Nesospingus speculiferus o tàngara porto-riquenya o plorosa és una espècie d'au paseriforme de la família Phaenicophilidae endèmica de Puerto Rico i illes limítrofes.[1][2]
És l'única espècie del gènere Nesospingus. Històricament es classificava en la família Thaupidae però recents estudis genètics han indicat que ha de situar-se en la família Phaenicophilidae, al costat d'altres tangaras del Carib.
La tangara de Puerto Rico mesura uns 16 cm de llarg i pesa 36g. El plomatge de les seves parts superiors és marró fosc, amb el cap negrós, excepte la gola que és blanca com la resta de parts inferiors. Presenta els flancs tacats de gris. Es pot trobar a esbarts d'uns dotze individus entre la vegetació densa. Dorm en les palmeres o en els canyars. S'alimenta de fruits de dàtils, formigues i altres insectes, a més d'aranyes, sargantanes i granotes. Es reprodueix entre gener i agost. Situa el seu niu en forma de bol en els arbres a no més de 9m. Els seus buits són de color crema amb motes terroses.
Nesospingus speculiferus o tàngara porto-riquenya o plorosa és una espècie d'au paseriforme de la família Phaenicophilidae endèmica de Puerto Rico i illes limítrofes.
És l'única espècie del gènere Nesospingus. Històricament es classificava en la família Thaupidae però recents estudis genètics han indicat que ha de situar-se en la família Phaenicophilidae, al costat d'altres tangaras del Carib.
La tangara de Puerto Rico mesura uns 16 cm de llarg i pesa 36g. El plomatge de les seves parts superiors és marró fosc, amb el cap negrós, excepte la gola que és blanca com la resta de parts inferiors. Presenta els flancs tacats de gris. Es pot trobar a esbarts d'uns dotze individus entre la vegetació densa. Dorm en les palmeres o en els canyars. S'alimenta de fruits de dàtils, formigues i altres insectes, a més d'aranyes, sargantanes i granotes. Es reprodueix entre gener i agost. Situa el seu niu en forma de bol en els arbres a no més de 9m. Els seus buits són de color crema amb motes terroses.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Tanagr Puerto Rico (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: tanagrod Puerto Rico) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Nesospingus speculiferus; yr enw Saesneg arno yw Puerto Rican tanager. Mae'n perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn N. speculiferus, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yng Ngogledd America.
Mae'r tanagr Puerto Rico yn perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Bras Brewer Spizella breweri Bras coed Spizella arborea Bras llwydaidd Spizella pallida Bras meysydd Spizella pusilla Bras Pigddu Spizella passerina Bras Worthen Spizella wortheni Pila mynydd cynffonwyn Phrygilus alaudinus Pila mynydd galarus Phrygilus fruticeti Pila mynydd gyddfwyn Phrygilus erythronotus Pila mynydd llwyd Phrygilus unicolor Pila mynydd llwytu Phrygilus carbonarius Pila mynydd Patagonia Phrygilus patagonicus Pila mynydd penddu Phrygilus atriceps Pila mynydd penllwyd Phrygilus gayi Pila mynydd Periw Phrygilus punensisAderyn a rhywogaeth o adar yw Tanagr Puerto Rico (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: tanagrod Puerto Rico) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Nesospingus speculiferus; yr enw Saesneg arno yw Puerto Rican tanager. Mae'n perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn N. speculiferus, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yng Ngogledd America.
Nesospingus speculiferus Nesospingus generoko animalia da. Hegaztien barruko Thraupidae familian sailkatua dago.
Nesospingus speculiferus Nesospingus generoko animalia da. Hegaztien barruko Thraupidae familian sailkatua dago.
De Puertoricaanse tangare (Nesospingus speculiferus) is een zangvogel uit de familie Nesospingidae. Deze familie werd op grond van onderzoek gepubliceerd in 2013 en 2015 afgesplitst van deThraupidae (tangaren).[2]
Deze soort is endemisch in Puerto Rico.
De Puertoricaanse tangare (Nesospingus speculiferus) is een zangvogel uit de familie Nesospingidae. Deze familie werd op grond van onderzoek gepubliceerd in 2013 en 2015 afgesplitst van deThraupidae (tangaren).
Puertoricotanagar (Nesospingus speculiferus) er ein mellomstor, altetande fugl med uklår plassering innanfor den biologiske ordenen Passeriformes, sporvefuglar. Han er endemisk til øya Puerto Rico.
Som namnet ymtar om har han vore rekna som medlem i tanagarfamilien, men frå 2017 lista som ein ny familie Nesospingidae i EBird/Clements Checklist.[1]
Puertoricotanagaren er 18 til 20 centimeter i kroppslengd. Kjønna har lik fjørdrakt: hovudet og oversida er mørk gråbrun til olivengrøn, strupen er kvit og resten av undersida nær kvit med lys grålege område. Nebbet er kort og kraftig. Dei lever helst i fuktige skogsområde og i plantasjar mellom 200 og 1330 moh. Her beitar dei på både frukter, leddyr og virveldyr som små øgler og froskar. Dei kan beite høgt i trekroner og flyg sjeldan.[2]
Populasjonen er ikkje estimert og er trudd å vere stabil. Arten er klassifisert som globalt livskraftig.[3]
Puertoricotanagar (Nesospingus speculiferus) er ein mellomstor, altetande fugl med uklår plassering innanfor den biologiske ordenen Passeriformes, sporvefuglar. Han er endemisk til øya Puerto Rico.
Som namnet ymtar om har han vore rekna som medlem i tanagarfamilien, men frå 2017 lista som ein ny familie Nesospingidae i EBird/Clements Checklist.
Puertoricotanagar (Nesospingus speculiferus) er eneste art i puertoricotanagarslekten (Nesospingus), som er eneste slekt i puertoricotanagarfamilien (Nesospingidae). Arten har altså ingen nære slektninger.
Arten ble tidligere regnet til tanagarfamilien (Thraupidae), men en større revidering av den familien førte til at blant annet denne arten ble plassert i sin egen familie.[1] Nesospingidae er trolig søstergruppen til Spindalidae, og disse to er igjen søstergruppen til hispaniolatanagarfamilien (Phaenicophilidae).[2]
Puertoricotanagar måler cirka 18–20 cm i lengde og veier omkring 28,7–40 g. Fjærdrakten er mørk, nærmest svartbrun på oversiden og tilnærmet hvit på undersiden, som har mørkere små langsgående flekker (avlange spetter) ispedd på brystet og i buken. Strupen er kritthvit til opp mot underkinnene, mens kinnene, øredekkerne og resten av hodet og stjerten er som oversiden. Undergumpen er hvit. Nebbet er forholdsvis kraftig.[3]
Arten er endemisk for den montane sonen på Puerto Rico i Karibia. Den hekker i palmer og bambus, som regel i januar–august. Redet bygges gjerne 2–10 m over bakken og hunnen legger normalt 2–3 kremfargede egg med tette brune spetter på. Lite annet er kjent om hekkingen.[3]
Inndelingen følger Jarvis et al. (2014),[4] med utfyllende nyere informasjon fra HBW Alive.[5] Norske navn på gruppene følger Norsk navnekomité for fugl og er i henhold til Syvertsen et al. (2008, 2017).[6][7] Navn i parentes er uoffisielle midlertidige beskrivelser, som endres når nye offisielle navn foreligger.
Puertoricotanagar (Nesospingus speculiferus) er eneste art i puertoricotanagarslekten (Nesospingus), som er eneste slekt i puertoricotanagarfamilien (Nesospingidae). Arten har altså ingen nære slektninger.
Trelnik[4] (Nesospingus speculiferus) – gatunek małego ptaka z rodziny trelników[4] (Nesospingidae), której jest jedynym przedstawicielem. Występuje endemicznie na Portoryko. Niezagrożony wyginięciem.
Gatunek odkrył Juan Gundlanch, a opisał po raz pierwszy George Newbold Lawrence w roku 1875. Holotyp pozyskany na Portoryko przekazano do Muzeum Historii Naturalnej w Waszyngtonie. Opis ukazał się na łamach czasopisma Ibis. Lawrence umieścił trelnika w rodzaju Chlorospingus (trznadle) zaznaczają, że nie jest pewien klasyfikacji, gdyż C. speculiferus jest znacznie większy od pozostałych przedstawicieli rodzaju[5]. W 1885 Philip Lutley Sclater umieścił go w nowo utworzonym, monotypowym rodzaju[6]. Nesospingus razem z Chlorospingus, Spindalis i Phaenicophilus tworzą monofiletyczny klad ptaków, będący taksonem siostrzanym wobec kilku rodzajów lasówek (Parulidae)[7]. N. speculiferus jest gatunkiem monotypowym[7].
Barker i współpracownicy (2013, 2015) zasugerowali utworzenie osobnej rodziny dla trelnika[2][8]; zostało to zaakceptowane przez NACC[9]. Międzynarodowy Komitet Ornitologiczny włącza go do rodziny tanagr (Thraupidae)[10].
Nazwa rodzajowa: gr. νησος nēsos – wyspa (tj. Portoryko); σπιγγος spingos – zięba, od σπιζω spizō – ćwierkać[11]. Epitet gatunkowy: nowołac. speculifer – noszący lustra, od łac. speculum, speculi – lustro, od specere – patrzeć na; -fera – nosząc, od ferre – nosić[12].
Długość ciała wynosi 18–20 cm[7], z czego około 7 cm przypada na ogon, 1,5 cm na dziób. Skrzydło mierzy blisko 9 cm, skok 2,3 cm[5]. Masa ciała mieści się w przedziale 28,7–40 g[7]. Nie występuje dymorfizm płciowy w upierzeniu. U dorosłego wierzch ciała oraz sterówki przybierają barwę brązowooliwkową. U nasady lotek I rzędu znajduje się mała, biała plama. Pokrywy skrzydłowe brązowe, lotki szare z brązowymi krawędziami. Gardło i broda czysto białe; pozostała część spodu brudnobiała, brązowawa. Głowa czarna do linii poniżej oka. Górna szczęka ciemna, szarobrązowa, dolna jasna. Osobniki młodociane wyróżnia większa ilość brązu w upierzeniu i brak białej plamy na skrzydle[13].
Trelnik występuje endemicznie na Portoryko. Zasięg występowania szacowany przez BirdLife International wynosi 8,8 tys. km²[14]. Środowisko życia stanowią niepoddane działalności człowieka wilgotne górskie lasy, lasy wtórne, zagajniki palmowe, zarośla oraz plantacje kawy[7].
Pożywienie stanowią bezkręgowce – owady (ćmy, gąsienice, chrząszcze, prostoskrzydłe, mrówkowate), pająki, ślimaki i płazy bezogonowe. Prócz tego zjada małe owoce i nasiona (w tym Cecropia i arekowców[7])[13]. Zwykle trelnik żeruje w luźnych grupach liczących do 12 osobników. Może przyłączać się do stad wielogatunkowych[13].
Trelik odzywa się ostrym głośny czełp albo czuk, które może ulec przekształceniu w inne, terkoczące dźwięki, na przykład czi-czi-czit lub cłip cłip. Prócz tego odzywa się krótkim, miękkim świergotem oraz cienkim westchnieniem. Obserwowano ptaki w kąpieli mrówkowej[13].
Okres lęgowy trwa od stycznia do sierpnia. Zbadano jedynie kilka gniazd[7]. Gatunek silnie terytorialny. Gniazdo ma kształt kubeczka umieszczonego w splątanych pnączach lub na końcu gałęzi, 2 do 10 metrów nad ziemią. Budulec stanowią liście, korzenie, pnącza i włókna roślinne. W zniesieniu 2–3 kremowe jaja. Poza tym brak danych[13].
Przez IUCN gatunek klasyfikowany jest jako najmniejszej troki (LC, Least Concern). Mimo że trelik ma mały zasięg występowania, nie wystąpiły zauważalne zmiany w liczebności; brak także widocznych, znaczących zagrożeń. Wobec tych czynników BirdLife International uznało trend populacji za stabilny. N. speculiferus występuje na sześciu obszarach uznanych za ostoje ptaków IBA[14].
Trelnik (Nesospingus speculiferus) – gatunek małego ptaka z rodziny trelników (Nesospingidae), której jest jedynym przedstawicielem. Występuje endemicznie na Portoryko. Niezagrożony wyginięciem.
Puertoricotangara[2] (Nesospingus speculiferus) är en säregen västindisk tätting som numera oftast placeras i den egna familjen Nesospingidae.[3]
Puertoricotangaran är en medelstor tätting med en kroppslängd på 18-20 centimeter. Båda könen är generellt olivbruna ovan och blekgrå eller vita under. Den vuxna fågeln har lätta sotstrimmor på bröstet, vit strupe, en tydlig vit fläck på vingen samt mörk hätta och mörkt ansikte som döljer ögonen.[4] Undergumpen är blekt gulbrun. Hanen har svart övre näbbhalva och vit undre, medan honan har en helsvart näbb. Ungfåglarna liknar sina föräldrar men är brunaktiga under och saknar vingfläcken
Arten förekommer som namnet avslöjar endast i höglänta områden på ön Puerto Rico,[3] där den förekommer i bergsskogar på mellan 300 och 1350 meters höjd,[4] koncentrerad kring östra och västra sidan av den centrala bergsryggen på ön. Avskogning har lett till att utbredningsområdet fragmenterats.
Fram tills nyligen placerades den i familjen tangaror (Thraupidae). DNA-studier visar dock den utgör en egen utvecklingslinje nära släkt tillsammans med likaledes karibiska och tidigare tangarorna i Spindalis, Phaenicophilus och troligen Calyptophilus, men även Microligea palustris och Xenoligea montana, två arter som tidigare ansetts vara skogssångare.[5] Denna grupp står närmare skogssångare och trupialer än tangaror.
Inom gruppen är de olika utvecklingslinjerna relativt gamla, där Nesospingus skilde sig från närmaste släktingen Spindalis för nio miljoner år sedan. Det gör att den numera oftast lyfts ut i en egen familj, Nesospingidae.[3] Andra behandlar hela gruppen, utom Calyptophilus, som en enda familj, Phaenicophilidae.[6]
Puertoricotangaran tar nattkvist kollektivt i stora stånd med bambu eller i palmer.[4][7] De utgör ofta kärnan i blandade artflockar, framför allt vintertid när flyttfåglar från norr tillkommer. Under häckningstid är de mycket territoriella och försvarar sina revir.[8]
Fågeln lever främst av ryggradslösa djur och frukt.[9][10] Den har också setts inta ödlor och fågelungar, men huvuddelen av födan består av spindlar, insekter, hundrafotingar, sniglar, och olika sorters frukt,[9] (ofta från Cecropia och Clusia[10]) samt trädgrodor av släktet Eleutherodactylus.[9]
Arten häckar från januari till slutet av juli, även om häckning har konstaterats under andra delar av året.[4][8] Det skålformade boet placeras längst ut på en gren två till tio meter upp. Honan lägger två till tre vita ägg med röbruna fläckar.[8]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.
Puertoricotangara (Nesospingus speculiferus) är en säregen västindisk tätting som numera oftast placeras i den egna familjen Nesospingidae.
Nesospingus speculiferus là một loài chim trong họ Thraupidae.[2]
Nesospingus speculiferus là một loài chim trong họ Thraupidae.