Slåttergökbi (Nomada integra)[3][4] är en biart som beskrevs av Gaspard Auguste Brullé 1832. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[5][6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
Slåttergökbiet är ett långsträckt, nästan hårlöst, vagt getingliknande bi där främst honan har brunröda teckningar på svart botten. Hennes huvud och mellankropp har brunröda markeringar på käkarna, främre delen av munskölden, kinder samt på mellankroppen. Hanen har till stor del käkar, munsköld och kinder gula. Även hos honom kan mellankroppen ha brunröda markeringar, men inte lika tydliga som hos honan. Bakkroppen är övervägande brunröd hos båda könen; första tergiten (det främsta segmentet på bakkrppens ovansida) är svart i framkanten, samma för tergit 4 och 5, medan tergit 2 och 3 endast har svarta markeringar framtill på sidorna. Både antennerna och benen är i huvudsak röda med svarta markeringar. Kroppslängden är 7 till 9 mm.[1]
Slåttergökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos slåttersandbi, fibblesandbi, Andrena polita och eventuellt Andrena taraxaci där den dödar ägget eller larven och lever på det insamlade matförrådet.[8][9] Arten håller till i liknande habitat som värdarterna: Ofta hårt störda sandområden med närliggande tillgång till fibblor, men också andra sandmarker[1], gärna i kusttrakter[9]. Arten har en generation per år[9] och flyger från slutet av maj till juni i norra delen av utbredningsområdet[1], från april till juli i Sydeuropa[8].
Utbredningsområdet omfattar, förutom södra Sverige (Skåne), Mellan- och Sydeuropa, Nordafrika samt Mellanöstern.[1]
I Sverige är arten klassificerad som starkt hotad ("EN"). Numera finns den endast kvar i två områden i Skåne (Sjöbo och på Österlen), men tidigare fanns den även i Småland, Öland, Västergötland och Östergötland. Främsta hoten är numera kommunal gräsklippning, som hotar artens främsta födoresurs, fibblorna, övrig slåtter samt exploatering av bostadsområden. Habitatförlust till följd av igenväxning är en annan orsak till nedgången.[1] I Finland, där arten inte observerats sedan 1930-talet,[1] är den rödlistad som nationellt utdöd ("RE")[2]. Inte heller i övriga Skandinavien förekommer arten; från Norge försvann den på 1870-talet, i Danmark sågs den senast 1948.[1]
Slåttergökbi (Nomada integra) är en biart som beskrevs av Gaspard Auguste Brullé 1832. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.