dcsimg

Associations ( İngilizce )

BioImages, the virtual fieldguide, UK tarafından sağlandı
Plant / resting place / within
pupa in cocoon of Cionus alauda may be found in soil below of Scrophularia

Foodplant / feeds on
larva of Cionus hortulanus feeds on leaf of Scrophularia

Plant / resting place / among
pupa in cocoon of Cionus scrophulariae may be found among seedheads of Scrophularia

Foodplant / open feeder
larva of Cionus tuberculosus grazes on leaf of Scrophularia

Foodplant / feeds on
larva of Cleopus pulchellus feeds on Scrophularia

Foodplant / gall
larva of Contarinia scrophulariae causes gall of flower of Scrophularia

Foodplant / gall
larva of Gymnetron beccabungae causes gall of fruit of Scrophularia

Plant / resting place / within
adult of Haplothrips distinguendus may be found in live flower of Scrophularia
Remarks: season: 6-8

In Great Britain and/or Ireland:
Foodplant / open feeder
adult of Longitarsus agilis grazes on leaf of Scrophularia

Foodplant / open feeder
adult of Longitarsus nigrofasciatus grazes on leaf of Scrophularia

Foodplant / open feeder
adult of Longitarsus rutilus grazes on root of Scrophularia

Foodplant / parasite
Ovularia anamorph of Ovularia duplex parasitises live leaf of Scrophularia

Foodplant / open feeder
nocturnal larva of Pachyprotasis rapae grazes on leaf of Scrophularia

Foodplant / open feeder
nocturnal larva of Pachyprotasis simulans grazes on leaf of Scrophularia

Foodplant / feeds on
pycnidium of Phoma coelomycetous anamorph of Phoma nebulosa sensu Berk feeds on Scrophularia

lisans
cc-by-nc-sa-3.0
telif hakkı
BioImages
proje
BioImages

Keçiqulağı ( Azerice )

wikipedia AZ tarafından sağlandı

Keçiqulağı, Qaraşəngi (lat. Scrophularia)[1] - keçiqulağıkimilər fəsiləsinə aid bitki cinsi.[2]

Növləri

Azərbaycanın dərman bitkiləri

Mənbə

  1. Nurəddin Əliyev. Azərbaycanın dərman bitkiləri və fitoterapiya. Bakı, Elm, 1998.
  2. Elşad Qurbanov. Ali bitkilərin sistematikası, Bakı, 2009.
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Vikipediya müəllifləri və redaktorları
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia AZ

Keçiqulağı: Brief Summary ( Azerice )

wikipedia AZ tarafından sağlandı

Keçiqulağı, Qaraşəngi (lat. Scrophularia) - keçiqulağıkimilər fəsiləsinə aid bitki cinsi.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Vikipediya müəllifləri və redaktorları
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia AZ

Escrofulària ( Katalanca; Valensiyaca )

wikipedia CA tarafından sağlandı

L'escrofulària (Scrophularia) és un gènere de la família Scrophulariaceae conté al voltant de 200 espècies de plantes de flors herbàcies. Els membres d'aquesta espècies tenen les tiges quadrades, fulles oposades amb flors que formen raïms en l'extrem de la tija. Creixen en l'hemisferi nord però es concentren a Àsia amb molt poques espècies a Europa i Amèrica del Nord.

El nom escrofulària ve de scrofula, una forma de tuberculosi, perquè diverses espècies s'han utilitzat per tractar la malaltia.

Espècies

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Escrofulària Modifica l'enllaç a Wikidata

Viccionari

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autors i editors de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia CA

Escrofulària: Brief Summary ( Katalanca; Valensiyaca )

wikipedia CA tarafından sağlandı

L'escrofulària (Scrophularia) és un gènere de la família Scrophulariaceae conté al voltant de 200 espècies de plantes de flors herbàcies. Els membres d'aquesta espècies tenen les tiges quadrades, fulles oposades amb flors que formen raïms en l'extrem de la tija. Creixen en l'hemisferi nord però es concentren a Àsia amb molt poques espècies a Europa i Amèrica del Nord.

El nom escrofulària ve de scrofula, una forma de tuberculosi, perquè diverses espècies s'han utilitzat per tractar la malaltia.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autors i editors de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia CA

Gwenynddail ( Galce )

wikipedia CY tarafından sağlandı

Planhigyn blodeuol ydy Gwenynddail neu gwrnerth (Saesneg: Figwort; Lladin: Scrophularia) a cheir dros 200 aelod o'r teulu hwn, sy'n gyffredin iawn yn Asia, gyda rhyw ychydig ohonynt yn tyfu yn Ewrop. Mewn croes-doriad, mae'r bonyn yn sgwâr a cheir dail mewn parau cyferbyn â'i gilydd. Nid yw'n tyfu yng Ngogledd Cymru ond ceir digonedd yn y de, yn enwedig ar yr arfordir.[1]

Rhinweddau meddygol

Yn ôl Galw Iechyd Cymru (adain o'r NHS) gall "helpu gyda'r boen a'r cosi" a achosir gan ddolur a anwyd.[2] Gall leddfu poenau ecsema neu croenlid hefyd a goreuro'r galon.

Cyfeiriadau

Gweler hefyd

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Awduron a golygyddion Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia CY

Gwenynddail: Brief Summary ( Galce )

wikipedia CY tarafından sağlandı

Planhigyn blodeuol ydy Gwenynddail neu gwrnerth (Saesneg: Figwort; Lladin: Scrophularia) a cheir dros 200 aelod o'r teulu hwn, sy'n gyffredin iawn yn Asia, gyda rhyw ychydig ohonynt yn tyfu yn Ewrop. Mewn croes-doriad, mae'r bonyn yn sgwâr a cheir dail mewn parau cyferbyn â'i gilydd. Nid yw'n tyfu yng Ngogledd Cymru ond ceir digonedd yn y de, yn enwedig ar yr arfordir.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Awduron a golygyddion Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia CY

Brunrod ( Danca )

wikipedia DA tarafından sağlandı

Slægten Brunrod (Scrophularia) hører hjemme i maskeblomst-familien, og den omfatter ca. 200 arter, som er blomstrende urter. Heraf er de tre arter hjemmehørende i Danmark. Slægtens arter er fælles om oprette stængler, modsatte blade og tolæbede blomster, som sidder i klynger for enden af stænglerne. Slægten er udbredt over hele den Nordlige halvkugle, dog med hovedvægten i Asien, mens der kun ar få arter i Europa og Nordamerika.[1]

Brunrodarterne bruges som føde af nogle sommerfuglelarver, heriblandt brunrodshætteugle (Cucullia verbasci).[2]

Visse af slægtens arter er blevet brugt som naturmedicin. Se f.eks. hos Nicholas Culpeper[3][4]

Arter

De danske arter i slægten:

Noter

  1. ^ Hong De-Yuan: The Distribution of Scrophulariaceae in the Holarctic With Special Reference to the Floristic Relationships Between Eastern Asia and Eastern North America i Annals of the Missouri Botanical Garden, 1983, 70, 4, side 701-712 (engelsk)
  2. ^ Borthumberland Moths: Common Figwort (engelsk)
  3. ^ Nicholas Culpeper: Culpeper's complete herbal: a book of natural remedies for ancient ills, 1998, ISBN 978-1853263453
  4. ^ Thomas Avery Garran: Western Herbs According to Traditional Chinese Medicine: A Practitioner's Guide, 2008, ISBN 978-1594771910 (engelsk)


lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia-forfattere og redaktører
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia DA

Brunrod: Brief Summary ( Danca )

wikipedia DA tarafından sağlandı

Slægten Brunrod (Scrophularia) hører hjemme i maskeblomst-familien, og den omfatter ca. 200 arter, som er blomstrende urter. Heraf er de tre arter hjemmehørende i Danmark. Slægtens arter er fælles om oprette stængler, modsatte blade og tolæbede blomster, som sidder i klynger for enden af stænglerne. Slægten er udbredt over hele den Nordlige halvkugle, dog med hovedvægten i Asien, mens der kun ar få arter i Europa og Nordamerika.

Brunrodarterne bruges som føde af nogle sommerfuglelarver, heriblandt brunrodshætteugle (Cucullia verbasci).

Visse af slægtens arter er blevet brugt som naturmedicin. Se f.eks. hos Nicholas Culpeper

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia-forfattere og redaktører
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia DA

Braunwurzen ( Almanca )

wikipedia DE tarafından sağlandı

Die Braunwurzen (Scrophularia) sind eine Pflanzengattung in der Familie der Braunwurzgewächse (Scrophulariaceae).

Beschreibung

 src=
Illustration der Knotigen Braunwurz (Scrophularia nodosa)
 src=
Blütenstand der Knotigen Braunwurz (Scrophularia nodosa)
 src=
Blüte im Detail von Scrophularia californica
 src=
Kapselfrüchte und Samen der Geflügelten Braunwurz (Scrophularia umbrosa)

Man teilt die Gattung Scrophularia grob in zwei Gruppen. Die eine Gruppe enthält zweijährige oder ausdauernde krautigen Pflanzen, deren Stängel am Grunde höchstens wenig verzweigt sind und nicht verholzen. Die von der Mittelrippe des Blattes weggehenden Seitenadern sind durch Seitenadern zweiter Ordnung miteinander verbunden, so dass eine netzartige Aderung entsteht. Die stets polyploiden Vertreter dieser Gruppe findet man vor allem in den gemäßigten Breiten der Nordhalbkugel.

Bei der anderen, hauptsächlich im Himalaya beheimateten Gruppe sind die Seitenadern der Laubblätter dagegen unverzweigt. Die Stängel der Pflanzenarten dieser Gruppe verholzen am Grunde, im Boden, und sind oft stark verzweigt. Diese Arten sind stets diploid. Einige sind Halbsträucher.

Der Stängel ist viereckig, bei vielen Arten auch geflügelt. Die Laubblätter sind gegenständig, bei einigen Arten im obersten Teil der Pflanzen auch wechselständig. In der Regel sind die Blattspreiten ungefähr dreieckig und gesägt oder gekerbt.

Blütenstände und Blüten

Die rispigen, traubigen, zymösen oder auch knäueligen Blütenstände stehen meist am Ende der Stängel, können aber auch in den Blattachseln stehen.

Die eher unscheinbaren Blüten sind zygomorph und meist fünfzählig. Die fünf Kelchblätter sind nur an ihrer Basis verwachsen. Die fünf bräunlichen bis schmutzig roten Kronblätter sind röhrig verwachsen. Die kurze und breite, am Grunde auch grünliche Kronröhre endet deutlich zweilippig. Die Unterlippe ist in drei kurze Lappen geteilt, von denen zwei aufrecht an der Seite stehen, während der mittlere Lappen gerade nach vorne gerichtet ist. Die längere Oberlippe ist in zwei rundliche Lappen geteilt. Es sind vier fertile Staubblätter vorhanden.[1] Es ist je Blüte ein schuppenartiges Staminodium vorhanden oder selten fehlt es.[1] Es ist ein Diskus vorhanden. Der ist meist mindestens so lang wie der Fruchtknoten; nur bei Scrophularia urticifolia ist er kürzer. Die meist relativ kleinen[1] Narben sind kopfig bis zweilappig.

Früchte und Samen

Die Kapselfrüchte enthalten viele Samen.

Vorkommen

Die Braunwurz-Arten findet man auf der ganzen Nordhalbkugel in den gemäßigten Breiten bis ins südliche Asien. Diversitätszentrum (Zentrum der Artenvielfalt) ist der Himalaya. In Europa und Nordamerika findet man nur einen kleinen Teil der Arten.

Während die diploiden Sippen trockene Standorte bevorzugen, findet man die außerhalb des Himalayas wachsenden polyploiden Arten oft in lichten Wäldern, in Gebüschen oder in mehr oder weniger feuchten Staudenfluren.

In Mitteleuropa findet man folgende Arten: Wasser-Braunwurz (Scrophularia auriculata), Hunds-Braunwurz (Scrophularia canina), Hoppes Braunwurz oder Alpen-Hunds-Braunwurz, Alpen-Braunwurz (Scrophularia juratensis), Knotige Braunwurz oder Gewöhnliche Braunwurz (Scrophularia nodosa), Drüsige Braunwurz oder Scopoli-Braunwurz (Scrophularia scopolii), Geflügelte Braunwurz (Scrophularia umbrosa), Frühlings-Braunwurz (Scrophularia vernalis).

 src=
Habitus von Scrophularia alata
 src=
Habitus der Hunds-Braunwurz (Scrophularia canina)
 src=
Gelbblütige Braunwurz (Scrophularia chrysantha)
 src=
Geflügelte Braunwurz (Scrophularia umbrosa)
 src=
Frühlings-Braunwurz (Scrophularia vernalis)

Systematik

Die Gattung Scrophularia wurde durch Carl von Linné aufgestellt. Als Lektotypusart wurde 1913 Scrophularia nodosa L. durch Nathaniel Lord Britton und Addison Brown in An Illustrated Flora of the Northern United States, 2. Auflage, 3, Seite 179 festgelegt.[2]

Die Braunwurz wurde früher als Mittel gegen die Scrophula, eine Form der Tuberkulose verwendet; daher hat die Gattung ihren wissenschaftlichen Namen Scrophularia.

Je nach Auffassung enthält die Gattung Braunwurzen (Scrophularia) zwischen 120 und mehr als 300 Arten (Auswahl):

  • Scrophularia aequilabris P.C.Tsoong: Sie gedeiht in Wäldern in Höhenlagen von 3300 bis 3900 Metern im westlichen Sichuan.[1]
  • Scrophularia aestivalis Griseb. (Syn.: Scrophularia autumnalis Formánek, Scrophularia silvatica Boiss. & Heldr.): Sie kommt in Serbien, Albanien, Bulgarien und Griechenland vor.[3]
  • Scrophularia alaschanica Batalin: Sie gedeiht in Höhenlagen von 2200 bis 2500 Metern nur in der chinesischen Provinz Ningxia.[1]
  • Scrophularia alata A.Gray (Syn.: Scrophularia grayana Maxim. ex Kom.): Sie kommt in Korea, in Russlands Fernen Osten in der Region Primorje, auf Sachalin sowie auf den Kurilen und auf den japanischen Inseln Hokkaido sowie Honshu vor.[4]
  • Scrophularia alpestris Benth. (Syn.: Scrophularia oblongifolia Merino): Sie kommt in Spanien und Frankreich vor.[3]
  • Scrophularia amana Lall: Sie kommt im asiatischen Teil der Türkei vor.[3]
  • Scrophularia amplexicaulis Benth.: Sie kommt in Armenien und in der Türkei vor.[3]
  • Scrophularia arguta Aiton: Sie kommt in Marokko, Algerien, Tunesien, Libyen, Ägypten, Spanien, auf den Kanarischen Inseln und auf Selvagens vor.[3]
  • Scrophularia atropatana Grossh.: Sie kommt in Armenien vor.[3]
  • Wasser-Braunwurz (Scrophularia auriculata L.): Sie kommt in Marokko, Algerien, Tunesien, auf den Kanaren und Azoren, in Portugal, Spanien, Frankreich, Italien, in Großbritannien, Irland, Belgien, in den Niederlanden, Deutschland, in der Schweiz und in Kreta vor.[4]
  • Scrophularia benthamiana Boiss.: Sie kommt in Armenien vor.[3]
  • Scrophularia bitlisica Lall: Sie kommt im asiatischen Teil der Türkei vor.[3]
  • Hunds-Braunwurz (Scrophularia canina L.)
  • Gelbblütige Braunwurz oder Mohnbrötchenblume (Scrophularia chrysantha Jaub. & Spach): Sie kommt ursprünglich in der Türkei und in Armenien vor.[3]
  • Strauchige Braunwurz (Scrophularia frutescens L.): Sie wird auch als Unterart Scrophularia canina subsp. frutescens (L.) O.Bolòs & Vigo zu Scrophularia canina gestellt.[3]
  • Scrophularia heterophylla Willd.: Sie kommt auf der Balkanhalbinsel, in Rumänien, Bulgarien, in der Ukraine, in der Türkei, in der Ägäis und auf der Sinaihalbinsel vor.[3]
  • Hoppes Braunwurz oder Alpen-Hunds-Braunwurz, Alpen-Braunwurz (Scrophularia juratensis Schleicher)
  • Scrophularia lucida L.: Sie kommt in Frankreich, Italien, Griechenland, Syrien, in der Türkei, im Kaukasusraum und in Saudi-Arabien vor.[4]
  • Knotige Braunwurz oder Gewöhnliche Braunwurz (Scrophularia nodosa L.), die in Mitteleuropa häufigste Art.
  • Fremde Braunwurz (Scrophularia peregrina L.): Sie kommt in Portugal, Spanien, Frankreich, Italien, in Sardinien, Sizilien, Malta und Korsika, in Tunesien, Libyen, auf der Balkanhalbinsel, in der Türkei, Ägäis, Syrien, im Libanon und in Zypern vor.[3]
  • Scrophularia ramosissima Loisel.: Sie kommt in Marokko, Tunesien, auf den Balearen, in Frankreich, Korsika, Sardinien, Sizilien und in Albanien vor.[3]
  • Drüsige Braunwurz oder Scopoli-Braunwurz (Scrophularia scopolii Hoppe): Sie kommt in Österreich, Polen, Tschechien, in der Slowakei, Ungarn, Italien, Slowenien, Serbien, Kroatien, Albanien, Bulgarien, Griechenland, Rumänien, Moldawien, in der Ukraine, in der Türkei, Syrien, Libanon, Irak, Iran und im Kaukasusraum vor.[4]
  • Dreiblättrige Braunwurz (Scrophularia trifoliata L.): Sie kommt in Italien, Sardinien und in Korsika vor.[3]
  • Geflügelte Braunwurz (Scrophularia umbrosa Dumort.): Mit den Unterarten:
    • Gewöhnliche Flügel-Braunwurz (Scrophularia umbrosa Dumort. subsp. umbrosa)
    • Gekerbte Flügel-Braunwurz (Scrophularia umbrosa subsp. neesii (Wirtgen) E. Mayer)
  • Frühlings-Braunwurz (Scrophularia vernalis L.)

Literatur

  • Deyuan Hong, Hanbi Yang, Cun-li Jin, Manfred A. Fischer, Noel H. Holmgren, Robert R. Mill: Scrophularia. In: Wu Zheng-yi, Peter H. Raven (Hrsg.): Flora of China. Volume 18: Scrophulariaceae through Gesneriaceae. Science Press/Missouri Botanical Garden Press, Beijing/St. Louis 1998, ISBN 0-915279-55-X, S. 11 (englisch). , PDF-Datei, online. (engl.)
  • W. R. Barker: Scrophularia. In: Gwen J. Harden (Hrsg.): Flora of New South Wales. Band 3, New South Wales University Press, Kensington 1992, ISBN 0-86840-172-2, S. 573, eingeschränkte Vorschau in der Google-Buchsuche, online (mit geringfügigen Änderungen) (engl.).
  • Ian Bertram Kay Richardson: Scrophularia L. In: T. G. Tutin, V. H. Heywood, N. A. Burges, D. M. Moore, D. H. Valentine, S. M. Walters, D. A. Webb (Hrsg.): Flora Europaea. Volume 3: Diapensiaceae to Myoporaceae. Cambridge University Press, Cambridge 1972, ISBN 0-521-08489-X, S. 216–220 (englisch, eingeschränkte Vorschau in der Google-Buchsuche).

Einzelnachweise

  1. a b c d e Deyuan Hong, Hanbi Yang, Cun-li Jin, Manfred A. Fischer, Noel H. Holmgren, Robert R. Mill: Scrophularia., S. 11 - textgleich online wie gedrucktes Werk, In: Wu Zheng-yi, Peter H. Raven (Hrsg.): Flora of China. Volume 18: Scrophulariaceae through Gesneriaceae. Science Press und Missouri Botanical Garden Press, Beijing und St. Louis 1998, ISBN 0-915279-55-X.
  2. Scrophularia bei Tropicos.org. Missouri Botanical Garden, St. Louis Abgerufen am 23. Dezember 2017.
  3. a b c d e f g h i j k l m n Karol Marhold, 2011: Scrophulariaceae.: Datenblatt Scrophularia In: Euro+Med Plantbase - the information resource for Euro-Mediterranean plant diversity.
  4. a b c d Scrophularia im Germplasm Resources Information Network (GRIN), USDA, ARS, National Genetic Resources Program. National Germplasm Resources Laboratory, Beltsville, Maryland. Abgerufen am 20. Dezember 2017.
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia DE

Braunwurzen: Brief Summary ( Almanca )

wikipedia DE tarafından sağlandı

Die Braunwurzen (Scrophularia) sind eine Pflanzengattung in der Familie der Braunwurzgewächse (Scrophulariaceae).

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia DE

Bùlwica ( Kaşupça )

wikipedia emerging languages tarafından sağlandı
 src=
Scrophularia nodosa

Bùlwica (Scrophularia L.) – to je szlach roscënów z rodzëznë bùlwicowatëch (Scrophulariaceae). M. jin. na Kaszëbach òne roscą.


lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors

Farym ( Man dili )

wikipedia emerging languages tarafından sağlandı

She genus dy lossreeyn eh Scrophularia (ny farym, arym ayns glare chadjin). Ta mysh 200 dy dooie ayn. Ta duillagyn piyral as blaaghyn fosley daa-veeallagh oc. T'ad ry-akin er feie yn lieh-chruinney hwoaie, 'syn Aishey son y chooid smoo, agh ta beggan jeu cummal 'syn Europey as ayns America Hwoaie.

Ta stoo ymmydoil ayns kuse jeu, myr sampleyr iridoidyn, as ta ymmyd jeant jeu ayns lheeys tradishoonagh er feie ny cruinney; myr sampleyr, Scrophularia ningpoensis. Ta'n ennym Scrophularia jeh scrofula (çhingys y ree), ny chummey çhingys y cleeau, er y fa dy row ad jannoo ymmyd jeu noi y çhingys shoh.

Imraaghyn

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors

Farym: Brief Summary ( Man dili )

wikipedia emerging languages tarafından sağlandı

She genus dy lossreeyn eh Scrophularia (ny farym, arym ayns glare chadjin). Ta mysh 200 dy dooie ayn. Ta duillagyn piyral as blaaghyn fosley daa-veeallagh oc. T'ad ry-akin er feie yn lieh-chruinney hwoaie, 'syn Aishey son y chooid smoo, agh ta beggan jeu cummal 'syn Europey as ayns America Hwoaie.

Ta stoo ymmydoil ayns kuse jeu, myr sampleyr iridoidyn, as ta ymmyd jeant jeu ayns lheeys tradishoonagh er feie ny cruinney; myr sampleyr, Scrophularia ningpoensis. Ta'n ennym Scrophularia jeh scrofula (çhingys y ree), ny chummey çhingys y cleeau, er y fa dy row ad jannoo ymmyd jeu noi y çhingys shoh.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors

გერგეუჩა ( Megrelce )

wikipedia emerging languages tarafından sağlandı

გერგეუჩა თაშნეშე გერგოუჩა, ბეჟანე (ლათ. Scrophularia) — ჩანარეფიშ გვარი გერგეუჩაშობურეფიშ ფანიაშე. მიარეწანიანი, ოშა-გოშათ ართ- ვარ-და ჟირწანიანი ოდიარეეფი რე, კანკალე გვერდო ბართვი რე. მოწვანე, ჸვინთელი დინცხფერიში პიოლეფი აკოკორობილი აფუ ფენჯგირეშობურ ვარ-და ტიანიშობურ ბიბლეფო.

გერგეუჩაშ 150-შახ გვარობა გოფაჩილი რე ევრაზიაშ ზჷმიერ დო სუბტროპიკულ რაიონეფს, მუსხირენი ოორუე დო ცენტრალურ ამერიკას დო აფრიკას. საქორთუოს აფხვადუნა 25 გვარობა. თინეფშე 2 გვარობა საქორთუოშ ენდემი რე, 4 — კავკაციაში. გერგეუჩა გვალაშ გიმენი ორტყაფუეფშე ალპურ ორტყაფუშახ, ქუაკირამ კირდეეფს, ტყალეფს დო ტყაპიჯეფს, ლამე აბანეფს, დოლოეფს, მასქურიაშ დო წყუშ წყარპიჯეფს, ნაზვიუეფს დო მორენეფს.

გერგეუჩაშ კანკალე გვარობა საპონინეფს დო ალკალოიდეფს იკათუანს. მიარე გვარობა ოთოფურიე რე.

 src=
რჩქვანელობური გერგეუჩა (Scrophularia nodosa)
 src=
წვანე გერგეუჩა (Scrophularia umbrosa).

ლიტერატურა

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors

გერგეუჩა: Brief Summary ( Megrelce )

wikipedia emerging languages tarafından sağlandı

გერგეუჩა თაშნეშე გერგოუჩა, ბეჟანე (ლათ. Scrophularia) — ჩანარეფიშ გვარი გერგეუჩაშობურეფიშ ფანიაშე. მიარეწანიანი, ოშა-გოშათ ართ- ვარ-და ჟირწანიანი ოდიარეეფი რე, კანკალე გვერდო ბართვი რე. მოწვანე, ჸვინთელი დინცხფერიში პიოლეფი აკოკორობილი აფუ ფენჯგირეშობურ ვარ-და ტიანიშობურ ბიბლეფო.

გერგეუჩაშ 150-შახ გვარობა გოფაჩილი რე ევრაზიაშ ზჷმიერ დო სუბტროპიკულ რაიონეფს, მუსხირენი ოორუე დო ცენტრალურ ამერიკას დო აფრიკას. საქორთუოს აფხვადუნა 25 გვარობა. თინეფშე 2 გვარობა საქორთუოშ ენდემი რე, 4 — კავკაციაში. გერგეუჩა გვალაშ გიმენი ორტყაფუეფშე ალპურ ორტყაფუშახ, ქუაკირამ კირდეეფს, ტყალეფს დო ტყაპიჯეფს, ლამე აბანეფს, დოლოეფს, მასქურიაშ დო წყუშ წყარპიჯეფს, ნაზვიუეფს დო მორენეფს.

გერგეუჩაშ კანკალე გვარობა საპონინეფს დო ალკალოიდეფს იკათუანს. მიარე გვარობა ოთოფურიე რე.

 src= რჩქვანელობური გერგეუჩა (Scrophularia nodosa)  src= წვანე გერგეუჩა (Scrophularia umbrosa).
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors

Scrophularia ( İngilizce )

wikipedia EN tarafından sağlandı

The genus Scrophularia of the family Scrophulariaceae comprises about 200 species of herbaceous flowering plants commonly known as figworts. Species of Scrophularia all share square stems, opposite leaves and open two-lipped flowers forming clusters at the end of their stems. The genus is found throughout the Northern Hemisphere.

Scrophularia species are used as food plants by the larvae of some Lepidoptera species including Phymatopus hectoides.

Some species in this genus are known to contain potentially useful substances, such as iridoids, and several Scrophularia species, such as the Ningpo figwort (S. ningpoensis), have been used by herbal medicine practitioners around the world. The name Scrophularia comes from scrofula, a form of tuberculosis, because several species have been used in herbal medicine for this disease.[1][2]

Selected species

Common figwort (Scrophularia nodosa)
Green figwort (Scrophularia umbrosa).

References

Wikimedia Commons has media related to Scrophularia.
  1. ^ Culpeper, Nicholas. Culpeper's complete herbal: a book of natural remedies for ancient ills. Wordsworth Editions, 1995.
  2. ^ Garran, Thomas Avery. Western Herbs According to Traditional Chinese Medicine: A Practitioner's Guide. Inner Traditions/Bear & Co, 2008.
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia EN

Scrophularia: Brief Summary ( İngilizce )

wikipedia EN tarafından sağlandı

The genus Scrophularia of the family Scrophulariaceae comprises about 200 species of herbaceous flowering plants commonly known as figworts. Species of Scrophularia all share square stems, opposite leaves and open two-lipped flowers forming clusters at the end of their stems. The genus is found throughout the Northern Hemisphere.

Scrophularia species are used as food plants by the larvae of some Lepidoptera species including Phymatopus hectoides.

Some species in this genus are known to contain potentially useful substances, such as iridoids, and several Scrophularia species, such as the Ningpo figwort (S. ningpoensis), have been used by herbal medicine practitioners around the world. The name Scrophularia comes from scrofula, a form of tuberculosis, because several species have been used in herbal medicine for this disease.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia EN

Scrophularia ( İspanyolca; Kastilyaca )

wikipedia ES tarafından sağlandı

El género Scrophularia de la familia Scrophulariaceae contiene alrededor de 200 especies de plantas Angiospermas herbáceas. Los miembros de este género tienen tallos cuadrados, hojas opuestas con flores que forman racimos en el extremo del tallo. Crecen en el hemisferio norte pero se concentran en Asia con muy pocas especies en Europa y Norteamérica.

El nombre Scrophularia viene de "escrófula", una forma de tuberculosis, porque varias especies se han utilizado para tratar la enfermedad.

 src=
Scrophularia nodosa.

Especies seleccionadas

 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autores y editores de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia ES

Scrophularia: Brief Summary ( İspanyolca; Kastilyaca )

wikipedia ES tarafından sağlandı

El género Scrophularia de la familia Scrophulariaceae contiene alrededor de 200 especies de plantas Angiospermas herbáceas. Los miembros de este género tienen tallos cuadrados, hojas opuestas con flores que forman racimos en el extremo del tallo. Crecen en el hemisferio norte pero se concentran en Asia con muy pocas especies en Europa y Norteamérica.

El nombre Scrophularia viene de "escrófula", una forma de tuberculosis, porque varias especies se han utilizado para tratar la enfermedad.

 src= Scrophularia nodosa.
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autores y editores de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia ES

Sealõuarohi ( Estonyaca )

wikipedia ET tarafından sağlandı

Sealõuarohi (Scrophularia L.) on taimede perekond mailaseliste sugukonnast.[1]

Eestis on levinud kaks liiki:

Viited

  1. Scrophularia L. ITIS andmebaasis www.itis.gov Kasutatud 24.02.2017 (inglise)
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Vikipeedia autorid ja toimetajad
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia ET

Sealõuarohi: Brief Summary ( Estonyaca )

wikipedia ET tarafından sağlandı

Sealõuarohi (Scrophularia L.) on taimede perekond mailaseliste sugukonnast.

Eestis on levinud kaks liiki:

Scrophularia nodosa – harilik sealõuarohi (tavaline) Scrophularia vernalis – kevadine sealõuarohi (väga haruldane)
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Vikipeedia autorid ja toimetajad
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia ET

Syyläjuuret ( Fince )

wikipedia FI tarafından sağlandı

Syyläjuuret (Scrophularia) on kasvisuku naamakukkaiskasvien (Scrophulariaceae) heimossa. Siihen kuuluu enintään 200 lajia.[1]

Lajeja

Syyläjuuret Suomessa

Suomessa kasvaa kaksi luonnonvaraista syyläjuurilajia. Tummasyyläjuurta eli syyläjuurta, joka on monivuotinen pahanhajuinen ruohokasvi, tavataan Keski-Pohjanmaan ja Kainuun korkeudelle asti. Maan eteläisimmässä osassa se on yleinen tai hyvin yleinen. Tummasyyläjuuren kasvupaikkoja ovat esimerkiksi rehevät metsät ja pensaikot. Kevätsyyläjuuri on koristekasvi, joka on villiintynyt Uudellamaalla ja Varsinais-Suomessa.[3]

Lähteet

  1. Mabberley, D. J.: The plant-book. A portable dictionary of the vascular plants, second edition, s. 652. UK: Cambridge University Press, 1997. ISBN 0-521-41421-0.
  2. a b c d Mossberg, B. & Stenberg, L.: Suuri Pohjolan kasvio, s. 535–536. 2. painos. Suomentanut Vuokko, S. & Väre, H. Tammi, 2005. ISBN 951-31-2924-1.
  3. Hämet-Ahti, L., Suominen, J., Ulvinen, T. & Uotila, P. (toim.): Retkeilykasvio. Helsinki: Luonnontieteellinen keskusmuseo, Kasvimuseo, 1998. ISBN 951-45-8167-9.

Aiheesta muualla

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedian tekijät ja toimittajat
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia FI

Syyläjuuret: Brief Summary ( Fince )

wikipedia FI tarafından sağlandı

Syyläjuuret (Scrophularia) on kasvisuku naamakukkaiskasvien (Scrophulariaceae) heimossa. Siihen kuuluu enintään 200 lajia.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedian tekijät ja toimittajat
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia FI

Scrofulaire ( Fransızca )

wikipedia FR tarafından sağlandı

Scrophularia

Scrophularia (en français, les scrofulaires[1]) constitue un genre de plantes herbacées bisannuelles ou vivaces de la famille des Scrofulariacées.

Espèces

Le genre Scrophularia comprend 120 espèces environ dans les régions tempérées de l'hémisphère nord[réf. nécessaire]. Parmi celles-ci on peut rencontrer en France :

Liste d'espèces

Selon Catalogue of Life (9 mai 2013)[2] :

Ennemis

Les chenilles des papillons de nuit (hétérocères) suivants se nourrissent de scrofulaires :

Les larves de Cionus scrophulariae se nourrissent de leurs boutons, et les adultes des feuilles.

Notes et références

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia FR

Scrofulaire: Brief Summary ( Fransızca )

wikipedia FR tarafından sağlandı

Scrophularia

Scrophularia (en français, les scrofulaires) constitue un genre de plantes herbacées bisannuelles ou vivaces de la famille des Scrofulariacées.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia FR

Trudownik ( Yukarı Sorbca )

wikipedia HSB tarafından sağlandı

Trudownik (Scrophularia) je ród ze swójby trudownikowych rostlinow (Scrophulariaceae).

Wobsahuje sćěhowace družiny:

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia HSB

Scrophularia ( İtalyanca )

wikipedia IT tarafından sağlandı

Scrophularia L., 1753 è un genere di piante Angiosperme dicotiledoni erbacee appartenente alla famiglia delle Scrophulariaceae.[1]

Comprende all'incirca 200 specie di cui 14 presenti in Italia[2][3].

Sono caratterizzate da un fusto a sezione squadrata, foglie opposte e fiori labiati portati in infiorescenza apicale.

Alcune specie di questo genere contengono sostanze potenzialmente utili, come gli iridoidi, e diverse specie di Scrophularia, come ad esempio S. ningpoensis, sono state utilizzate in fitoterapia in tutto il mondo. Il nome Scrophularia deriva dalla scrofula, una forma di tubercolosi, perché diverse erbe sono state nel passato utilizzate nella fitoterapia per la cura di questa malattia.

Tassonomia

Il genere è costituito dalle seguenti specie:[1]

Note

  1. ^ a b (EN) Scrophularia, su The Plant List. URL consultato il 04/01/2019.
  2. ^ (EN) F. Bartolucci, L. Peruzzi e G. Galasso, An updated checklist of the vascular flora native to Italy, in Plant Biosystems - An International Journal Dealing with all Aspects of Plant Biology, vol. 152, n. 2, 4 marzo 2018, pp. 179–303, DOI:10.1080/11263504.2017.1419996. URL consultato il 3 giugno 2020.
  3. ^ Portale della Flora d’Italia/ Disponibile a/Available at http://dryades.units.it/floritaly [Consultato: 03/06/2020/, su dryades.units.it.

 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autori e redattori di Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia IT

Scrophularia: Brief Summary ( İtalyanca )

wikipedia IT tarafından sağlandı

Scrophularia L., 1753 è un genere di piante Angiosperme dicotiledoni erbacee appartenente alla famiglia delle Scrophulariaceae.

Comprende all'incirca 200 specie di cui 14 presenti in Italia.

Sono caratterizzate da un fusto a sezione squadrata, foglie opposte e fiori labiati portati in infiorescenza apicale.

Alcune specie di questo genere contengono sostanze potenzialmente utili, come gli iridoidi, e diverse specie di Scrophularia, come ad esempio S. ningpoensis, sono state utilizzate in fitoterapia in tutto il mondo. Il nome Scrophularia deriva dalla scrofula, una forma di tubercolosi, perché diverse erbe sono state nel passato utilizzate nella fitoterapia per la cura di questa malattia.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autori e redattori di Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia IT

Bervidis ( Litvanca )

wikipedia LT tarafından sağlandı

Bervidis (lot. Scrophularia, angl. Figworts, vok. Braunwurz) – bervidinių (Scrophulariaceae) šeimos augalų gentis, kuriai priklauso dvimetės ar daugiametės žolės. Lapai priešiniai, kotuoti. Žiedai susitelkę lapų pažastyse ir sudaro šluotelės ar skėčio pavidalo žiedynus. Vaisius – daugiasėklė dėžutė.

Gentyje yra apie 200 rūšių. Lietuvoje auga dvi rūšys:

 src=
Sparnuotasis bervidis (Scrphularia umbrosa)

Vikiteka

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia LT

Helmkruid ( Felemenkçe; Flemish )

wikipedia NL tarafından sağlandı

Helmkruid (Scrophularia) is een geslacht van bloeiende, kruidachtige planten uit de helmkruidfamilie (Scrophulariaceae). Het geslacht bevat een circa tweehonderd soorten.

Het geslacht is verspreid over het noordelijk halfrond en komt vooral in Azië voor met een beperkt aantal soorten in Europa en Noord-Amerika. De planten hebben alle een vierkante stengel, tegenoverstaande bladeren en open tweelippige bloemen aan het eind van de stengel.

De planten dienen als waardplant voor onder meer Anania verbascalis, Diarsia florida, tweekleurige parelmoervlinder, Neoharpyia verbasci, Phymatopus hectoides, Pyrausta aerealis, Shargacucullia blattariae, Shargacucullia caninae, Shargacucullia erythrocephala, Shargacucullia scrophulariae en Shargacucullia scrophulariphila.

Sommige soorten bevatten nuttige stoffen zoals iridoïden, en overal ter wereld zijn verscheidene soorten in traditionele medicijnen gebruikt.

De botanische naam Scrophularia komt van 'scrofula', een vorm van tuberculose, omdat verschillende soorten planten in dit geslacht gebruikt werden bij de bestrijding van de ziekte.

In België en Nederland kon men of kan men aantreffen:

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia-auteurs en -editors
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia NL

Trędownik ( Lehçe )

wikipedia POL tarafından sağlandı

Trędownik (Scrophularia L.) – rodzaj roślin należący do rodziny trędownikowatych. Według niektórych ujęć taksonomicznych należy do niego ok. 200 gatunków szeroko rozprzestrzenionych na półkuli północnej, na obszarach o umiarkowanym klimacie[3].

Morfologia

 src=
Kwiatostan trędownika bulwiastego
 src=
Kwiatostan trędownika oskrzydlonego

Rośliny jednoroczne i byliny o pojedynczych, drobnych i gęsto skupionych liściach. Kwiaty drobne, białe lub zielonkawe, zebrane w kwiatostany. Łacińska nazwa rodzaju pochodzi od tego, ze mają twardy kielich, który po przekwitnięciu kwiatów często długo utrzymuje się na roślinie[3].

Systematyka

Pozycja systematyczna według APweb (aktualizowany system system APG III z 2009)

Należy do rodziny trędownikowatych (Scrophulariaceae) Juss., która jest jednym z kladów w obrębie rzędu jasnotowców (Lamiales) Bromhead z grupy astrowych spośród roślin okrytonasiennych[1].

Pozycja w systemie Reveala (1993-1999)

Gromada okrytonasienne (Magnoliophyta Cronquist), podgromada Magnoliophytina Frohne & U. Jensen ex Reveal, klasa Rosopsida, Batsch, podklasa jasnotowe (Lamiidae Takht. ex Reveal), nadrząd Lamianae Takht., rząd jasnotowce (Lamiales Bromhead), rodzina trędownikowate (Scrophulariaceae Juss.), podrodzina Scrophularioideae Link., plemię Scrophularieae Dumort., rodzaj trędownik (Scrophularia L.)[4].

Gatunki flory Polski[5]
Wykaz gatunków[6][7]

Przypisy

  1. a b Stevens P.F.: Angiosperm Phylogeny Website (ang.). 2001–. [dostęp 2010-03-24].
  2. Index Nominum Genericorum. [dostęp 2009-03-09].
  3. a b Geoff Burnie i inni: Botanica. Rośliny ogrodowe. Könemann, 2005. ISBN 3-8331-1916-0.
  4. Crescent Bloom: Systematyka rodzaju Scrophularia (ang.). The Compleat Botanica. [dostęp 2009-03-09].
  5. Zbigniew Mirek, Halina Piękoś-Mirkowa, Adam Zając, Maria Zając: Vascular Plants of Poland - A Checklist. Krytyczna lista roślin naczyniowych Polski. Instytut Botaniki PAN im. Władysława Szafera w Krakowie, 1995. ISBN 83-85444-38-6.
  6. Scrophularia. W: The Plant List [on-line]. [dostęp 2019-03-06].
  7. Wiesław Gawryś: Słownik roślin zielnych. Kraków: Officina botanica, 2008, s. 162. ISBN 978-83-925110-5-2.
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia POL

Trędownik: Brief Summary ( Lehçe )

wikipedia POL tarafından sağlandı

Trędownik (Scrophularia L.) – rodzaj roślin należący do rodziny trędownikowatych. Według niektórych ujęć taksonomicznych należy do niego ok. 200 gatunków szeroko rozprzestrzenionych na półkuli północnej, na obszarach o umiarkowanym klimacie.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia POL

Scrophularia ( Portekizce )

wikipedia PT tarafından sağlandı

Scrophularia L. (ou escrofulária) é um género botânico pertencente à família Scrophulariaceae. Um pouco de etimologia e História, o termo em latim científico, Scrophularia foi criado pelo Carolus Linnaeus (1707-1778) e tem origem do latim médico scrophula, scrofula, latim scrofulae em plural, cujo significado é escrófula, tumefação dos gânglios linfáticos, acreditava-se que os porcos transmitiam esta doença, pela semelhança com os tumores ganglionares dos porcos, a doença escrófula era tratada com as raízes da escrofulária [1]. Na homeopatia, o unguento de escrofulária pode ser usado para tratar hemorróidas[2].

Sinonímia

  • Mosheovia Eig

Espécies

Classificação do gênero

Referências

  1. Dicionário de Termos Médicos. «Escrófula»
  2. Natália. «Hemorróidas»

 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autores e editores de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia PT

Scrophularia: Brief Summary ( Portekizce )

wikipedia PT tarafından sağlandı

Scrophularia L. (ou escrofulária) é um género botânico pertencente à família Scrophulariaceae. Um pouco de etimologia e História, o termo em latim científico, Scrophularia foi criado pelo Carolus Linnaeus (1707-1778) e tem origem do latim médico scrophula, scrofula, latim scrofulae em plural, cujo significado é escrófula, tumefação dos gânglios linfáticos, acreditava-se que os porcos transmitiam esta doença, pela semelhança com os tumores ganglionares dos porcos, a doença escrófula era tratada com as raízes da escrofulária . Na homeopatia, o unguento de escrofulária pode ser usado para tratar hemorróidas.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autores e editores de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia PT

Flenörtssläktet ( İsveççe )

wikipedia SV tarafından sağlandı

Flenörtssläktet (Scrophularia) är ett växtsläkte i familjen lejongapsväxter med cirka 200 arter i Europa, Asien och Nordamerika.

Externa länkar

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia författare och redaktörer
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia SV

Flenörtssläktet: Brief Summary ( İsveççe )

wikipedia SV tarafından sağlandı

Flenörtssläktet (Scrophularia) är ett växtsläkte i familjen lejongapsväxter med cirka 200 arter i Europa, Asien och Nordamerika.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia författare och redaktörer
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia SV

Ранник ( Ukraynaca )

wikipedia UK tarafından sağlandı

Заготівля і зберігання

Для виготовлення ліків використовують траву (Herba Scrophulariae nodo sae) і кореневище (Rhizoma Scro phulanae nodosae). Траву заготовляють в період цвітіння рослини, зрізуючи верхівки стебел завдовжки 30 см. Кореневища копають восени. Зібрану сировину сушать у затінку на відкритому повітрі або в приміщенні, яке добре провітрюється. Сухої сировини виходить 20%. Зберігають у щільно закритих банках або бляшанках, дотримуючись правил зберігання отруйних рослин. Рослина неофіцинальна.

Поширення

Ранник вузлуватий росте на всій території України (на півдні рідше) на луках, серед чагарників, у лісах.

Хімічний склад

У траві й кореневищах рослини є алкалоїди, отруйний сапонін, флавоноїд гесперидин, дубильні й смолисті речовини та органічні кислоти (масляна корична яблучна).

Фармакологічні властивості і використання

При призначенні всередину препарати ранника вузлуватого виявляють дермотонічну, протиалерпчну, болетамувальну і протисвербцеву дію. Зважаючи на це, настій кореневищ п'ють при сверблячих висипах на шкірі й запаленні лімфатичних вузлів, а настій трави — при кропивянці. Крім того, настій кореневищ рекомендується при скрофульозі, зобі, новоутвореннях і суглобовому ревматизмі. При зовнішньому застосуванні препарати ранника вузлуватого діють протизапально, тамують біль, заспокоюють свербіння, прискорюють гоєння ран. Настій кореневищ використовують для компресів (2-3 рази на день при фурункулах і свербінні шкіри), примочок (2-3 рази на день при геморої) і полоскання (при ангінах). Свіжу потовчену траву або порошок із сушеної трави використовують для гоєння ран. Припарки з сушеної трави застосовують при абсцесах. У гомеопатії використовують есенцію з свіжої трави.

Види



Література

 src= Вікісховище має мультимедійні дані за темою: Scrophularia


lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Автори та редактори Вікіпедії
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia UK

Chi Huyền sâm ( Vietnamca )

wikipedia VI tarafından sağlandı

Huyền sâm là một chi thực vật có hoa trong họ Huyền sâm.

Chú thích

Bài viết về chủ đề Họ Huyền sâm này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia tác giả và biên tập viên
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia VI

Chi Huyền sâm: Brief Summary ( Vietnamca )

wikipedia VI tarafından sağlandı

Huyền sâm là một chi thực vật có hoa trong họ Huyền sâm.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia tác giả và biên tập viên
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia VI

Норичник ( Rusça )

wikipedia русскую Википедию tarafından sağlandı
Царство: Растения
Подцарство: Зелёные растения
Отдел: Цветковые
Надпорядок: Asteranae
Семейство: Норичниковые
Род: Норичник
Международное научное название

Scrophularia L., 1753

Типовой вид Дочерние таксоны
См. текст
Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 34030NCBI 39249EOL 11199524GRIN g:314900IPNI 37999-1

Нори́чник (лат. Scrophulária) — род многолетних трав или полукустарников семейства Норичниковые (Scrophulariaceae).

Этимология

Как утверждает в своей книге Б. Н. Головкин[2], название «норичник» происходит от названия болезни «норица» — так раньше называли изъязвление холки лошадей, которое лечили этой травой.

Ботаническое описание

 src=
Scrophularia nodosa. Ботаническая иллюстрация из книги Prof. Dr. Otto Wilhelm Thomé

Многолетние, реже дву- или однолетние травы, иногда небольшие полукустарники.

Листья у них цельные или рассечённые, цельнокрайные или зубчатые, нижние супротивные, верхние очередные.

Цветки невзрачные, большей частью зеленоватые, жёлтые или пурпуровые, в длинных вильчатых, метельчатых или кистевидных соцветиях. Чашечка пятилопастная или пятираздельная. Венчик обычно двугубый, шаровидный или кувшинчатый, с почти двугубым пятилопастным отгибом и с нижней непарной лопастью, вниз отвороченной; четыре двусильных тычинки и железистый стаминодий (в виде чешуйки).

Плод — яйцевидная или почти шаровидная многосемянная коробочка, вскрывающаяся двумя створками; семена овальные, с поперечными морщинками.

Распространение

Около 90[3] видов, преимущественно в умеренных и субтропических областях Евразии, несколько видов — в Северной и Центральной Америке и в Африке.

В бывшем СССР свыше 70 видов, главным образом на Кавказе и в Средней Азии.

В Европейской России дико растут пять видов, из них наиболее обыкновенны: Норичник узловатый, или шишковатый (Scrophularia nodosa) и Норичник крылатый (Scrophularia alata).

Норичник теневой (Scrophularia umbrosa) — эндемик Юго-Востока европейской части бывшего СССР.

Во флоре Крыма произрастают 8 видов, из них наиболее обыкновенны: Норичник узловатый (Scrophularia nodosa), Норичник скальный (Scrophularia rupestris) и Норичник собачий (Scrophularia canina). Два крымских вида — Норичник Гольде (Scrophularia goldeana) и Норичник тонкий (Scrophularia exilis) — являются эндемичными[4].

Биологические особенности

Норичники являются кормовыми растениями для бабочек: огнёвок Anania verbascalis, Pyrausta aerealis, совки Diarsia florida, шашечницы красной (Melitaea didyma, Melitaea didyma occidentalis), шашечницы буроватой (Melitaea trivia fascelis), Neoharpyia verbasci, капюшонницы тёмно-серой (Shargacucullia blattariae), капюшонниц Shargacucullia caninae, Shargacucullia erythrocephala, Shargacucullia scrophulariphila, капюшонницы обыкновенной (Shargacucullia scrophulariae)[5].

Практическое использование

Так как норичники содержат сапонины и алкалоиды, они ядовиты для крупного рогатого скота и овец.

Многие норичники хорошие медоносы.

Норичник шишковатый — лекарственное растение, широко используемое в народной медицине. Норичник Бюргера (Scrophularia buergeriana), произрастающий на Дальнем Востоке России, в китайской народной медицине используется для укрепления сердечной мышцы и снижения содержания сахара в крови[6].

Пёстролистную форму норичника узловатого и некоторые другие виды разводят как декоративные.

Охранный статус

Норичник меловой (Scrophularia cretacea), Норичник сарептский (Scrophularia sareptana), Норичник растопыренный (Scrophularia divaricata) и Норичник теневой (Scrophularia umbrosa) относятся к редким видам на территории Волгоградской области.[7], а Норичник меловой (Scrophularia cretacea) к редким растениям Ростовской области.[8] Норичник крылатый (Scrophularia alata) — крайне редкий вид на территории Смоленской области.[9]

Норичник меловой (Scrophularia cretacea) внесён в Красную Книгу Волгоградской, Курской, Ростовской областей, России и Украины, Норичник шишковатый (Scrophularia nodosa) — в Красную Книгу Хакасии, Норичник алтайский (Scrophularia altaica) — в Красную Книгу Кемеровской области, Норичник Скополи (Scrophularia scopolii) — в Красную Книгу Башкортостана и Свердловской области, а Норичник теневой (Scrophularia umbrosa) — в Красную Книгу Владимирской, Калужской, Кемеровской, Липецкой, Московской, Новосибирской, Саратовской, Смоленской областей, Латвийской республики, республики Татарстан, Хакасии, Чувашской республики.[10]

Виды

Список некоторых видов:[11]

Примечания

  1. Об условности указания класса двудольных в качестве вышестоящего таксона для описываемой в данной статье группы растений см. раздел «Системы APG» статьи «Двудольные».
  2. Головкин Б. Н. О чём говорят названия растений. — М.: Агропромиздат, 1986. — С. 94.
  3. Scrophularia (англ.). The Plant List. Version 1.1. (2013). Проверено 16 сентября 2016.
  4. Дикорастущие растения Крыма (Проверено 28 января 2010)
  5. Норичник на nic.funet.fi
  6. Растения Сибири (Проверено 28 января 2010)
  7. Редкие и охраняемые растения Волгоградской области (Проверено 28 января 2010)
  8. Виртуальный гербарий Ростовской области Архивная копия от 3 декабря 2013 на Wayback Machine (Проверено 28 января 2010)
  9. Красная Книга Смоленской области (недоступная ссылка) (Проверено 28 января 2010)
  10. Плантариум (Проверено 29 января 2010)
  11. По данным сайта GRIN (см. раздел Ссылки).
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Авторы и редакторы Википедии

Норичник: Brief Summary ( Rusça )

wikipedia русскую Википедию tarafından sağlandı

Нори́чник (лат. Scrophulária) — род многолетних трав или полукустарников семейства Норичниковые (Scrophulariaceae).

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Авторы и редакторы Википедии

玄参属 ( Çince )

wikipedia 中文维基百科 tarafından sağlandı

玄参属学名Scrophularia)是玄参科下的一个属,为一年生多年生、常有臭味的草本植物。该属共有约200-300种,分布于北温带[1]

参考文献

  1. ^ 中国种子植物科属词典. 中国数字植物标本馆. (原始内容存档于2012-04-11).

外部链接

小作品圖示这是一篇與植物相關的小作品。你可以通过编辑或修订扩充其内容。
 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
维基百科作者和编辑

玄参属: Brief Summary ( Çince )

wikipedia 中文维基百科 tarafından sağlandı

玄参属(学名:Scrophularia)是玄参科下的一个属,为一年生多年生、常有臭味的草本植物。该属共有约200-300种,分布于北温带

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
维基百科作者和编辑

ゴマノハグサ属 ( Japonca )

wikipedia 日本語 tarafından sağlandı
ゴマノハグサ属 Scrophularia kakudensis 6.JPG 分類APG III : 植物界 Plantae 階級なし : 被子植物 angiosperms 階級なし : 真正双子葉類 eudicots 階級なし : キク類 asterids : シソ目 Lamiales : ゴマノハグサ科 Scrophulariaceae : ゴマノハグサ属 Scrophularia 学名 Scrophularia L.[1] タイプ種 Scrophularia nodosa L.[1] 和名 ゴマノハグサ属(胡麻の葉草属)[2]
  • 本文参照
 src= ウィキメディア・コモンズには、ゴマノハグサ属に関連するメディアがあります。  src= ウィキスピーシーズにゴマノハグサ属に関する情報があります。

ゴマノハグサ属(ゴマノハグサぞく、学名:Scrophularia 、和名漢字表記:胡麻の葉草属[2])は、ゴマノハグサ科の一つ[3]

特徴[編集]

一年草多年草、ときに小低木がある。は肥大することが多い。は直立し、は対生するが、上部で互生するものもあり、単葉または複葉になる。茎先に総状花序または円錐花序を作り、ときに葉腋に集散花序をつけるものもある。は鐘形になり、萼裂片は5つになる。花冠はつぼ形で長さ5-15mm、先は唇形になり5裂する。雄蕊は花筒内に4個あり、花冠上唇の中央基部に仮雄蕊が1個ある。子房は卵状で花柱は1個で先が頭状にふくらむ。果実は球形または卵形の蒴果になり、胞間裂開する。種子は楕円形でごく小さい[3]

分布[編集]

日本に5-6種あり、世界では北半球の温帯に広く分布し、約300種ある[3]

[編集]

日本に分布する種[編集]

和名、学名はYistによる。

  • エゾヒナノウスツボ Scrophularia alata A.Gray - 多年草。草丈は90-150cm。茎は太くやや柔らかく、4稜があり稜に狭い翼状のひれがある。花期は6-7月。海岸の岩礫地に生育する。本州(日本海側では石川県以北、太平洋側では岩手県北部・青森県)、北海道、樺太に分布する[3]
  • ゴマノハグサ Scrophularia buergeriana Miq. - 多年草。草丈は90-150cm。茎は四角、花序は細長い総状穂状で、花は黄緑色。花期は7-8月。湿った草原に生育する。本州の関東地方南部・中部地方・中国地方、九州、朝鮮半島、中国大陸北部・東北部に分布する[3]。絶滅危惧II類(環境省)。
  • ヒナノウスツボ Scrophularia duplicatoserrata (Miq.) Makino - 多年草。草丈は40-100cm。茎は四角、茎先に円錐花序をつけ、まばらに花をつける。花期は7-9月。山地の林中に生育する。本州の関東地方以西、四国、九州に分布する[3]
  • ハマヒナノウスツボ Scrophularia grayanoides M.Kikuchi - 多年草。全体に小型。本州の宮城県北部から岩手県中部の海岸に生育する。かつて、エゾヒナノウスツボの変種とされていた[3]
  • オオヒナノウスツボ Scrophularia kakudensis Franch. - 多年草。草丈は100cm。茎はやや堅く四角、茎先によく分枝する円錐花序をつけ、多くの花をつける。花期は8-9月。日当たりのよい草地に生育する。北海道南部、本州、四国、九州、朝鮮半島に分布する[3]
    • ツシマヒナノウスツボ Scrophularia kakudensis Franch. var. toyamae (Hatus. ex T.Yamaz.) T.Yamaz.
  • サツキヒナノウスツボ Scrophularia musashiensis Bonati - 多年草。ヒナノウスツボに似る。花期は4月末-5月。本州の関東地方・中部地方の一部に分布する[3]
    • イナサツキヒナノウスツボ Scrophularia musashiensis Bonati var. ina-vallicola Hid.Takah.

ギャラリー[編集]

脚注[編集]

[ヘルプ]
  1. ^ a b Scrophularia L. Tropicos
  2. ^ a b 『山溪ハンディ図鑑2 山に咲く花(増補改訂新版)』p.412
  3. ^ a b c d e f g h i 『日本の野生植物 草本III合弁花類』pp.99-100

参考文献[編集]


執筆の途中です この項目は、植物に関連した書きかけの項目です。この項目を加筆・訂正などしてくださる協力者を求めていますプロジェクト:植物Portal:植物)。
 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
ウィキペディアの著者と編集者

ゴマノハグサ属: Brief Summary ( Japonca )

wikipedia 日本語 tarafından sağlandı

ゴマノハグサ属(ゴマノハグサぞく、学名:Scrophularia 、和名漢字表記:胡麻の葉草属)は、ゴマノハグサ科の一つ。

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
ウィキペディアの著者と編集者