dcsimg

Polygonia ( asturia )

tarjonnut wikipedia AST

Polygonia (del griegu πολύς - polys, "munchos" y γωνία - gōnia, "ángulo", ye un xéneru de lepidópteros perteneciente a la subfamilia Nymphalinae na familia Nymphalidae.[1][2][3][4]

Especies

Llista d'especies.[5][6] [7]

Referencies

  1. πολύς, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus
  2. γωνία, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus
  3. Polygonia en Biolib
  4. Nymphalis, funet.fi
  5. Polygonia, Tree of Life
  6. Timing major conflict between mitochondrial and nuclear genes in species relationships of Polygonia butterflies (Nymphalidae: Nymphalini), BMC Evolutionary Biology
  7. (en castellán) http://www.asturnatura.com/genero/polygonia.html Poligonia xeneru. Asturnatura.

Enllaces esternos

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia AST

Polygonia: Brief Summary ( asturia )

tarjonnut wikipedia AST

Polygonia (del griegu πολύς - polys, "munchos" y γωνία - gōnia, "ángulo", ye un xéneru de lepidópteros perteneciente a la subfamilia Nymphalinae na familia Nymphalidae.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia AST

Polygonia ( saksa )

tarjonnut wikipedia DE
 src=
Unterseite des C-Falters mit typischem C-Zeichen

Polygonia (vom griechisch πολύς - polys, "viel" und γωνία - gōnia, "Winkel") ist eine Gattung der Schmetterlinge (Tagfalter) aus der Familie der Edelfalter (Nymphalidae), die holoarktisch vorkommt.

Merkmale

Die Falter haben stark gezackte Flügel, was der Gattung auch den Namen gab. Die Oberseiten sind hellbraun bis orange gefärbt und haben dunkle Flecke. Die Unterseiten der Hinterflügel sind in braunen und beigen Tönen marmoriert, was sie bei geschlossenen Flügeln sehr gut tarnt. Auf dem Hinterflügel ist ein weißes haken- oder winkelförmiges Zeichen, von dem der in Mitteleuropa vorkommende C-Falter seinen Namen hat.[1] Die überwinternde Generation hat oft eine etwas andere Färbung als die nicht überwinternde Generation, eine Ausnahme stellt z. B. P. g-argenteum dar.[2]

Lebensweise

Die Raupen ernähren sich meist von Arten der früheren Ordnung Urticales mit den Familien der Ulmengewächse (Ulmaceae), Hanfgewächse (Cannabaceae), Maulbeergewächse (Moraceae) und Brennnesselgewächse (Urticaceae). Brennnesselgewächse fressen alle bis auf die eng verwandten Arten P. progne, P. haroldii, P. gracilis, P. oreas und P. zephyrus, die sich dafür aber teilweise auch von Heidekrautgewächsen (Ericaceae), Birken (Betula) und Johannisbeeren (Ribes) ernähren.[3]

Die Falter haben ein lebhaftes Wesen, schweben gaukelnd zwischen den Büschen des Waldsaumes oder in Lichtungen, ruhen mit ausgebreiteten Flügeln auf Blättern oder dem Erdboden und saugen Feuchtigkeit oder ausfließenden Saft wunder Bäume.[1] Die meisten Arten überwintern als Falter.

Systematik

Der Ursprung der Gattung liegt in der Paläarktis, vor etwa 18 bis 19 Millionen Jahren. Es gab wahrscheinlich zwei Besiedelungen der Nearktis. Der gemeinsame Vorfahre ernährte sich wahrscheinlich von Urticales, da immer noch viele Arten auf diese Pflanzen spezialisiert sind. Manche haben ihr Nahrungsspektrum erweitert, einige fressen heute ganz andere Pflanzen.

Die Schwestergattungen sind die monotypische Kaniska mit Kaniska canace, Aglais und Nymphalis mit jeweils 6 Arten. Manchmal werden Kaniska, Aglais und Polygonia als Untergattungen von Nymphalis betrachtet, da alle Arten eng miteinander verwandt sind.

Die Typusart der Gattung ist P. c-aureum. Sie ist die Schwester zur Abstammungslinie mit allen anderen Arten. P. egea und P. undina sind sehr eng verwandt und haben sich wahrscheinlich vor 8 bis 13 Millionen Jahren getrennt, sie bilden die Schwesterklade zu P. gigantea. P. undina wurde erst nach einer DNA-Analyse vom Unterart- auf den Art-Status gehoben, da sie klar differenziert von P. egea ist und keine Hybridisierung bekannt ist. Zusammen mit der Klade aus P. c-album, P. interposita and P. faunus bilden diese Arten der Paläarktis die Schwesterklade zu den Arten der Nearktis, wobei P. interposita vor der DNA-Analyse als Unterart von P. c-album gesehen wurde. Die Arten der Nearktis P. comma und P. g-argenteum sind eng verwandt und haben sich wahrscheinlich erst vor 2 bis 3 Millionen Jahren getrennt. Die DNA-Analyse von P. satyrus ergibt ein teils widersprüchliches Bild, das auf Introgression mit dem Vorfahren der Klade aus P. gracilis, P. zephyrus und P. haroldii hindeutet. Die DNA-Analysen haben auch gezeigt, das P. oreas keine Unterart von P. progne, sondern eine eigene Art ist. P. zephyrus und P. gracilis sind sehr eng miteinander verwandt, der Artstatus ist nicht sicher, da es eine breite Zone mit Hybriden im westlichen Kanada gibt, die nicht der einen oder anderen Art zugeordnet werden können.[2]

Synonyme

  • Eugonia Hübner 1819
  • Comma Rennie 1832
  • Grapta Kirby 1837[6]

Literatur

  • Die palaearktischen Tagfalter. In: Adalbert Seitz (Hrsg.): Die Großschmetterlinge der Erde. Band 1. Alfred Kernen, Stuttgart 1909, S. 206.
  • V. K. Tuzov, P. V. Bogdanov, S. V. Churkin, A. V. Dantchenko, A. L. Devyatkin, V. S. Murzin, G. D. Samodurov, A. B. Zhdanko: Guide to the Butterflies of Russia and adjacent territories. Libytheidae, Danaidae, Nymphalidae, Riodinidae, Lycaenidae. Band 2. Pensoft, Sofia 2000, ISBN 954-642-095-6.
  • Scott, James A.: The butterflies of North America. Stanford University Press, Stanford, Kalifornien 1986, ISBN 0-8047-1205-0.

Einzelnachweise

  1. a b c Seitz, S. 206
  2. a b c d Niklas Wahlberg, Elisabet Weingartner, Andrew D. Warren & Sören Nylin: Timing major conflict between mitochondrial and nuclear genes in species relationships of Polygonia butterflies (Nymphalidae: Nymphalini). In: BioMed (Hrsg.): BMC Evolutionary Biology. Band 9, Nr. 92. BioMed Central Ltd., 2009, doi:10.1186/1471-2148-9-92 (englisch, biomedcentral.com [abgerufen am 5. Januar 2014]).
  3. Elisabet Weingartner, Niklas Wahlberg & Sören Nylin: Dynamics of host plant use and species diversity in Polygonia butterflies (Nymphalidae). In: European Society For Evolutionary Biology (Hrsg.): Journal of Evolution Biology. 2005, doi:10.1111/j.1420-9101.2005.01009.x (englisch, su.se [PDF; abgerufen am 5. Januar 2014]).
  4. a b c d Tuzov et al., S. 27
  5. a b c d e f g h Scott, S. 284 ff
  6. Wahlberg, Niklas and Andrew V. Z. Brower. 2009. Polygonia Hübner 1819. Anglewings. Version 04 June 2009 (under construction). in The Tree of Life Web Project, http://tolweb.org/

Weblinks

 src=
– Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia DE

Polygonia: Brief Summary ( saksa )

tarjonnut wikipedia DE
 src= Unterseite des C-Falters mit typischem C-Zeichen

Polygonia (vom griechisch πολύς - polys, "viel" und γωνία - gōnia, "Winkel") ist eine Gattung der Schmetterlinge (Tagfalter) aus der Familie der Edelfalter (Nymphalidae), die holoarktisch vorkommt.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia DE

Polygonia ( englanti )

tarjonnut wikipedia EN

P. c-album showing angular wings and typical comma marking

Polygonia (from Greek πολύς - polys, "many"[1] and γωνία - gōnia, "angle"[2]) is a genus of butterflies with a conspicuous white mark on the underside of each hindwing, hence the common name comma. They also have conspicuous angular notches on the outer edges of their forewings, hence the other common name anglewing butterflies. The related genus Nymphalis also includes some anglewing species; Polygonia is sometimes classified as a subgenus of Nymphalis.[3]

Many members of Polygonia hibernate as adults.[4] Species include:[5][6]

Notes

  1. ^ πολύς, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus
  2. ^ γωνία, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus
  3. ^ "Nymphalis Kluk, 1780" at Markku Savela's Lepidoptera and Some Other Life Forms
  4. ^ Scott, J. A. (1999). Hibernal diapause of North American Papilionoidea and Hesperioidea. Archived 2018-10-08 at the Wayback Machine Journal of Research on the Lepidoptera 18(3):171-200.
  5. ^ Polygonia, Tree of Life
  6. ^ Wahlberg, N. et al. (2009). Timing major conflict between mitochondrial and nuclear genes in species relationships of Polygonia butterflies (Nymphalidae: Nymphalini). BMC Evolutionary Biology 9:92.
Wikimedia Commons has media related to Polygonia.
Wikispecies has information related to Polygonia.

References

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EN

Polygonia: Brief Summary ( englanti )

tarjonnut wikipedia EN
P. c-album showing angular wings and typical comma marking

Polygonia (from Greek πολύς - polys, "many" and γωνία - gōnia, "angle") is a genus of butterflies with a conspicuous white mark on the underside of each hindwing, hence the common name comma. They also have conspicuous angular notches on the outer edges of their forewings, hence the other common name anglewing butterflies. The related genus Nymphalis also includes some anglewing species; Polygonia is sometimes classified as a subgenus of Nymphalis.

Many members of Polygonia hibernate as adults. Species include:

Polygonia c-album (Linnaeus, 1758) – comma Polygonia c-aureum (Linnaeus, 1758) – Asian comma Polygonia comma (Harris, 1842) – eastern comma Polygonia egea (Cramer, 1775) – southern comma Polygonia faunus (Edwards, 1862) – Faunus anglewing, Faunus comma, green comma Polygonia g-argenteum Doubleday & Hewitson, 1846 – Mexican anglewing Polygonia gigantea (Leech, 1883) – giant comma Polygonia gracilis (Grote & Robinson, 1867) – hoary comma Polygonia haroldii Dewitz, 1877 – spotless anglewing Polygonia interposita (Staudinger, 1881) Polygonia interrogationis (Fabricius, 1798) – question mark Polygonia oreas (Edwards, 1869) – oreas anglewing, oreas comma, sylvan anglewing Polygonia progne (Cramer, 1775) – grey comma, gray comma Polygonia satyrus (Edwards, 1869) – satyr anglewing, satyr comma Polygonia undina (Grum-Grshimailo, 1890) Polygonia zephyrus (Edwards, 1870) – zephyr comma
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EN

Polygonia ( kastilia )

tarjonnut wikipedia ES

Polygonia (del griego πολύς - polys, "muchos"[1]​ y γωνία - gōnia, "ángulo"[2]​ es un género de lepidópteros perteneciente a la subfamilia Nymphalinae en la familia Nymphalidae.[3][4]​ Muchos miembros del género pasan el invierno en el estadio adulto.[5]​ La especie Polygonia interrogationis es migratoria,[6]

Especies

Lista de especies.[7][8]

Referencias

  1. πολύς, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus
  2. γωνία, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus
  3. Polygonia en Biolib
  4. Nymphalis, funet.fi
  5. Scott, J. A. (1999). Hibernal diapause of North American Papilionoidea and Hesperioidea. Archivado el 8 de octubre de 2018 en Wayback Machine. Journal of Research on the Lepidoptera 18(3):171-200.
  6. question mark butterfly on the UF / IFAS
  7. Polygonia, Tree of Life
  8. Timing major conflict between mitochondrial and nuclear genes in species relationships of Polygonia butterflies (Nymphalidae: Nymphalini), BMC Evolutionary Biology
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autores y editores de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia ES

Polygonia: Brief Summary ( kastilia )

tarjonnut wikipedia ES

Polygonia (del griego πολύς - polys, "muchos"​ y γωνία - gōnia, "ángulo"​ es un género de lepidópteros perteneciente a la subfamilia Nymphalinae en la familia Nymphalidae.​​ Muchos miembros del género pasan el invierno en el estadio adulto.​ La especie Polygonia interrogationis es migratoria,​

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autores y editores de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia ES

Polygonia ( ranska )

tarjonnut wikipedia FR

Polygonia est un genre holarctique de lépidoptères (papillons) de la famille des Nymphalidae, de la sous-famille des Nymphalinae et de la tribu des Nymphalini.

Ses espèces comptent parmi celles appelées en français Vanesses, et ses espèces nord-américaines sont plus précisément appelées Polygones.

Description

Les imagos du genre Polygonia sont connus pour leur livrée cryptique qui les fait ressembler à une feuille morte lorsqu'ils tiennent les ailes fermées. Ce camouflage est dû d'une part à la forme très échancrée de leurs ailes, et d'autre part à l'aspect du revers des ailes, brun sombre ou grisâtre orné de marbrures sombres. La petite marque blanche située au centre du revers de l'aile postérieure a donné à plusieurs espèces leur nom scientifique et/ou vernaculaire.

Le dessus des ailes, plus voyant, a un fond fauve orangé ou rougeâtre, orné de taches brunes et bordé de brun. Pour les espèces bivoltines, les générations estivale et hivernante ont généralement une apparence différente.

Répartition géographique

Les espèces du genre Polygonia ne se rencontrent que dans l'hémisphère nord, pour la plupart dans des régions tempérées. Deux sont présentes en Europe, cinq en Asie, une en Afrique du Nord et neuf en Amérique du Nord.

Biologie et écologie

Les Polygonia sont univoltins ou bivoltins selon les espèces, et ils hivernent au stade imaginal.

La plupart des espèces sont liées aux milieux forestiers.

Systématique et phylogénie

Le genre Polygonia a été décrit par l'entomologiste allemand Jakob Hübner en 1819[1]. Le nom découle du grec ancien πολύς / polys, « plusieurs » et γωνία / gōnia, « angle », en référence à l'aspect très découpé des ailes. L'espèce type pour le genre est Polygonia c-aureum.

Dans sa définition la plus généralement admise, le genre Polygonia comporte quatorze espèces. Certaines sources, en général anciennes, préfèrent placer toutes ces espèces dans le genre Nymphalis, considérant que Polygonia n'en est qu'un synonyme[2].

Des études de phylogénie fondées sur des critères morphologiques et moléculaires ont fait apparaître le genre Polygonia comme le groupe frère du genre monotypique Kaniska, avec un support relativement faible. La réunion de ces deux genres serait le groupe frère du genre Nymphalis dans son sens actuel[3]. Il est alors proposé de synonymiser Kaniska avec Polygonia, ce qui ferait de Polygonia canace (= Kaniska canace) la quinzième espèce du genre Polygonia.

Liste des espèces

Notes et références

  1. Hübner, [1819] Verz. bek. Schmett. (3): 36
  2. Le genre Nymphalis sur Funet
  3. Wahlberg & Nylin, 2003.

Voir aussi

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia FR

Polygonia: Brief Summary ( ranska )

tarjonnut wikipedia FR

Polygonia est un genre holarctique de lépidoptères (papillons) de la famille des Nymphalidae, de la sous-famille des Nymphalinae et de la tribu des Nymphalini.

Ses espèces comptent parmi celles appelées en français Vanesses, et ses espèces nord-américaines sont plus précisément appelées Polygones.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia FR

Polygonia ( Latina )

tarjonnut wikipedia LA

Polygonia (Graece πολύς 'multi'[1] + γωνία 'angulus'[2]) est genus papilionum cui est conspicua macula alba in inferiori cuiusque alae posterioris latere, unde comma, nomen generale. Eis etiam sunt consipcuae incisurae angulares in exterioribus eorum alarum anteriorum marginibus. Nymphalis, genus cognatum, species similes comprehendit, et Polygonia eius subgenus aliquando habetur.[3]

Multae Polygoniae adultae hibernant.[4]

Species

Inter species sunt:[5][6]

Notae

  1. [1], Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, Perseus.
  2. [2], Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, Perseus.
  3. "Nymphalis Kluk, 1780" in Lepidoptera and Some Other Life Forms, situ a Markka Savela facto.
  4. Scott, J. A. (1999). Hibernal diapause of North American Papilionoidea and Hesperioidea. Journal of Research on the Lepidoptera 18(3):171-200.
  5. Polygonia, Tree of Life
  6. Wahlberg, N. et al. (2009). Timing major conflict between mitochondrial and nuclear genes in species relationships of Polygonia butterflies (Nymphalidae: Nymphalini). BMC Evolutionary Biology 9:92.

Nexus externi

Commons-logo.svg Vicimedia Communia plura habent quae ad Polygoniam spectant.
Wikispecies-logo.svg Vide "Polygoniam" apud Vicispecies.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Et auctores varius id editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia LA

Polygonia: Brief Summary ( Latina )

tarjonnut wikipedia LA

Polygonia (Graece πολύς 'multi' + γωνία 'angulus') est genus papilionum cui est conspicua macula alba in inferiori cuiusque alae posterioris latere, unde comma, nomen generale. Eis etiam sunt consipcuae incisurae angulares in exterioribus eorum alarum anteriorum marginibus. Nymphalis, genus cognatum, species similes comprehendit, et Polygonia eius subgenus aliquando habetur.

Multae Polygoniae adultae hibernant.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Et auctores varius id editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia LA

Polygonia ( flaami )

tarjonnut wikipedia NL

Insecten

Polygonia is een geslacht van vlinders uit de onderfamilie Nymphalinae van de familie Nymphalidae. Het geslacht wordt soms als ondergeslacht van Nymphalis beschouwd.

Soorten

Bronnen
  • Niklas Wahlberg & Sören Nylin (2003) "Morphology versus molecules: resolution of the positions of Nymphalis, Polygonia, and related genera (Lepidoptera: Nymphalidae)" Cladistics vol. 19, nr. 3, pp. 213-223. Link
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia-auteurs en -editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia NL

Polygonia: Brief Summary ( flaami )

tarjonnut wikipedia NL

Polygonia is een geslacht van vlinders uit de onderfamilie Nymphalinae van de familie Nymphalidae. Het geslacht wordt soms als ondergeslacht van Nymphalis beschouwd.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia-auteurs en -editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia NL

Polygonia ( norja )

tarjonnut wikipedia NO


Polygonia er en slekt av nettsommerfugler i den store familien flikvinger (Nymphalidae). Slekten blir noen ganger regnet til slekten Nymphalis.

I Norge er arten hvit c (Polygonia c-album) forholdsvis vanlig i Sør-Norge.

Utseende

Middelsstore, brunoransje sommerfugler med svært flikete vinger. Undersiden er brunspraglete, med en mer eller mindre tydelig, hvit, C- eller kommaformet tegning.

Levevis

Disse sommerfuglene er gode flyvere, som gjerne besøker blomster. Larvene lever på ulike løvtrær, eller på nesler. Hannene er territorielle og utkjemper luftkamper med de flikete vingene som huggvåpen. De piggete larvene lever gjerne selskapelig, og lager løse silkespinn der de oppholder seg når de ikke er ute og spiser. Piggene ser ut til å beskytte dem mot de fleste rovdyr, derimot er de ofte svært utsatte for snyltevepser som legger egg på dem. De overvintrer som voksne sommerfugler, i barksprekker, hule trær, uthus og andre lite frostutsatte steder.

Utbredelse

Slekten er utbredt i Holarktis.

Systematisk inndeling

 src=
Hvit c, underside
 src=
Polygonia egea, en søreuropeisk art
Treliste

Kilder

Eksterne lenker


lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia forfattere og redaktører
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia NO

Polygonia: Brief Summary ( norja )

tarjonnut wikipedia NO


Polygonia er en slekt av nettsommerfugler i den store familien flikvinger (Nymphalidae). Slekten blir noen ganger regnet til slekten Nymphalis.

I Norge er arten hvit c (Polygonia c-album) forholdsvis vanlig i Sør-Norge.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia forfattere og redaktører
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia NO

Polygonia ( portugali )

tarjonnut wikipedia PT
 src=
P. c-album mostrando as asas angulosas e a típica marca em vírgula.

Polygonia (do grego: πολύς - polys, "muitos"[1] e γωνία - gōnia, "ângulo"[2]) é um género de borboletas caracterizado pela presença de uma conspícua marca branca, em forma de vírgula, na face inferior de cada uma das asas traseiras (o que lhe mereceu o nome comum de borboleta-vírgula). As espécies que integram este género apresentam o bordo exterior das asas frontais profundamente recortado, com profundas reentrâncias angulosas. A presença de asas recortadas com reentrâncias angulosas é comum ao género Nymphalis, no qual o género Polygonia é por vezes incluído[3]. Muitas espécies do género Polygonia hibernam na fase adulta.

Espécies

Listagem por ordem alfabética[4][5]:

Notas

  1. πολύς, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus
  2. γωνία, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus
  3. Nymphalis, funet.fi
  4. Polygonia, Tree of Life
  5. Timing major conflict between mitochondrial and nuclear genes in species relationships of Polygonia butterflies (Nymphalidae: Nymphalini), BMC Evolutionary Biology

Galeria

 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autores e editores de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia PT

Polygonia: Brief Summary ( portugali )

tarjonnut wikipedia PT
 src= P. c-album mostrando as asas angulosas e a típica marca em vírgula.

Polygonia (do grego: πολύς - polys, "muitos" e γωνία - gōnia, "ângulo") é um género de borboletas caracterizado pela presença de uma conspícua marca branca, em forma de vírgula, na face inferior de cada uma das asas traseiras (o que lhe mereceu o nome comum de borboleta-vírgula). As espécies que integram este género apresentam o bordo exterior das asas frontais profundamente recortado, com profundas reentrâncias angulosas. A presença de asas recortadas com reentrâncias angulosas é comum ao género Nymphalis, no qual o género Polygonia é por vezes incluído. Muitas espécies do género Polygonia hibernam na fase adulta.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autores e editores de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia PT

Polygonia ( ruotsi )

tarjonnut wikipedia SV

Polygonia Hübner 1819 är ett släkte av dagfjärilar inom familjen praktfjärilar (Nymphalidae)[1][2]. Typiskt för släktet är de flikiga vingarna som ger fjärilarna ett särpräglat utseende. Detta, tillsammans med den lövliknande teckningen på vingarnas undersida, är en form av kamouflage som gör fjärilarna mycket svåra att se när de vilar med slutna vingar. Vingarnas ovansida har typiskt en orange-brun grundfärg med svarta och ljusare fläckar, liknande det man ser hos nässelfjäril och andra Aglais-arter samt hos fuksar inom släktet Nymphalis (körsbärsfuks, videfuks etc). Ett annat karaktärsdrag är ett distinkt, ljust märke på bakvingens undersida som varierar i form och färg mellan de olika Polygonia-arterna. Hos den enda svenska arten, vinbärsfuks, P. c-album (Linné, 1758), är märket – som artens latinska namn antyder – format som ett vitt c. I Europa finns ytterligare en art, sydlig vinbärsfuks, P. egea Cramer 1775.

Relativt omfattande forskning finns på fjärilarna i Polygonia (se t.ex. Wahlberg, 2009[3] för referenser), och släktskapsrelationerna mellan arterna har studerats med genetiska analyser av både mitokondriellt och nukleärt DNA. En grafisk illustration av evolutionära relationer inom släktet finns tillgänglig på Tree of Life[4].


Arter

Synonymnamnen Polygonia vau-album och Polygonia l-album förekommer ibland för vitfläckad fuks, Nymphalis vau-album Denis & Schiffermüller 1775[5]. Eftersom denna art numera vanligen räknas till Nymphalis[1][2] tas den inte upp här.

  • Polygonia c-album (Linné, 1758), vinbärsfuks.
  • Polygonia c-aureum (Linné, 1758)
  • Polygonia chrysoptera (Wright, 1906)
  • Polygonia comma (Harris, 1842)
  • Polygonia egea (Cramer, 1775), sydlig vinbärsfuks.
  • Polygonia extensa (Leech, 1896)
  • Polygonia faunus (Edwards, 1862)
  • Polygonia g-argenteum (Doubleday, 1848)
  • Polygonia gigantea (Leech, 1890)
  • Polygonia gracilis (Grote & Robinson, 1867)
  • Polygonia haroldi (Dewitz, 1877)
  • Polygonia hylas (Edwards, 1872)
  • Polygonia interposita (Staudinger, 1881). Har tidigare ofta betraktats som en underart till c-album[3][6].
  • Polygonia interrogationis (Fabricius, 1798)
  • Polygonia oreas (Edwards, 1870)
  • Polygonia progne (Cramer, 1775)
  • Polygonia satyrus (Edwards, 1869)
  • Polygonia undina (Grum-Grshimailo, 1890)
  • Polygonia zephyrus (Edwards, 1870)

Källor

  1. ^ [a b] Nationalnyckeln vol I, 2005. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae – Nymphalidae. ISBN 91-88-50651-7
  2. ^ [a b] Tolman T and Lewington R, 2008. Collins butterfly guide. ISBN 9780007242344
  3. ^ [a b] Wahlberg N, Weingartner E, Warren AD and Nylin S, 2009. Timing major conflict between mitochondrial and nuclear genes in species relationships of Polygonia butterflies (Nymphalidae: Nymphalini). BMC Evol Biol, 9: 92
  4. ^ Tree of Life, Polygonia. http://tolweb.org/Polygonia/70340
  5. ^ Encyclopedia of Life. http://eol.org
  6. ^ Churkin SV, 2003. Taxonomic notes on Polygonia Hubner, [1818] (Lepidoptera, Nymphalidae) with description of a new subspecies. Helios (Moscow), 4:132-147.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia författare och redaktörer
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia SV

Polygonia: Brief Summary ( ruotsi )

tarjonnut wikipedia SV

Polygonia Hübner 1819 är ett släkte av dagfjärilar inom familjen praktfjärilar (Nymphalidae). Typiskt för släktet är de flikiga vingarna som ger fjärilarna ett särpräglat utseende. Detta, tillsammans med den lövliknande teckningen på vingarnas undersida, är en form av kamouflage som gör fjärilarna mycket svåra att se när de vilar med slutna vingar. Vingarnas ovansida har typiskt en orange-brun grundfärg med svarta och ljusare fläckar, liknande det man ser hos nässelfjäril och andra Aglais-arter samt hos fuksar inom släktet Nymphalis (körsbärsfuks, videfuks etc). Ett annat karaktärsdrag är ett distinkt, ljust märke på bakvingens undersida som varierar i form och färg mellan de olika Polygonia-arterna. Hos den enda svenska arten, vinbärsfuks, P. c-album (Linné, 1758), är märket – som artens latinska namn antyder – format som ett vitt c. I Europa finns ytterligare en art, sydlig vinbärsfuks, P. egea Cramer 1775.

Relativt omfattande forskning finns på fjärilarna i Polygonia (se t.ex. Wahlberg, 2009 för referenser), och släktskapsrelationerna mellan arterna har studerats med genetiska analyser av både mitokondriellt och nukleärt DNA. En grafisk illustration av evolutionära relationer inom släktet finns tillgänglig på Tree of Life.


lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia författare och redaktörer
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia SV

Углокрыльницы ( venäjä )

tarjonnut wikipedia русскую Википедию
Латинское название Polygonia (Hübner), 1819

wikispecies:
Систематика
на Викивидах

commons:
Изображения
на Викискладе

ITIS 188587 NCBI 127362

Углокрыльницы[1][2] (лат. Polygonia) — род дневных бабочек из семейства Nymphalidae.

Описание

Задний край переднего крыла с характерной полукруглой вырезкой. Бурая маргинальная перевязь на крыльях характеризуется рядом жёлтых лунок. Крылья с нижней стороны с характерным рисунком из бурых оттенков, которые имитируют кору дерева и с четким белым значком на наружной границе центральной ячейки. Центральная ячейка на задних крыльях не замкнута. Внешний край крыльев сильно изрезан, с заметными выступами на жилках M1 и Cu2 на передних крыльях и на жилках M3 и Cu2 — на задних.

Виды

Галерея

Ссылки

Примечания

  1. Горностаев Г. Н. Насекомые СССР. — Москва: Мысль, 1970. — 372 с. — (Справочники-определители географа и путешественника).
  2. Аннотированный каталог насекомых Дальнего Востока России. Том II. Lepidoptera – Чешуекрылые. – Владивосток: Дальнаука, 2016. – 812 с. ISBN 978–5–8044–1576–2
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Авторы и редакторы Википедии

Углокрыльницы: Brief Summary ( venäjä )

tarjonnut wikipedia русскую Википедию

Углокрыльницы (лат. Polygonia) — род дневных бабочек из семейства Nymphalidae.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Авторы и редакторы Википедии

鉤蛺蝶屬 ( kiina )

tarjonnut wikipedia 中文维基百科
模式種 黃鉤蛺蝶
Papilio c-aureum
Linnaeus, 1758 物種

共16種,詳見正文。

鉤蛺蝶屬Anglewing,學名:Polygonia)是蛺蝶亞科蛺蝶族中的一個,物種分佈於全北區。成蟲翅膀外緣凹凸並帶鉤形,翅底配有棕色斑紋以模仿枯葉,使牠們停留在地上的枯葉時隱藏身體[1]

物種

參考文獻

  1. ^ Wahlberg, Niklas and Andrew V. Z. Brower. 2009. Polygonia Hübner 1819. Anglewings. Version 04 June 2009 (under construction). http://tolweb.org/Polygonia/70340/2009.06.04 in The Tree of Life Web Project, http://tolweb.org/
  • Wahlberg N, Brower AVZ, and Nylin S. 2005. Phylogenetic relationships of tribes and genera in the subfamily Nymphalinae (Lepidoptera: Nymphalidae) based on three gene sequences. Biol. J. Linn. Soc. 86: 227-251.
  • Wahlberg N, and Nylin S. 2003. Morphology versus molecules: resolution of the positions of Nymphalis, Polygonia, and related genera (Lepidoptera: Nymphalidae). Cladistics 19: 213-223.
  • Wahlberg, N., Weingartner, E., Warren, A. D. & Nylin, S. 2009 Timing major conflict between mitochondrial and nuclear genes in species relationships of Polygonia butterflies (Nymphalidae: Nymphlalini). BMC Evolutionary Biology 9, 92.
  • 徐堉峰. 《臺灣蝴蝶圖鑑.下【蛺蝶】》. 台灣: 晨星出版有限公司. 2013年3月10日. ISBN 9789861776682 (中文(繁體)‎).
  • 呂至堅、陳建仁. 《蝴蝶生活史圖鑑》. 台灣: 晨星出版有限公司. 2014年3月23日. ISBN 9789861777849 (中文(繁體)‎).
  • 寿建新 周尧 李宇飞. 世界蝴蝶分類名錄. 中國: 陝西科學技術出版社. 2006-04-01. ISBN 9787536936768 (中文(简体)‎).
 src= 维基共享资源中相关的多媒体资源:鉤蛺蝶屬  src= 维基物种中的分类信息:鉤蛺蝶屬
蝴蝶蛺蝶科⊇蛺蝶演化支⊇蛺蝶亞科:
端突蛺蝶族
眼蛺蝶族 枯葉蛺蝶族
網蛺蝶族
蛺蝶族
盛蛺蝶演化支
蛺蝶演化支 
長支系   
維蛺蝶族
地位未定
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
维基百科作者和编辑
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 中文维基百科

鉤蛺蝶屬: Brief Summary ( kiina )

tarjonnut wikipedia 中文维基百科

鉤蛺蝶屬(Anglewing,學名:Polygonia)是蛺蝶亞科蛺蝶族中的一個,物種分佈於全北區。成蟲翅膀外緣凹凸並帶鉤形,翅底配有棕色斑紋以模仿枯葉,使牠們停留在地上的枯葉時隱藏身體。

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
维基百科作者和编辑
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 中文维基百科