Medelhavstrut[2] (Larus michahellis) är en stor trut inom familjen Laridae. Den ingår i gråtrutskomplexet och klassificerades tidigare som underart till gråtruten.[3]
Medelhavstruten beskrevs första gången 1840 av Johann Friedrich Naumann som gav den dess vetenskapliga namn efter den tyske zoologen Karl Michahelles.
Detta taxon ingår i gråtrutskomplexet och har en omdiskuterad status. Den behandlades tidigare oftast som en underart av gråtrut men har även behandlats som underart till kaspisk trut (L. cachinnans). Vintern 2003 beslutade SOF, baserat bland annat på DNA-analyser och morfologi, att dela upp delar av gråtrutskomplexet i fyra goda arter, varav medelhavstrut var en.
Enligt molekylära data så skildes gråtrut och medelhavstrut evolutionärt ifrån varandra för 100 000-500 000 år sedan.[4] Utöver detta så har data från studier av mitokondriellt DNA visat att i ett område vid västra Svarta havet där medelhavstrut och kaspisk trut häckar sympatriskt så förekommer det ingen hybridisering.[5] Dessa båda populationer uppvisar också skillnader i läte och häckningbiotop där medelhavstruten häckar på klippor.[6]
Det finns dock indikationer på hybridisering med silltrut (Larus fuscus) och allmänt anses medelhavstruten vara närmre besläktad med silltrut än med gråtrut.[7]
Häckningsutbredningen är centrerad till Medelhavet. I Nordafrika är den vanlig i Marocko, Algeriet och Tunisien. Den har också observerats häcka i Libyen och Egypten. I Mellanöstern häckar ett mindre antal i Israel och Syrien och ett större antal i Cypern och Turkiet. I Europa finns det kolonier utmed hela medelhavskusten och västra delarna av Svarta havet. Den är också vanlig i Gibraltar, på Kanarieöarna, Madeira och Azorerna. De senaste årtiondena har den spridit sig norrut och häckar numera i mindre antal i Centraleuropa. Den första häckningen i Storbritannien rapporterades 1995.
Flertalet är stannfåglar medan andra flyttar till mildare områden i Västeuropa eller flyttar längre söderut till och kan då flytta så långt som till Senegal, Gambia och Röda havet. Den har observerats ett flertal gånger i Sverige, men även på Island, nordöstra Nordamerika och Nigeria.
Medelhavstrut brukar delas upp i två underarter:[7]
I övrigt finns det lokalt beskrivna populationer som ibland behandlas som underarter. Populationen som häckar i Portugal och utmed den galiciska atlantkusten i Spanien beskrivs ibland som underarten lusitanius. Dessa fåglar ska ha mörkare vingovansida och rygg i förhållande till nominatformen (se även diskussion kring atlantis). Det finns också uppfattningen att populationen i norra Spanien skulle kunna kategoriseras som underarten cantabricans.
Vuxna medelhavstrutar liknar gråtruten men har gula ben. Det finns gråtrutsindivider med gulaktiga ben men aldrig med så klargula som medelhavstruten. Ryggen är grå, något gråare än hos gråtruten men ljusare än hos silltruten. I förhållande till gråtrut har den mycket vitare huvud på hösten, och ett större svart parti av svart på vingspetsen med små vita fläckar. Likt de andra adulta trutarna i detta komplex har den en röd fläck på näbben. Den har en tunn röd orbitalring, som hos silltruten, medan gråtruten har en mörkgul ring.
Medelhavstruten har fyra åldersklasser som de andra stora trutarna. Detta innebär att den anlägger adult dräkt efter drygt tre år efter det att de har kläckts, det vill säga på deras fjärde levnadsår. Läs mer om trutars ruggning.
Fåglar under första året har vitare huvud, övergump och undersida är gråtruten. Dess näbb och ögon är mörka, benen rosaaktigt grå, mörka handpennor och handtäckare, och ett väl definierat svart ändband på stjärten. Under årets lopp blir de ljusare på undersidan och det kryptiska gråvattrade mönstret på ovansidan försvinner. Under andra vintern bär den ungefär samma fjäderdräkt som de adulta förutom mönstret på vingtäckarna. Deras näbbspets är dock mörk, de har fortfarande mörk iris och benen är ljust gulrosa.
Den har ett högt skrattande läte som är djupare och mer nasalt är hos gråtruten.
Precis som andra Larus-trutar är den en allätare, och de födosöker på stränder och fält såväl som bland sopor. De stjäl även föda från andra fåglar.
Medelhavstruten häckar vanligtvis i kolonier. Någon gång under perioden mars till maj lägger den vanligtvis tre ägg vilka försvarar våldsamt av dessa trutar. Redet är oftast ett litet bygge av vegetation placerat på marken eller upp på en klipphylla. På vissa platser, som Gibraltar har den börjat häcka på byggnader. Äggen ruvas i 27-31 dagar och ungarna är flygga efter 35-40 dagar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det 409.000-534.000 par.[1]
Delar av artikeln är översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel Yellow-legged Gull, läst 2009-10-30, där följande källor anges:
Medelhavstrut (Larus michahellis) är en stor trut inom familjen Laridae. Den ingår i gråtrutskomplexet och klassificerades tidigare som underart till gråtruten.