Weberocereus és un gènere de 9 espècies de cactus. Són natius de Costa Rica, Panamà i Nicaragua.
Weberocereus ist eine Pflanzengattung aus der Familie der Kakteengewächse (Cactaceae). Der botanische Name der Gattung ehrt den französischen Botaniker und Kakteenkenner Frédéric Albert Constantin Weber.
Die Arten der Gattung Weberocereus wachsen kletternd oder hängend, epiphytisch oder lithophytisch. Ihre im Querschnitt runden Triebe sind kantig oder abgeflacht. Die 2 bis 5 Rippen haben lappige oder gezähnte Ränder, auf denen sich kleine, kaum bedornte Areolen befinden. Die Dornen sind kurz und borstig oder manchmal überhaupt nicht vorhanden.
Die glockenförmigen bis kurz trichterförmigen, seitlich der Triebe entspringenden Blüten sind rosa bis gelblich weiß bis grün meliert und 3 bis 10 Zentimeter lang. Sie öffnen sich in der Nacht. Die Areolen auf dem Perikarpell und der Blütenröhre sind mit borstigen oder haarigen Dornen besetzt.
Die kugelförmigen bis länglichen, fleischigen, häufig gehöckerten Früchte sind rot oder gelb und borstig oder kahl. Sie enthalten ein weißes oder purpurnes Fruchtfleisch. Der Blütenrest ist ausdauernd. Die mittelgroßen, schwarzbraunen bis schwarzen, kaum glänzenden Samen sind oval und fast glatt. Sie werden bis 1,8 Millimeter lang und bis 1,2 Millimeter breit.
Das Verbreitungsgebiet der Gattung Weberocereus erstreckt sich vom Süden Mexikos südwärts über Mittelamerika bis nach Ecuador. Die größte Anzahl an Arten wächst in Costa Rica.
Die Erstbeschreibung erfolgte 1909 durch Nathaniel Lord Britton und Joseph Nelson Rose.[1] Die Typusart der Gattung ist Weberocereus tunilla.
Laut Edward F. Anderson (2005) gehören folgende Arten zur Gattung:[2]
Synonyme der Gattung sind Werckleocereus Britton & Rose (1909) und Eccremocactus Britton & Rose (1913).
In ihrer Synopsis der Tribus Hylocereeae akzeptieren Nadja Korotkova, Thomas Borsch und Salvador Arias 2017 die folgenden Arten:[3]
Die Gattung umfasst die folgenden Arten:[4]
Weberocereus ist eine Pflanzengattung aus der Familie der Kakteengewächse (Cactaceae). Der botanische Name der Gattung ehrt den französischen Botaniker und Kakteenkenner Frédéric Albert Constantin Weber.
Weberocereus is genus of cacti. It produces a green and white flower and is found mainly in Costa Rica and Nicaragua.[1]
The species of the genus Weberocereus grows climbing or hanging, epiphytic or lithophytic. Their shoots, which are round in cross-section, are angular or flattened. The 2 to 5 ribs have lobed or toothed margins on which are small, sparsely spined areoles. The spines are short and bristly or sometimes absent at all.
The bell-shaped to short funnel-shaped flowers that arise on the side of the shoots are mottled pink to yellowish white to green and 3 to 10 centimeters long. They open at night. The areoles on the pericarp and the flower tube are covered with bristly or hairy spines.
The spherical to oblong, fleshy, often bumpy fruits are red or yellow and bristly or glabrous. They contain white or purple flesh. The remainder of the flowers is perennial. The medium-sized, black-brown to black, slightly shiny seeds are oval and almost smooth. They are up to 1.8 millimeters long and 1.2 millimeters wide
As of November 2022, Plants of the World Online accepted eight species:[2]
Some species were transferred to Selenicereus in 2017:[3]
Weberocereus is genus of cacti. It produces a green and white flower and is found mainly in Costa Rica and Nicaragua.
Weberocereus es un género de 9 especies de cactus. Son nativos de Costa Rica, Panamá y Nicaragua.
Son epífitas, con tallos colgantes, hasta 2 m de largo, mayormente 4-angulados o a veces 3-angulados a aplanados, 4–8 mm de diámetro; con aréolas desnudas, con escamas gruesas subyacentes, ocasionalmente con 1–3 espinas de 1–3 mm de largo. Flores 4–7 cm de largo; tubo receptacular 1–2 cm de largo; partes sepaloides del perianto verde-amarillentas a rojizas; partes petaloides del perianto blancas; ovario tuberculado, aréolas inferiores con cerdas de 3–6 mm de largo, blancas, algo persistentes en fruto, estilo y lobos del estigma blancos. Frutos ovoides, 2–3 cm de largo, tuberculados, carnosos, rojos; semillas ca 2 mm de largo y 1.5 mm de ancho, negras.
El género fue descrito por Britton & Rose y publicado en Contributions from the United States National Herbarium 12(10): 431. 1909.[1]
Weberocereus: nombre genérico que fue otorgado en honor del botánico francés y experto de cactus, Frédéric Albert Constantin Weber.
Weberocereus es un género de 9 especies de cactus. Son nativos de Costa Rica, Panamá y Nicaragua.
Weberocereus on kaktuskasvisuku. Se on nimetty 1800-luvun maineikkaan kaktustutkijan Fréderick Albert Constant Weberin mukaan.[1]
Kasvit ovat päällyskasveja (epifyyttejä tai litofyyttejä), rentovartisia tai kiipeileviä pensaita. Juuret ovat usein varteen kehittyviä jälkijuuria (adventiivijuuria). Nivelikkäät varret ovat poikkileikkaukseltaan pyöreitä, kulmikkaita tai litistyneitä. Uurteiden väliset harjut ovat liuskaisia tai hampaisia, ja niitä on kahdesta viiteen. Areolit ovat pieniä ja heikkopiikkisiä tai piikittömiä. Kukat sijaitsevat varren sivulla lateraalisesti ja ovat avoinna yöaikaan. Ne ovat muodoltaan kellomaisia tai lyhyen suppilomaisia, väriltään vaaleanpunaisia, hailakankeltaisia tai vihreäsävyisiä ja kooltaan kolmesta viiteen cm pitkiä. Kukkapohjuksessa on sukasten ja karvamaisten piikkien muodostamia tupsuja. Maljamaisen pohjuksen nielussa on hedekiehkura. Hedelmä on pallomainen tai pitkänomainen, mehevä, pinnaltaan usein kyhmyinen tai sukasellinen, väriltään keltainen tai punainen. Malto on valkoista tai purppuraista.[2]
Eniten suvun lajeja on Costa Ricassa, mutta suvun kokonaisalue ulottuu Meksikon eteläosasta Ecuadoriin.[3]
Suvussa katsotaan olevan yhdeksän lajia.[4]
Anderson, E. F. 2001: The Cactus Family. - Timber Press. Portland, Oregon. ISBN 0-88192-498-9
Weberocereus on kaktuskasvisuku. Se on nimetty 1800-luvun maineikkaan kaktustutkijan Fréderick Albert Constant Weberin mukaan.
Weberocereus Britton e Rose è un genere di piante succulente della famiglia delle Cactacee[1].
Si presentano come grandi piante colonnari irte di grosse spine gialle e alte fino a 2 metri. Al loro apice sbocciano grossi fiori estivi e variopinti.
Il genere Weberocereus comprende le seguenti specie:[1]
L'esposizione deve essere filtrata dalla luce solare, e il luogo deve essere bene arieggiato. La temperatura minima richiesta per la coltivazione di Weberocereus è di almeno 6/8°. Annaffiature abbondanti in estate ma rare in inverno e concimazioni una volta al mese da aprile a settembre.
Weberocereus is een geslacht van cactussen. De soorten komen voor in Costa Rica en Nicaragua.
Weberocereus is een geslacht van cactussen. De soorten komen voor in Costa Rica en Nicaragua.
Weberocereus Britton & Rose – rodzaj sukulentów z rodziny kaktusowatych (Cactaceae). Przedstawiciele występują od południowego Meksyku przez Amerykę Środkową do Ekwadoru. Najczęściej spotykane w Kostaryce.
Rodzaj został opisany w 1909 r. przez Nathaniela Brittona i Josepha Rose.
Eccremocactus Britton & Rose, Eccremocereus Fric & Kreuz. (orth. var.), Werckleocereus Britton & Rose[1]
Gromada okrytonasienne (Magnoliophyta Cronquist), podgromada Magnoliophytina Frohne & U. Jensen ex Reveal, klasa Rosopsida Batsch, podklasa goździkowe (Caryophyllidae Takht.), nadrząd Caryophyllanae Takht., rząd goździkowce (Caryophyllales Perleb), podrząd Cactineae Bessey in C.K. Adams, rodzina kaktusowate (Cactaceae Juss.), rodzaj Weberocereus Britton & Rose[2].
oraz nowy gatunek opisany przez Ralfa Bauera w 2001 r.:
Weberocereus Britton & Rose – rodzaj sukulentów z rodziny kaktusowatych (Cactaceae). Przedstawiciele występują od południowego Meksyku przez Amerykę Środkową do Ekwadoru. Najczęściej spotykane w Kostaryce.
Weberocereus é um gênero botânico da família cactaceae.
Sinonímia Eccremocactus Britton & Rose Eccremocereus Fric & Kreuz. Werckleocereus Britton & RoseWeberocereus este un gen cu 9 specii de cactuși. Sunt originari din Costa Rica, Panama și Nicaragua.
Weberocereus este un gen cu 9 specii de cactuși. Sunt originari din Costa Rica, Panama și Nicaragua.
Weberocereus är ett växtsläkte inom familjen kaktusväxter. Arterna är alla epifytiska och bildar relativt små, fladdermuspollinerade blommor. De förekommer naturligt i skogsområden i Centralamerika och söderut till Ecuador.
Arterna odlas sällan eftersom deras blommor inte kan mäta sig i prakt med de i de närstående släktena nattkaktussläktet (Selenicereus) och pitahayasläktet (Hylocereus). Flera arter anses dessutom svårodlade.
Weberocereus är ett växtsläkte inom familjen kaktusväxter. Arterna är alla epifytiska och bildar relativt små, fladdermuspollinerade blommor. De förekommer naturligt i skogsområden i Centralamerika och söderut till Ecuador.