Pyrophorus és un gènere de coleòpters elatèrids bioluminescents, no emparentats amb les lampírids.
Són típics de les zones càlides i arbolades d'Amèrica, abundant principalment en les zones intertropicals i sub-tropicals (a Argentina fins a aproximadament el paral·lel 30°S).
Pyrophorus és un gènere de coleòpters elatèrids bioluminescents, no emparentats amb les lampírids.
Són típics de les zones càlides i arbolades d'Amèrica, abundant principalment en les zones intertropicals i sub-tropicals (a Argentina fins a aproximadament el paral·lel 30°S).
Pyrophorus (also known as fire beetles) is a genus of click beetle (family Elateridae). They are one of several genera in the tribe Pyrophorini, all of which are bioluminescent. Their bioluminescence is similar to that of another group of beetles, the fireflies, although click beetles do not flash, but remain constantly glowing (though they can control the intensity; for example, they become brighter when touched by a potential predator). They have two luminescent spots at the posterior corners of the pronotum, and another brighter light organ on the most-anterior surface of the ventral abdomen. This light organ is even brighter and can only be seen when in flight. Bioluminescent click beetles are found throughout tropical, subtropical and temperate America. Species from Texas, Florida, Puerto Rico, and Cuba are now in different genera in the tribe Pyrophorini, such as Deilelater and Ignelater.[1]
Adult Pyrophorus beetles feed on pollen and sometimes small insects, such as aphids or scale insects. Their larvae feed on various plant materials and invertebrates, including the larvae of other beetles. Eggs are luminous and are deposited either on or in the soil. Larvae, like eggs, are luminous. They grow slowly and pupate after an uncertain period of time, but perhaps several years after hatching.
Pyrophorus nyctophanus larvae live in tunnels in the outer layers of termite mounds on the cerrado of Brazil. During summertime they glow at night, attracting prey in the form of other insects.[2]
Pyrophorus (also known as fire beetles) is a genus of click beetle (family Elateridae). They are one of several genera in the tribe Pyrophorini, all of which are bioluminescent. Their bioluminescence is similar to that of another group of beetles, the fireflies, although click beetles do not flash, but remain constantly glowing (though they can control the intensity; for example, they become brighter when touched by a potential predator). They have two luminescent spots at the posterior corners of the pronotum, and another brighter light organ on the most-anterior surface of the ventral abdomen. This light organ is even brighter and can only be seen when in flight. Bioluminescent click beetles are found throughout tropical, subtropical and temperate America. Species from Texas, Florida, Puerto Rico, and Cuba are now in different genera in the tribe Pyrophorini, such as Deilelater and Ignelater.
Adult Pyrophorus beetles feed on pollen and sometimes small insects, such as aphids or scale insects. Their larvae feed on various plant materials and invertebrates, including the larvae of other beetles. Eggs are luminous and are deposited either on or in the soil. Larvae, like eggs, are luminous. They grow slowly and pupate after an uncertain period of time, but perhaps several years after hatching.
Pyrophorus nyctophanus larvae live in tunnels in the outer layers of termite mounds on the cerrado of Brazil. During summertime they glow at night, attracting prey in the form of other insects.
Pyrophorus es un género de coleópteros polífagos de la familia Elateridae. Son bioluminiscentes (producen luz de tipo crioluminescente, ya que para producir luz casi no emiten calor extra) al igual que las luciérnagas, si bien no están emparentados con estas.
Se conocen como tucu-tucus, cocuyos (Cuba, Argentina),[1] cucuyos, cocuys, tucos[2] (Argentina), curucusí (Bolivia), tuquito, cucubanos, cucayos, taca-taca, achon, carbuncos, caminito, tagüinches o alúas, mientras en algunas partes del norte de México son conocidos también como copechis o Santa Martha. En algunas regiones se los llama luciérnagas o bichos de luz, aunque no deben confundirse con las auténticas luciérnagas (Lampyridae).
El nombre del género proviene del griego pyro, fuego y phorus, portador. El nombre común, "tucu", según algunos etimologistas provendría del quechua con el significado de "luciérnaga" y también de búho y de espíritu,[cita requerida] en tanto que en cacán y otros idiomas de la misma familia significa brillante o luminoso; por ejemplo el antiguo ¿nombre propio? Tukma sería quizás el luminoso, y Tucumanao lugar brillante o del tucu (luminoso).
Se caracterizan por poseer órganos fotógenos, bioluminosos o generadores de luz en el dorso, sobre la zona torácica llamada pronoto; esta luz por lo general es verdosa. Además poseen un tercer órgano aún más luminoso en la parte dorsal del abdomen que sólo es visible al volar.
Los nativos fabrican una especie de linterna colocando varios de estos insectos en pequeñas jaulas.
Sus huevos emiten una luz verdosa incandescente para prevenir el ataque de los depredadores al igual que los humanos en la prehistoria con el descubrimiento del fuego.[3]
Sus huevos y larvas también son luminosos. El crecimiento es muy lento y posiblemente lleva varios años. La longitud de los individuos de la mayoría de las especies ronda los tres centímetros y el color es casi siempre negro o castaño. Los adultos se alimentan de polen y pequeños insectos como áfidos. Las larvas comen materia vegetal y otros insectos, como las larvas de otros escarabajos[cita requerida].
Viven principalmente en los bosques tropicales de América, apreciándose en las ramas de los árboles y algunas veces en la corteza de estos. Se camuflan con las hojas para protegerse de los depredadores que viven al acecho de ellos.[4]
Suelen emigrar dependiendo de las condiciones del clima y trasladarse a zonas menos húmedas, con más esperanza de vida para sus larvas.
Pyrophorus es un género de coleópteros polífagos de la familia Elateridae. Son bioluminiscentes (producen luz de tipo crioluminescente, ya que para producir luz casi no emiten calor extra) al igual que las luciérnagas, si bien no están emparentados con estas.
Pyrophorus on eräs seppäkuoriaisiin (Elateridae) kuuluva suku. Pyrophorus-suvun kuoriaiset loistavat pimeässä elimistössään kemiallisessa reaktiossa valmistuvan valon avulla (bioluminesenssi), kuten eräs tutumpi kovakuoriainen eli kiiltomato, tosin ne eivät hehku niiden tapaan vaan loistavat taukoamatta. Suvun edustajilla on kaksi loistavaa pistettä. Lajit pystyvät muuttamaan loistonsa voimakkuutta, ne loistavat kirkkaammin vaaran uhatessa. Suvun edustajia voi tavata ainoastaan trooppisilta ja subtrooppisilta alueilta Amerikasta. Sukuun kuuluu monia lajeja.
Aikuiset käyttävät ravintonaan siitepölyä ja joskus pieniä hyönteisiä. Toukat syövät kasvien osia ja selkärangattomia, mukaan lukien toisia toukkia. Naaras munii munat maan sisään tai päälle. Myös munat ja niistä kuoriutuvat toukat loistavat hieman. Ne kasvavat hitaasti ja toukka-aste kestää joitain vuosia ennen koteloitumista.
Pyrophorus on eräs seppäkuoriaisiin (Elateridae) kuuluva suku. Pyrophorus-suvun kuoriaiset loistavat pimeässä elimistössään kemiallisessa reaktiossa valmistuvan valon avulla (bioluminesenssi), kuten eräs tutumpi kovakuoriainen eli kiiltomato, tosin ne eivät hehku niiden tapaan vaan loistavat taukoamatta. Suvun edustajilla on kaksi loistavaa pistettä. Lajit pystyvät muuttamaan loistonsa voimakkuutta, ne loistavat kirkkaammin vaaran uhatessa. Suvun edustajia voi tavata ainoastaan trooppisilta ja subtrooppisilta alueilta Amerikasta. Sukuun kuuluu monia lajeja.
Aikuiset käyttävät ravintonaan siitepölyä ja joskus pieniä hyönteisiä. Toukat syövät kasvien osia ja selkärangattomia, mukaan lukien toisia toukkia. Naaras munii munat maan sisään tai päälle. Myös munat ja niistä kuoriutuvat toukat loistavat hieman. Ne kasvavat hitaasti ja toukka-aste kestää joitain vuosia ennen koteloitumista.
Pyrophorus is een geslacht van kevers uit de familie kniptorren (Elateridae).[1] Het geslacht is voor het eerst wetenschappelijk beschreven in 1820 door Billberg.
Het geslacht omvat de volgende soorten:
Pyrophorus is een geslacht van kevers uit de familie kniptorren (Elateridae). Het geslacht is voor het eerst wetenschappelijk beschreven in 1820 door Billberg.
Eldflugor kallas vissa skalbaggar med tydlig lysförmåga som flyger omkring på nätterna. De är vanligast i tropikerna men finns också i svalare klimat. De tillhör antingen familjen knäppare, Elateridae, eller familjen mjukbaggar, Cantharidae.
Till de skalbaggar i familjen knäppare som sänder ut ljus hör släktet Pyrophorus.[1] Släktets arter förekommer främst i Sydamerika och i Västindien. De flesta av dessa sänder ut ljus från en gulaktig fläck som är som en blåsa och ligger strax framför bakhörnen på halsskölden. Det är bara några få arter av alla knäppare som sänder ut ljus.
Andra eldflugor hör till mjukbaggarna och är besläktade med lysmaskar. De utstrålar sitt ljus från undersidan av några av de sista bakkroppslederna. Arter av mjukbaggar som är självlysande finns i de flesta tropiska och subtropiska länder, men också i en del tempererade länder. Även Sydeuropa har eldflugor, av släktet Luciola. I Sverige finns ett femtiotal skalbaggar som tillhör familjen mjukbaggar, många av dessa är vanliga. Ingen av de svenska mjukbaggarna kan sända ut ljus.
[2] Genom bioluminiscens kan arterna avge ljussken från fläckar på halskölden och från ryggen under täckvingarna.[3][4] [5]
Eldflugor kallas vissa skalbaggar med tydlig lysförmåga som flyger omkring på nätterna. De är vanligast i tropikerna men finns också i svalare klimat. De tillhör antingen familjen knäppare, Elateridae, eller familjen mjukbaggar, Cantharidae.
Till de skalbaggar i familjen knäppare som sänder ut ljus hör släktet Pyrophorus. Släktets arter förekommer främst i Sydamerika och i Västindien. De flesta av dessa sänder ut ljus från en gulaktig fläck som är som en blåsa och ligger strax framför bakhörnen på halsskölden. Det är bara några få arter av alla knäppare som sänder ut ljus.
Andra eldflugor hör till mjukbaggarna och är besläktade med lysmaskar. De utstrålar sitt ljus från undersidan av några av de sista bakkroppslederna. Arter av mjukbaggar som är självlysande finns i de flesta tropiska och subtropiska länder, men också i en del tempererade länder. Även Sydeuropa har eldflugor, av släktet Luciola. I Sverige finns ett femtiotal skalbaggar som tillhör familjen mjukbaggar, många av dessa är vanliga. Ingen av de svenska mjukbaggarna kan sända ut ljus.
Genom bioluminiscens kan arterna avge ljussken från fläckar på halskölden och från ryggen under täckvingarna.
Pyrophorus là một chi bọ cánh cứng trong họ Elateridae.[1] Chi này được miêu tả khoa học năm 1820 bởi Billberg.
Các loài trong chi này gồm:
Bài viết về phân họ côn trùng Agrypninae này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
Pyrophorus là một chi bọ cánh cứng trong họ Elateridae. Chi này được miêu tả khoa học năm 1820 bởi Billberg.
Род включает в себя по разным данным от 26 до примерно 100 видов. Внизу представлены некоторые из них.
Род включает в себя по разным данным от 26 до примерно 100 видов. Внизу представлены некоторые из них.
Pyrophorus ardens (Candéze, 1863) Pyrophorus arizonicus (Hyslop, 1918) Pyrophorus atlanticus (Hyslop, 1918) Pyrophorus brevicollis Pyrophorus candens Pyrophorus divergens Pyrophorus iluminans Pyrophorus indistinctus (Germain, 1841) Pyrophorus luminosus Pyrophorus lychniferus Pyrophorus noctilucus (Linnaeus, 1758) Pyrophorus nyctophanus Pyrophorus pellucens (Eschscholtz, 1829) Pyrophorus plagiophthalamus Pyrophorus physoderus (Germar, 1842) Pyrophorus punctatissimus Pyrophorus radians (Champion, 1895) Pyrophorus restinctus (Champion, 1896) Pyrophorus texanus (Hyslop, 1918) Pyrophorus vitticollis
