Baiyankamys és un gènere de rosegadors amfibis de la família dels múrids. Fou originalment descrit per Martin Hinton el 1943, juntament amb l'espècie Baiyankamys shawmayeri, després que aquest trobes les restes d'un únic individu al sud-est de la Serralada Bismarck, al nord-est de Nova Guinea. Posteriorment, Tate (1951) i Laurie i Hill (1954), van confirmar l'existència tant de l'espècie com del gènere.[1]
Baiyankamys es caracteritza per tenir un pelatge suau, dens i grisós a l'esquena, una cua més llarga que la resta del cos; un musell llarg i estret i uns incisius extremadament estrets.[2]
Baiyankamys habbema viu als boscos d'una una petita regió d'alta muntanya de la Serralada Sudirman, al l'est de Nova Guinea, en alçades entre 2.800 i 3.600 Msnm, mentre que Baiyankamys shawmayeri viu en cotes més baixes, entre els 1.500 i 2.600 Msnm, a les regions elevades del centre i l'est de Papua Nova Guinea.[2]
Hinton va descriure el gènere Baiyankamys com a similar en aspecte a l'espècie Hydromys habbema, encara que diferent pel que fa al pavelló auricular i les dents inferiors. El va descriure amb 3 molars a cada costat de la mandíbula inferior, mentre que altres gèneres de murins amfibis de Nova Guinea només en tenen dos.[3]
El 1968 Mahoney va descobrir que l'espèciment de B. shawmayeri era una composició resultant de l'associació incorrecta d'una mandíbula de l'espècie Rattus niobe i un crani de rata d'aigua petita.[3] Quan es va trobar la mandíbula correcta a les col·leccions del Museu d'Història Natural, Mahoney proposà que, basant-se en la seva similitud B. shawmayeri havia de ser classificat com a sinònim de H. habbema. Malgrat això Musser i Carleton (1993, 2005) i Flannery (1995) proposà posteriorment que l'espècie descrita per Hinton havia de ser classificada com a sinònim de Hydromys shawmayeri, estretament relacionada però diferent de H. habbema, basant-se en que podien ser fàcilment diferenciades per trets externs i cranials.[4][5]
El 2005 Helgen proposà que el nom del gènere Baiyankamys fos utilitzat per shawmayeri i habbema, eliminant-les del gènere Hydromys. Això es devia a les diferencies morfològiques en l'anatomia, i molts trets externs i del crani i les dents.[2]
Baiyankamys és un gènere de rosegadors amfibis de la família dels múrids. Fou originalment descrit per Martin Hinton el 1943, juntament amb l'espècie Baiyankamys shawmayeri, després que aquest trobes les restes d'un únic individu al sud-est de la Serralada Bismarck, al nord-est de Nova Guinea. Posteriorment, Tate (1951) i Laurie i Hill (1954), van confirmar l'existència tant de l'espècie com del gènere.
Baiyankamys ist eine Nagetiergattung aus der Gruppe der Altweltmäuse (Murinae). Die Gattung umfasst zwei Arten. Bis vor kurzem wurden die Tiere noch den Schwimmratten (Gattung Hydromys) zugeordnet.
Diese Tiere erreichen eine Kopfrumpflänge von 13 bis 16 Zentimetern, hinzu kommt noch ein 15 bis 19 Zentimeter langer Schwanz. Ihr Fell ist vorwiegend grau gefärbt, der Schwanz endet in einer weißen Spitze.
Sie sind auf Neuguinea beheimatet, ihr Lebensraum sind gebirgige Wälder bis in 3600 Meter Seehöhe. Sie leben nahe bei Flüssen und Bächen. Im Wasser jagen sie auch ihre Nahrung, etwa Fische und Insekten.
Es werden zwei Arten unterschieden:
Baiyankamys ist eine Nagetiergattung aus der Gruppe der Altweltmäuse (Murinae). Die Gattung umfasst zwei Arten. Bis vor kurzem wurden die Tiere noch den Schwimmratten (Gattung Hydromys) zugeordnet.
Diese Tiere erreichen eine Kopfrumpflänge von 13 bis 16 Zentimetern, hinzu kommt noch ein 15 bis 19 Zentimeter langer Schwanz. Ihr Fell ist vorwiegend grau gefärbt, der Schwanz endet in einer weißen Spitze.
Sie sind auf Neuguinea beheimatet, ihr Lebensraum sind gebirgige Wälder bis in 3600 Meter Seehöhe. Sie leben nahe bei Flüssen und Bächen. Im Wasser jagen sie auch ihre Nahrung, etwa Fische und Insekten.
Es werden zwei Arten unterschieden:
Baiyankamys habbema ist nur von einem kleinen Gebiet im indonesischen Teil Neuguineas bekannt, die Art könnte aber weiter verbreitet sind als bislang bekannt. Baiyankamys shawmayeri bewohnt weite Teile des östlichen Neuguinea. Die Art ist weit verbreitet und nicht gefährdet.
Baiyankamys is a genus of amphibious murid rodents. It was originally described, along with the species Baiyankamys shawmayeri by Hinton in 1943 after he found the remains of a single individual in south east of the Bismarck Mountain Range, north east New Guinea. Tate, in 1951 and, Laurie and Hill in 1954, confirmed the existence of both the species and genus.[1]
Hinton described Baiyankamys as similar in appearance to the species Hydromys habbema but differed due to its unreduced pinnae and its lower teeth. It was described as having three lower molars on both sides of the lower jaw, whereas other genera of amphibious murines in New Guinea have only two.[1]
In 1968 Mahoney discovered that the specimen of B. shawmayeri was a composite resulting from an incorrectly associated mandible of the species Rattus niobe and the skull of a small water rat. When the correct mandible was found in the BMNH collections Mahoney proposed that, based on their similarity B. shawmayeri should be classified as a synonym of H. habbema. However, Musser and Carleton (1993, 2005) and Flannery (1995) later proposed that the species Hinton described should be classified as Hydromys shawmayeri, closely related but distinct from H. habbema, based on the fact that they are easily distinguished by external and cranial traits,.[2]
In 2005 Helgen proposed that generic name of Baiyankamys be used for shawmayeri and habbema, removing them both from the genus Hydromys. This was due to morphological differences in phallic anatomy, and many external and craniodental traits.[2]
Baiyankamys is distinguished by soft, dense, frosted grey upperparts; a tail that is longer than its head-body length; a long, narrow snout, and extremely narrow incisors.[2]
Baiyankamys habbema is found in a small region of the upper montane forests of the Snow Mountains of western New Guinea, between 2800 and 3600 m. Baiyankamys shawmayeri is found in lower to upper montane forests between 1500 and 2600 m in eastern and central highlands regions of Papua New Guinea.[2]
Baiyankamys is a genus of amphibious murid rodents. It was originally described, along with the species Baiyankamys shawmayeri by Hinton in 1943 after he found the remains of a single individual in south east of the Bismarck Mountain Range, north east New Guinea. Tate, in 1951 and, Laurie and Hill in 1954, confirmed the existence of both the species and genus.
Distribution of the murine rodent genera Baiyankamys, Crossomys and Hydromys (except for the widespread Hyperolius chrysogaster) on New Guinea
Baiyankamys est un genre de rongeurs de la sous-famille des Murinés de Nouvelle-Guinée. Ce genre était considéré comme synonyme de Hydromys jusqu'à Helgen, 2005.
Ce genre comprend les espèces suivantes :
Baiyankamys est un genre de rongeurs de la sous-famille des Murinés de Nouvelle-Guinée. Ce genre était considéré comme synonyme de Hydromys jusqu'à Helgen, 2005.
Baiyankamys is een geslacht van Nieuw-Guinese knaagdieren dat behoort tot de Hydromys-groep binnen de tribus Hydromyini van de onderfamilie muizen en ratten van de Oude Wereld (Murinae). Er bestaan twee nauw verwante soorten van: de bergbeverrat (Baiyankamys habbema) en Baiyankamys shawmayeri. Ze komen voor in de meren, rivieren en stroompjes van de bergregenwouden van de Centrale Cordillera van Nieuw-Guinea, meestal boven 2000 m, maar soms tot 1500 m. Ze werden nog tot 2005 als een deel van het geslacht Hydromys gezien, maar in 2005 zijnze in een apart geslacht geplaatst.[1]
Ze zijn grijs en hebben en zachte vacht. Verder hebben ze een staart die veel langer is dan de kop en de romp, terwijl hij bij Hydromys-soorten ongeveer even lang is. Verder verschillen ze van Hydromys in een aantal kenmerken van de schedel en de tanden. Die kenmerken worden echter, allemaal, gedeeld met Crossomys, een ander Nieuw-Guinees geslacht uit de Hydromyini. Enkele andere kenmerken (waaronder langere achtervoeten en grotere kiezen) verschillen ook tussen Hydromys en Baiyankamys. Waarschijnlijk is Crossomys de nauwste verwant van Baiyankamys.[1]
De oorspronkelijke beschrijving van Baiyankamys shawmayeri door Hinton was niet vrij van problemen, doordat het "holotype" in feite bestond uit een kaak van Rattus niobe en andere delen van B. shawmayeri. Later is de echte kaak van het holotype weer teruggevonden. Daardoor vielen de meeste verschillen die Hinton oorspronkelijk gaf tussen Hydromys habbema Tate & Archbold, 1941 en B. shawmayeri weg. In 1993 zijn ze op basis van andere kenmerken weer tot zelfstandige soorten verheven.[1]
De beide soorten leven waarschijnlijk in holen langs de waterzijde en eten allerlei aquatische ongewervelden (onder andere insecten) en ook kleine gewervelden, zoals kikkers.[1]
De verspreidingen van de beide soorten sluiten niet op elkaar aan: de bergbeverrat komt voor in een klein gebied in de Snow Mountains in westelijk Papoea, op 2800 tot 3600 m, terwijl de andere soort, B. shawmayeri, wijdverspreid is in de bergen van Papoea-Nieuw-Guinea, van de Doma Peaks tot Mount Kaindi, op 1500 tot 3600 m. De plaatsen daartussenin zijn relatief goed bestudeerd, zodat het waarschijnlijk is dat de afwezigheid van Baiyankamys daar niet door te weinig onderzoek komt, maar echt is. Een dergelijke afwezigheid in delen van de Nieuw-Guinese bergen is ook bekend van bepaalde vogels.[1]
Baiyankamys is een geslacht van Nieuw-Guinese knaagdieren dat behoort tot de Hydromys-groep binnen de tribus Hydromyini van de onderfamilie muizen en ratten van de Oude Wereld (Murinae). Er bestaan twee nauw verwante soorten van: de bergbeverrat (Baiyankamys habbema) en Baiyankamys shawmayeri. Ze komen voor in de meren, rivieren en stroompjes van de bergregenwouden van de Centrale Cordillera van Nieuw-Guinea, meestal boven 2000 m, maar soms tot 1500 m. Ze werden nog tot 2005 als een deel van het geslacht Hydromys gezien, maar in 2005 zijnze in een apart geslacht geplaatst.
Ze zijn grijs en hebben en zachte vacht. Verder hebben ze een staart die veel langer is dan de kop en de romp, terwijl hij bij Hydromys-soorten ongeveer even lang is. Verder verschillen ze van Hydromys in een aantal kenmerken van de schedel en de tanden. Die kenmerken worden echter, allemaal, gedeeld met Crossomys, een ander Nieuw-Guinees geslacht uit de Hydromyini. Enkele andere kenmerken (waaronder langere achtervoeten en grotere kiezen) verschillen ook tussen Hydromys en Baiyankamys. Waarschijnlijk is Crossomys de nauwste verwant van Baiyankamys.
De oorspronkelijke beschrijving van Baiyankamys shawmayeri door Hinton was niet vrij van problemen, doordat het "holotype" in feite bestond uit een kaak van Rattus niobe en andere delen van B. shawmayeri. Later is de echte kaak van het holotype weer teruggevonden. Daardoor vielen de meeste verschillen die Hinton oorspronkelijk gaf tussen Hydromys habbema Tate & Archbold, 1941 en B. shawmayeri weg. In 1993 zijn ze op basis van andere kenmerken weer tot zelfstandige soorten verheven.
De beide soorten leven waarschijnlijk in holen langs de waterzijde en eten allerlei aquatische ongewervelden (onder andere insecten) en ook kleine gewervelden, zoals kikkers.
De verspreidingen van de beide soorten sluiten niet op elkaar aan: de bergbeverrat komt voor in een klein gebied in de Snow Mountains in westelijk Papoea, op 2800 tot 3600 m, terwijl de andere soort, B. shawmayeri, wijdverspreid is in de bergen van Papoea-Nieuw-Guinea, van de Doma Peaks tot Mount Kaindi, op 1500 tot 3600 m. De plaatsen daartussenin zijn relatief goed bestudeerd, zodat het waarschijnlijk is dat de afwezigheid van Baiyankamys daar niet door te weinig onderzoek komt, maar echt is. Een dergelijke afwezigheid in delen van de Nieuw-Guinese bergen is ook bekend van bepaalde vogels.
Multimedia w Wikimedia Commons Papuabobrek[3] (Baiyankamys) – rodzaj ssaka z podrodziny myszy (Murinae) w rodzinie myszowatych (Muridae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Papui i Papui-Nowej Gwinei[2][3].
Baiyankamys: Baiyanka, dział wodny Purari-Ramu, północno-wschodnia Nowa Gwinea; μυς mys, μυός myos – mysz[2].
Do rodzaju należą następujące gatunki[3]:
Papuabobrek (Baiyankamys) – rodzaj ssaka z podrodziny myszy (Murinae) w rodzinie myszowatych (Muridae).
Baiyankamys är ett släkte av gnagare i familjen råttdjur (Muridae) med två arter som lever på Nya Guinea. Arterna är nära släkt med australiska vattenråttor (Hydromys) och de listades fram till 2005 till detta släkte.[1]
Följande arter tillhör släktet:[2]
Arterna vistas i regioner som ligger 1500 till 3600 meter över havet. De lever nära vattendrag eller i träskmarker och jagar sina byten ofta i vattnet. Hos Baiyankamys shawmayeri lever flera individer tillsammans i underjordiska bon intill vattendrag.[2] Australiska vattenråttor hittas däremot i låglandet.[1]
Dessa gnagare har en mjuk silvergrå päls på ryggen och en svans som är tydlig längre än huvudet och bålen tillsammans. Kroppslängden är 13 till 16 cm och svanslängden 15 till 19 cm. Uppvägda individer var 70 till 90 g tunga. De skiljer sig även genom avvikande detaljer av skallens, tändernas och hanens penis konstruktion från Hydromys.[1]
IUCN listar Baiyankamys habbema med kunskapsbrist (DD) och Baiyankamys shawmayeri som livskraftig (LC).[2]
Baiyankamys är ett släkte av gnagare i familjen råttdjur (Muridae) med två arter som lever på Nya Guinea. Arterna är nära släkt med australiska vattenråttor (Hydromys) och de listades fram till 2005 till detta släkte.
Följande arter tillhör släktet:
Baiyankamys habbema, förekommer i ett mindre bergsområde på västra Nya Guinea. Baiyankamys shawmayeri, hittas i bergstrakter på östra Nya Guinea.Arterna vistas i regioner som ligger 1500 till 3600 meter över havet. De lever nära vattendrag eller i träskmarker och jagar sina byten ofta i vattnet. Hos Baiyankamys shawmayeri lever flera individer tillsammans i underjordiska bon intill vattendrag. Australiska vattenråttor hittas däremot i låglandet.
Dessa gnagare har en mjuk silvergrå päls på ryggen och en svans som är tydlig längre än huvudet och bålen tillsammans. Kroppslängden är 13 till 16 cm och svanslängden 15 till 19 cm. Uppvägda individer var 70 till 90 g tunga. De skiljer sig även genom avvikande detaljer av skallens, tändernas och hanens penis konstruktion från Hydromys.
IUCN listar Baiyankamys habbema med kunskapsbrist (DD) och Baiyankamys shawmayeri som livskraftig (LC).
Baiyankamys là một chi của loài chuột nhắt Muridae. Ban đầu nó được mô tả cùng với loài Baiyankamys shawmayeri (Hinton năm 1943) sau khi một nhà sinh vật tìm thấy những xác chết của một cá thể duy nhất ở phía nam của dãy núi Bismarck, phía đông bắc New Guinea. Sau đó, Tate, vào năm 1951 và Laurie và Hill vào năm 1954, đã khẳng định sự tồn tại của cả loài và chi
Hinton mô tả các loài Baiyankamys tương tự như loài Hydromys habbema nhưng khác biệt do răng hàm dưới không hồi phục. Nó được mô tả là có ba răng hàm dưới ở cả hai bên hàm dưới, trong khi các loại chuột lang khác ở New Guinea chỉ có hai. Năm 1968 Mahoney phát hiện ra rằng mẫu vật của B. shawmayeri là một hỗn hợp kết quả từ một hàm răng không liên quan không chính xác của loài Rattus niobe và hộp sọ của một con chuột nước nhỏ.
Năm 2005, Helgen đề xuất rằng tên chung của chi chuột này được sử dụng cho người mắc bệnh sán lá gan lớn và sán lá gan lớn, loại bỏ chúng khỏi chi Hydromys. Điều này là do sự khác biệt về hình thái học trong giải phẫu bệnh và nhiều đặc điểm bên ngoài và thời gian sinh.
Baiyankamys được phân biệt bằng các phần phía trên màu xám mềm, dày đặc; một con chuột đuôi dài hơn chiều dài đầu đầu. Chúng có một vết mổ dài, hẹp, và các răng cửa rất hẹp. Baiyankamys được tìm thấy trong một khu vực nhỏ của các khu rừng núi cao thuộc dãy Núi Tuyết của miền Tây New Guinea, từ 2800 đến 3600 m, cũng được tìm thấy ở các rừng núi thấp và núi thấp giữa 1500 và 2600 m ở các vùng miền đông và trung cao nguyên Papua New Guinea.
Baiyankamys là một chi của loài chuột nhắt Muridae. Ban đầu nó được mô tả cùng với loài Baiyankamys shawmayeri (Hinton năm 1943) sau khi một nhà sinh vật tìm thấy những xác chết của một cá thể duy nhất ở phía nam của dãy núi Bismarck, phía đông bắc New Guinea. Sau đó, Tate, vào năm 1951 và Laurie và Hill vào năm 1954, đã khẳng định sự tồn tại của cả loài và chi
바이얀카물쥐속(Baiyankamys)은 쥐과 쥐아과에 속하는 설치류 속 분류군이다.[1] 1943년 힐튼(Hinton)이 종 쇼메이어물쥐와 함께 기술했으며, 이후 뉴기니섬 북동부의 비스마르크 산맥 남동부에서 한 개체의 자취를 발견했다. 1951년 테이트(Tate), 1954년 로리(Laurie)와 힐(Hill)이 종과 속의 두 존재를 확인했다.[2]
바이얀카물쥐속(Baiyankamys)은 쥐과 쥐아과에 속하는 설치류 속 분류군이다. 1943년 힐튼(Hinton)이 종 쇼메이어물쥐와 함께 기술했으며, 이후 뉴기니섬 북동부의 비스마르크 산맥 남동부에서 한 개체의 자취를 발견했다. 1951년 테이트(Tate), 1954년 로리(Laurie)와 힐(Hill)이 종과 속의 두 존재를 확인했다.
