と訳しうる分類群には2つある。1つは、ツル目のうちノガンモドキ科および似た化石科をまとめたノガンモドキ亜目 Cariamae を目とみなすときの訳語である。もう1つは、分子系統にもとづきノガンモドキ科を独立目とした Cariamiformes である。この2つが同じである保証はないが、ここでは便宜的に、2つの「ノガンモドキ目」は同じものとみなすこととする。
ノガンモドキ目の現生科はノガンモドキ科のみである。絶滅科として、漸新世から鮮新世にかけて生息していた飛べない肉食鳥フォルスラコス科(フォルスラコスなど)などがいた。
主に南米産。地上性で、飛べない鳥が多い。ノガンモドキ科は飛ぶことはできるがあまり得意ではなく、基本的に地上性である。
正確な系統的位置は不確実だが、分子的な系統樹によると、ノガンモドキは、ツル目ではなく、スズメ目+オウム目+ハヤブサ目と姉妹群のようである。ノガンモドキとフォルスラコスをともにツル目に分類した従来の分類は間違っていたようである。
느시사촌목(Cariamiformes)은 약 6,300만 년전으로 기원이 거슬러 올라가는 날지 못하는 초기 조류 목으로 제안된 이름이다. 느시사촌과와 공포새과, Bathornithidae과, Idiornithidae과로 이루어져 있다. 전통적으로는 두루미목의 아목의 하나로 간주했지만, 형태학적 그리고 유전학적 연구[1]는 느시사촌목이 매목, 앵무목, 참새목의 기타 현존 종들로 이루어진 별도의 조류군에 속할 수 있음을 시사하고 있다.[2] 이 그룹에 속하는 가장 초기의 화석은 남극 베가 섬 로페즈 드 베르토다노 지층의 케이프 램 구역에서 발견되는 이른바 격리된 대퇴부 화석이다. 약 6,500만년 전 백악기 후기까지 거슬러 올라가는 이 표본은 현존하는 종의 대퇴골 표본과 일치하며, 키는 약 1m정도로 큰 편에 속한다. 그래서 이 표본을 이 시대와 지리적 장소때문에 느시사촌류와 포루시드하시드류의 선조에 가까운 종으로 추측하고 있다.[3]
2021년 브라운(Braun)과 킴볼(Kimball) 등의 연구에 의한 육조류 계통 분류이다.[4]
육조류 수리류 파랑새류 오스트레일리아조류