dcsimg

Bharal korr ( Bretonca )

wikipedia BR tarafından sağlandı

Ar bharal korr, pe dañvad glas korr, (Pseudois schaeferi) a zo ur bronneg daskirier hag a vev e Sina hag e Tibet.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia BR

Bàral nan ( Katalanca; Valensiyaca )

wikipedia CA tarafından sağlandı

El bàral nan (Pseudois schaeferi) és una espècie amenaçada de caprí nadiua de la Xina interior i el Tibet. Viu als pendents baixos àrids i herbosos de la part superior de la gorja del Iang-Tsé, al comtat de Batang de la província de Sichuan i una petita part de la Regió Autònoma del Tibet, on se'l coneix pel nom local rong-na.

Referències

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Bàral nan Modifica l'enllaç a Wikidata


lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autors i editors de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia CA

Bàral nan: Brief Summary ( Katalanca; Valensiyaca )

wikipedia CA tarafından sağlandı

El bàral nan (Pseudois schaeferi) és una espècie amenaçada de caprí nadiua de la Xina interior i el Tibet. Viu als pendents baixos àrids i herbosos de la part superior de la gorja del Iang-Tsé, al comtat de Batang de la província de Sichuan i una petita part de la Regió Autònoma del Tibet, on se'l coneix pel nom local rong-na.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autors i editors de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia CA

Zwergblauschaf ( Almanca )

wikipedia DE tarafından sağlandı

Das Zwergblauschaf (Pseudois schaeferi) ist eine ziegenartige Paarhuferart, die eng mit dem Blauschaf verwandt ist. Nur wenige hundert Exemplare dieser Art leben in einem kleinen Gebiet am Jangtse in China.

Merkmale

Zwergblauschafe erinnern vom Körperbau eher an Ziegen denn an Schafe. Sie haben ein graubraunes Fell, oft mit einem silbernen Schimmer, insgesamt sind sie matter gefärbt als die Blauschafe. Die Gliedmaßen sind dunkel gefärbt. Diese Tiere erreichen eine Kopfrumpflänge von rund 106 Zentimetern, eine Schulterhöhe von 65 bis 80 Zentimetern und ein Gewicht von 25 bis 45 Kilogramm, wobei die Männchen schwerer als die Weibchen werden.

Beide Geschlechter tragen Hörner. Die der Männchen sind vergleichsweise dünn und aufgerichtet und im Gegensatz zu denen der Blauschafe nicht nach innen gewölbt. Die Hörner der Weibchen sind kürzer und aufrecht.

Verbreitung und Lebensraum

Zwergblauschafe bewohnen ein nur 300 km² großes Gebiet am oberen Jangtse. Dieses liegt im äußersten Westen der Provinz Sichuan (Autonomer Bezirk Garzê) bei der Stadt Zhubalong und im Osten des Autonomen Gebietes Tibet (Stadt Qamdo). Ihr Lebensraum ist felsiges Bergland zwischen 2600 und 3200 Metern Seehöhe mit teils sehr steilen Hängen.

Lebensweise

Über die Lebensweise der Zwergblauschafe ist wenig bekannt. Sie leben in Paaren oder kleinen Gruppen von meistens weniger als acht Tieren. Es finden sich sowohl reine Männchen- als auch reine Weibchengruppen (mit Jungtieren) als auch gemischte Herden. Diese Tiere sind Pflanzenfresser, die sich vorwiegend von Gräsern und Moosen ernähren. Die Paarungszeit liegt im November und Dezember, die meisten Geburten erfolgen nach einer rund sechsmonatigen Tragzeit zwischen Ende Mai und Ende Juni.

Bedrohung

Die Gesamtpopulation des Zwergblauschafs wird auf knapp über 200 Exemplare geschätzt. In ihrem kleinen Verbreitungsgebiet sind sie der Konkurrenz durch weidende Haustiere und der Bejagung ausgesetzt. 1995 wurde bei der Stadt Zhubalong ein 142 km² großes Schutzgebiet eingerichtet, doch auch dort sind sie durch Haustiere und Wilderei bedroht. Die IUCN listet sie als stark gefährdet (endangered).

Systematik

Das Zwergblauschaf bildet zusammen mit dem Blauschaf die Gattung der Blauschafe (Pseudois) innerhalb der Tribus der Ziegenartigen (Caprini) in der Familie der Hornträger (Bovidae). Zwergblauschafe wurden der westlichen Welt erstmals durch die Tibetexpedition 1934–1936 von Ernst Schäfer und Brooke Dolan bekannt. Zunächst hielt man sie oft für gewöhnliche Blauschafe, erst 1963 beschrieb sie Theodor Haltenorth als eigenständige Unterart des Blauschafs (Pseudois nayaur schaeferi – das Epitheton schaeferi ehrt den Entdecker Ernst Schäfer). Erst 1978 wurde sie als eigenständige Art anerkannt, was bis heute manchmal angezweifelt wird. Laut Wang und Hoffmann (1987) handelt es sich um eine isolierte Gruppe der Blauschafe, die gerade den Prozess der Artbildung durchläuft. Die Unterschiede zum Blauschaf liegen in der geringeren Körpergröße, dem matteren Fell und der Form der Hörner.

Literatur

  • Ronald M. Nowak: Walker’s mammals of the world. 6. Auflage. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9 (englisch).
  • Wang X. und R. S. Hoffmann: Pseudois nayaur and Pseudois schaeferi. In: Mammalian Species 278, 1987, S. 1–6. PDF

Weblinks

 src=
– Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien
 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia DE

Zwergblauschaf: Brief Summary ( Almanca )

wikipedia DE tarafından sağlandı

Das Zwergblauschaf (Pseudois schaeferi) ist eine ziegenartige Paarhuferart, die eng mit dem Blauschaf verwandt ist. Nur wenige hundert Exemplare dieser Art leben in einem kleinen Gebiet am Jangtse in China.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia DE

Dwarf blue sheep ( İngilizce )

wikipedia EN tarafından sağlandı

The bharal (Pseudois nayaur), also called the blue sheep, is a caprine native to the high Himalayas. It is the only member of the genus Pseudois.[3] It occurs in India, Bhutan, China (in Gansu, Ningxia, Sichuan, Tibet, and Inner Mongolia), Myanmar, Nepal, and Pakistan.[1] The Helan Mountains of Ningxia have the highest concentration of bharal in the world, with 15 bharals per km2 and 30,000 in total.

Its native names include yanyang (岩羊) in Mandarin, bharal, barhal, bharar, and bharut in Hindi, na or sna in Tibetan and Ladakh, nabo in Spitian, naur in Nepali and na or gnao in Bhutan.[4] The bharal was also the focus of George Schaller and Peter Matthiessen's expedition to Nepal in 1973. Their personal experiences are well documented by Matthiessen in his book, The Snow Leopard. The bharal is a major prey of the snow leopard.

Description

These medium-sized caprids are 115 to 165 cm (45 to 65 in) long along the head-and-body, with a tail of 10 to 20 cm (3.9 to 7.9 in). They stand 69 to 91 cm (27 to 36 in) high at the shoulder. Body mass can range from 35 to 75 kg (77 to 165 lb). Males are slightly larger than females. Dense coat is slate grey in colour, sometimes with a bluish sheen. The underparts and backs of the legs are white, while the chest and fronts of the legs are black. Separating the grey back and white belly is a charcoal-colored stripe. The ears are small, and the bridge of the nose is dark. The horns are found in both sexes and are ridged on the upper surface. In males, they grow upwards, then turn sideways and curve backward, looking somewhat like an upside-down mustache. They may grow to a length of 80 cm (31 in). In females, the horns are much shorter and straighter, growing up to 20 cm (7.9 in) long.[5][6]

Taxonomy and evolution

  • Chinese blue sheep, Pseudois nayaur szechuanensis
  • Himalayan blue sheep, P. n. nayaur
  • Helan Shan blue sheep, P. n. ssp.

Dwarf blue sheep

The dwarf blue sheep, a unique variant of bharal formerly thought to be a distinct species or subspecies

The dwarf blue sheep or dwarf bharal (formerly described as Pseudois schaeferi), also known as rong-na in Tibetan, was an alleged species of Pseudois endemic to Sichuan-Tibet in China. It apparently inhabited low, arid, grassy slopes of the upper Yangtze gorge in Batang County of the Sichuan Province, and a small part of the Tibet Autonomous Region. It was recorded as differing from the bharal primarily in size, with adult males weighing around 35 kg (half as much as the bharal), less sexual dimorphism occurring in the species, and females of the two species being very similar. Its coat was described as a steely grey with a silvery sheen, with darker general colouration than the bharal, and the horns of the male were smaller, thinner and more upright, with no inward curl. There were only 200 individuals estimated to be alive in 2000, which prompted the IUCN (classifying it as a subspecies of P. nayaur, as P. n. schaeferi) classified it as Endangered.[7]

However, a 2012 genetic analysis of Chinese bharal found no indication that it was either a distinct species or subspecies, instead finding to be a morphologically distinct variant of P. n. szechuanensis. The American Society of Mammalogists also follows these results, considering P. schaeferi to be conspecific with P. nayaur.[3][7]

Behaviour and ecology

Herd of bharal in Ladakh
Bharal in Lingti Valley, Himachal Pradesh
A kid blue sheep

Bharal are active throughout the day, alternating between feeding and resting on the grassy mountain slopes. Due to their excellent camouflage and the absence of cover in their environment, bharal remain motionless when approached. Once they have been noticed, however, they scamper up to the precipitous cliffs, where they once again freeze, using camouflage to blend into the rock face. Population densities in Nepal were found to be 0.9–2.7 animals per km2, increasing to a maximum of 10 animals in the winter, as herds congregate in valleys.[5] Bharal are mainly grazers, but during times of scarcity of grass, they switch to browsers, eating herbs and shrubs.[8] A high degree of diet overlap between livestock (especially donkeys) and bharal, together with density-dependent forage limitation, results in resource competition and a decline in bharal density.[9] Where they overlap, they are the favored prey of snow leopards, Himalayan wolves, and leopards, with a few lambs falling prey to foxes or eagles.[5]

Rutting behaviour

The rutting of the bharal starts towards late November and continues until mid-January. During the rut, male bharal use multiple strategies for mating, namely tending, blocking, and coursing.[10] Their lambs are born in late June and July.

Threats

The bharal is categorised as Least Concern by the International Union for Conservation of Nature. The population faces threats - poaching for meat and competition with livestock. Poaching, however, is uncommon due to the unsuitable conditions of its habitat. Similarly, livestock do not generally frequent the mountainous regions where bharal occur; even if they do coexist, no notable detrimental effect on the bharal has been observed.[1]

Relationship with humans

Many Buddhist monasteries protect the bharal found around them, but lately, issues of crop damage caused by bharal have started to arise in areas such as the Spiti Valley.

References

  1. ^ a b c Harris, R.B. (2014). "Pseudois nayaur". IUCN Red List of Threatened Species. 2014: e.T61513537A64313015. doi:10.2305/IUCN.UK.2014-3.RLTS.T61513537A64313015.en. Retrieved 19 November 2021.
  2. ^ Wang, X.M.; Hoffmann, R.S. (1987). "Pseudois nayaur and Pseudois schaeferi". Mammalian Species (278): 1–6. doi:10.2307/3503993. JSTOR 3503993.
  3. ^ a b "Explore the Database". www.mammaldiversity.org. Retrieved 2021-08-28.
  4. ^ Lydekker, R. (1900). The great and small game of India, Burma and Tibet, p 93,
  5. ^ a b c Bharal, Himalayan blue sheep Archived 2015-04-06 at the Wayback Machine. Ultimateungulate.com. Retrieved on 2012-08-23.
  6. ^ Smith, A. T., Xie, Y. (eds.) (2008) A Guide to the Mammals of China. Princeton University Press, Princeton Oxfordshire ISBN 0691099847.
  7. ^ a b Tan, Shuai; Zou, Dandan; Tang, Lei; Wang, Gaochao; Peng, Quekun; Zeng, Bo; Zhang, Chen; Zou, Fangdong (2012-06-01). "Molecular evidence for the subspecific differentiation of blue sheep (Pseudois nayaur) and polyphyletic origin of dwarf blue sheep (Pseudois schaeferi)". Genetica. 140 (4): 159–167. doi:10.1007/s10709-012-9667-4. ISSN 1573-6857. PMID 22821360. S2CID 17673293.
  8. ^ Suryawanshi, K.; Bhatnagar, Y.V.; Mishra, C. (2010). "Why Should a Grazer Browse? Livestock impact on winter resource use by bharal Pseudois nayaur". Oecologia. 162 (2): 453–462. Bibcode:2010Oecol.162..453S. doi:10.1007/s00442-009-1467-x. PMID 19784849. S2CID 1486413.
  9. ^ Mishra, C.; Van Wieren, S. E.; Ketner, Pieter; Heitkonig, Ignas M. A.; Prins, Herbert H. T. (2004). "Competition between domestic livestock and wild bharal Pseudois nayaur in the Indian Trans-Himalaya". Journal of Applied Ecology. 41 (2): 344–354. doi:10.1111/j.0021-8901.2004.00885.x.
  10. ^ Lovari, Sandro; Som Ale (2001). "Are there multiple mating strategies in the blue sheep?". Behavioural Processes. 53 (1–2): 131–135. doi:10.1016/S0376-6357(00)00134-0. PMID 11255000. S2CID 7587862.
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia EN

Dwarf blue sheep: Brief Summary ( İngilizce )

wikipedia EN tarafından sağlandı

The bharal (Pseudois nayaur), also called the blue sheep, is a caprine native to the high Himalayas. It is the only member of the genus Pseudois. It occurs in India, Bhutan, China (in Gansu, Ningxia, Sichuan, Tibet, and Inner Mongolia), Myanmar, Nepal, and Pakistan. The Helan Mountains of Ningxia have the highest concentration of bharal in the world, with 15 bharals per km2 and 30,000 in total.

Its native names include yanyang (岩羊) in Mandarin, bharal, barhal, bharar, and bharut in Hindi, na or sna in Tibetan and Ladakh, nabo in Spitian, naur in Nepali and na or gnao in Bhutan. The bharal was also the focus of George Schaller and Peter Matthiessen's expedition to Nepal in 1973. Their personal experiences are well documented by Matthiessen in his book, The Snow Leopard. The bharal is a major prey of the snow leopard.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia authors and editors
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia EN

Pseudois schaeferi ( İspanyolca; Kastilyaca )

wikipedia ES tarafından sağlandı

El baral enano (Pseudois schaeferi) es una especie de mamífero artiodáctilo de la subfamilia Caprinae que habita en una zona reducida de la frontera entre China y el Tíbet.[2]​ Originalmente se consideró una subespecie del baral (Pseudois nauyar), pero los estudios morfológicos realizados en la década de 1970 llevaron a considerarlo una especie diferente. Sin embargo, estudios moleculares recientes determinaron que las diferencias son superfluas y que podría considerarse nuevamente como una subespecie.

Descripción

La diferencia principal con el baral radica en su tamaño; los machos adultos pesan alrededor de 35 kg, a lo sumo la mitad que un baral. El baral enano tiene menos dimorfismo sexual y las hembras de las dos especies son muy similares. Su pelaje es de color gris acerado con brillo plateado, en general con un tono más obscuro que el baral; los cuernos de los machos son más pequeños, más delgados y verticales, sin curvatura hacia adentro.

Conservación

En 2000, se estimó la población en 200 individuos. La especie es cazada y su distribución limitada le hace imposible escapar de los humanos y el ganado. A pesar de que se estableció una reserva de 142,4 kilómetros cuadrados en los alrededores de Zhubalong en 1995, la actividad humana continúa. La Lista Roja de la UICN en 2008 catalogó a la especie como en peligro de extinción.[1]

Referencias

  1. a b Harris, R.B. (2008). «Pseudois shaeferi». Lista Roja de especies amenazadas de la UICN 2022 (en inglés). ISSN 2307-8235. Consultado el 22 de mayo de 2011..
  2. Wilson, Don E.; Reeder, DeeAnn M., eds. (2005). Mammal Species of the World (en inglés) (3ª edición). Baltimore: Johns Hopkins University Press, 2 vols. (2142 pp.). ISBN 978-0-8018-8221-0.
 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autores y editores de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia ES

Pseudois schaeferi: Brief Summary ( İspanyolca; Kastilyaca )

wikipedia ES tarafından sağlandı

El baral enano (Pseudois schaeferi) es una especie de mamífero artiodáctilo de la subfamilia Caprinae que habita en una zona reducida de la frontera entre China y el Tíbet.​ Originalmente se consideró una subespecie del baral (Pseudois nauyar), pero los estudios morfológicos realizados en la década de 1970 llevaron a considerarlo una especie diferente. Sin embargo, estudios moleculares recientes determinaron que las diferencias son superfluas y que podría considerarse nuevamente como una subespecie.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autores y editores de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia ES

Pseudois schaeferi ( Baskça )

wikipedia EU tarafından sağlandı

Pseudois schaeferi Pseudois generoko animalia da. Artiodaktiloen barruko Caprinae azpifamilia eta Bovidae familian sailkatuta dago

Erreferentziak

  1. Haltenorth (1963) 32 8 Hetab. Zool. 126. or..
(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipediako egileak eta editoreak
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia EU

Pseudois schaeferi: Brief Summary ( Baskça )

wikipedia EU tarafından sağlandı

Pseudois schaeferi Pseudois generoko animalia da. Artiodaktiloen barruko Caprinae azpifamilia eta Bovidae familian sailkatuta dago

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipediako egileak eta editoreak
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia EU

Pseudois schaeferi ( Fransızca )

wikipedia FR tarafından sağlandı

Petit bharal

Le petit bharal (Pseudois schaeferi) est un caprin sauvage de Chine.

Caractéristiques Masse 35
25 44
28 kg Longueur 100 à 110 cm Hauteur 64 80
70 cm Queue 15 - 17 cm Cornes 20 40-55 cm Robe gris / brun Saison des amours nov à dec Gestation ~6 mois Petit(s) 1 / an Sevrage mois Maturité sexuelle ans

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia FR

Pseudois schaeferi ( İtalyanca )

wikipedia IT tarafından sağlandı

La pecora azzurra nana o bharal nano, Pseudois schaeferi, è una specie minacciata di capride diffusa in Cina e Tibet. Vive sulle basse, aride ed erbose pendici della gola dello Yangtze superiore nella contea di Batang della provincia del Sichuan, ed in una piccola parte della regione autonoma tibetana, dove è noto con il nome locale di Rong-na.

Ritenuto originariamente una sottospecie di bharal (Pseudois nayaur), si iniziò a considerarlo una specie separata in seguito ad alcuni studi morfologici effettuati negli anni '70. Comunque, recenti analisi molecolari hanno mostrato che le differenze tra le due specie sono minime, il che suggerisce che vada considerato nuovamente una sottospecie di bharal.

La pecora azzurra nana si differenzia dal bharal soprattutto per le dimensioni, dal momento che i maschi adulti pesano intorno ai 35 kg, circa la metà del bharal. In questa specie si riscontra un minore dimorfismo sessuale e le femmine di entrambe le specie sono molto simili. Il mantello è color grigio acciaio con dei riflessi argentati, colorazione in generale più scura di quella del bharal, e le corna dei maschi sono più piccole, più sottili e più verticali, ed inoltre non si arricciolano all'interno.

Nel 2000 si stimava che sopravvivessero solamente 200 esemplari di pecora azzurra nana. Questa specie viene cacciata e nel suo areale limitato non può mettersi al riparo dall'uomo e dal bestiame. Sebbene nel 1995 venne costituita attorno a Zhubalong una riserva di 142,4 km quadrati, le attività umane in quei luoghi non sono mai cessate.

Note

  1. ^ (EN) Pseudois schaeferi, su IUCN Red List of Threatened Species, Versione 2020.2, IUCN, 2020.

Bibliografia

 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autori e redattori di Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia IT

Pseudois schaeferi: Brief Summary ( İtalyanca )

wikipedia IT tarafından sağlandı

La pecora azzurra nana o bharal nano, Pseudois schaeferi, è una specie minacciata di capride diffusa in Cina e Tibet. Vive sulle basse, aride ed erbose pendici della gola dello Yangtze superiore nella contea di Batang della provincia del Sichuan, ed in una piccola parte della regione autonoma tibetana, dove è noto con il nome locale di Rong-na.

Ritenuto originariamente una sottospecie di bharal (Pseudois nayaur), si iniziò a considerarlo una specie separata in seguito ad alcuni studi morfologici effettuati negli anni '70. Comunque, recenti analisi molecolari hanno mostrato che le differenze tra le due specie sono minime, il che suggerisce che vada considerato nuovamente una sottospecie di bharal.

La pecora azzurra nana si differenzia dal bharal soprattutto per le dimensioni, dal momento che i maschi adulti pesano intorno ai 35 kg, circa la metà del bharal. In questa specie si riscontra un minore dimorfismo sessuale e le femmine di entrambe le specie sono molto simili. Il mantello è color grigio acciaio con dei riflessi argentati, colorazione in generale più scura di quella del bharal, e le corna dei maschi sono più piccole, più sottili e più verticali, ed inoltre non si arricciolano all'interno.

Nel 2000 si stimava che sopravvivessero solamente 200 esemplari di pecora azzurra nana. Questa specie viene cacciata e nel suo areale limitato non può mettersi al riparo dall'uomo e dal bestiame. Sebbene nel 1995 venne costituita attorno a Zhubalong una riserva di 142,4 km quadrati, le attività umane in quei luoghi non sono mai cessate.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autori e redattori di Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia IT

Sichuanbharal ( Felemenkçe; Flemish )

wikipedia NL tarafından sağlandı

De sichuanbharal of het dwergblauwschaap (Pseudois schaeferi) is een zoogdier uit de familie van de holhoornigen (Bovidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Haltenorth in 1963.

Voorkomen

De soort komt voor in China.

Bronnen, noten en/of referenties
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia-auteurs en -editors
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia NL

Sichuanbharal: Brief Summary ( Felemenkçe; Flemish )

wikipedia NL tarafından sağlandı

De sichuanbharal of het dwergblauwschaap (Pseudois schaeferi) is een zoogdier uit de familie van de holhoornigen (Bovidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Haltenorth in 1963.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia-auteurs en -editors
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia NL

Nahur karłowaty ( Lehçe )

wikipedia POL tarafından sağlandı
Commons Multimedia w Wikimedia Commons

Nahur karłowaty[3] (Pseudois schaeferi) – gatunek ssaka z rodziny wołowatych (Bovidae), zamieszkujący tereny w Chinach[4]. P. schaeferi był w przeszłości lokowany jako podgatunek nahura górskiego (Pseudois nayaur)[2], zaś opublikowane w 2016 wyniki badań chińskich naukowców sugerują, że być może powinien być traktowany jako gatunek nie należący do rodzaju nahur (Pseudois)[5].

Przypisy

  1. Pseudois schaeferi, w: Integrated Taxonomic Information System (ang.).
  2. a b Pseudois schaeferi. Czerwona księga gatunków zagrożonych (IUCN Red List of Threatened Species) (ang.).
  3. Włodzimierz Cichocki, Agnieszka Ważna, Jan Cichocki, Ewa Rajska, Artur Jasiński, Wiesław Bogdanowicz: Polskie nazewnictwo ssaków świata. Warszawa: Muzeum i Instytut Zoologii Polskiej Akademii Nauk, 2015, s. 297. ISBN 978-83-88147-15-9.
  4. Wilson Don E. & Reeder DeeAnn M. (red.) Pseudois schaeferi. w: Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference (Wyd. 3.) [on-line]. Johns Hopkins University Press, 2005. (ang.) [dostęp 2018-03-03]
  5. J. B. Liu, Y. F. Zeng, C. Yuan, Y. J. Yue, X. Z. Ding, T. T. Guo, J. L. Han, R. L. Feng, X. P. Sun, C. E. Niu, B. H. Yang & J. Guo. The complete mitochondrial genome sequence of the dwarf blue sheep, Pseudois schaeferi haltenorth in China. „Mitochondrial DNA Part A; DNA Mapping, Sequencing, and Analysis”. 27 (6), s. 4411-4413, 2016. Taylor & Francis. DOI: doi.org/10.3109/19401736.2015.1089548. ISSN 2470-1408 (ang.).
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia POL

Nahur karłowaty: Brief Summary ( Lehçe )

wikipedia POL tarafından sağlandı

Nahur karłowaty (Pseudois schaeferi) – gatunek ssaka z rodziny wołowatych (Bovidae), zamieszkujący tereny w Chinach. P. schaeferi był w przeszłości lokowany jako podgatunek nahura górskiego (Pseudois nayaur), zaś opublikowane w 2016 wyniki badań chińskich naukowców sugerują, że być może powinien być traktowany jako gatunek nie należący do rodzaju nahur (Pseudois).

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia POL

Pseudois schaeferi ( Portekizce )

wikipedia PT tarafından sağlandı

O Carneiro-azul-anão ou Bharal anão (Pseudois schaeferi) é um capríneo endêmico do Tibete.

Referências

  • WILSON, D. E., REEDER, D. M. eds. (2005). Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference. 3ª ed. Johns Hopkins University Press, Baltimore, Maryland, 2.142 pp. 2 vol.
  • Antelope Specialist Group 1996. Pseudois schaeferi. IUCN 2007 IUCN Red List of Threatened Species. Acessado em 25 de janeiro de 2008.
 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autores e editores de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia PT

Pseudois schaeferi: Brief Summary ( Portekizce )

wikipedia PT tarafından sağlandı

O Carneiro-azul-anão ou Bharal anão (Pseudois schaeferi) é um capríneo endêmico do Tibete.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Autores e editores de Wikipedia
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia PT

Pseudois schaeferi ( İsveççe )

wikipedia SV tarafından sağlandı

Pseudois schaeferi är en art i underfamiljen getdjur som är nära släkt med blåfåret och den listas ibland som underart till blåfåret.[1] Idag finns bara ett fåtal individer kvar som lever i ett område vid Yangtze i Kina.

Kännetecken

Liksom blåfåret påminner djuret mer om getter än om får. Pälsen är gråblå på ovansidan och lite mörkare än hos blåfåret. Extremiteterna är ännu mörkare. På buken förekommer vitaktig päls. Kroppslängden (huvud och bål) är 109 till 160 centimeter, mankhöjden ligger mellan 50 och 80 centimeter och svansen är 7 till 17 centimeter lång. Honor är med en vikt av 17 till 40 kg oftast lättare än hannar. Hannar väger vanligen 28 till 39 kg och i sällsynta fall upp till 60 kg.[2]

Honans horn är korta och raka. Hannar har böjda horn som kan vara upp till 41 cm långa.[2]

Utbredning och habitat

Pseudois schaeferi lever i en 300 km² stor och långsträckt region vid övre Yangtze. Området ligger i västra delen av provinsen Sichuan, i nordvästra Yunnan samt i prefekturen Chamdo som tillhör den autonoma republiken Tibet. Habitatet utgörs av klippiga bergstrakter mellan 2 700 och 3 200 meter över havet.[1]

Djuret lever i motsats till blåfåret i bergstraktens dalgångar. Området är täckt av gräs, låga buskar, lav och mossa. Kanske besöks ibland öppna barrskogar och skogsgläntor. Arten undviker däremot remsan med tätare lövskog som ligger mellan dalgången och bergstopparna. Pseudois schaeferi når inte blåfårets utbredningsområde som ligger ovanför lövskogen.[1]

Levnadssätt

Det är inte mycket känt om artens levnadssätt. Den lever ensam (endast enligt originalbeskrivningen) eller i mindre grupper med upp till åtta individer. Tidigare var flockarna större med upp till 36 medlemmar. Det finns grupper med endast hannar, med endast honor (och deras ungar) samt blandade grupper. Pseudois schaeferi är växtätare och livnär sig främst av gräs, blad från buskar och mossa. Parningen sker vanligen i november och december. Ungarna (en per hona) föds efter 6 månaders dräktighet i slutet av maj eller juni. Ungen diar sin mor cirka 6 månader och efter ungefär 1,5 år blir den könsmogen. Det dröjer upp till 7 år tills hannar når sin största storlek.[1]

Artens naturliga fiender är vargen, asiatisk vildhund, leoparden och olika rovfåglar.[1]

Hot

Djurets population uppskattas till endast 200 individer. De hotas av jakt och konkurrensen med människans tamboskap. 1995 etablerades vid staden Zhubalong ett 142 km² stort skyddsområde men även här hotas de av tjuvjakt. IUCN listar arten som stark hotad (endangered).

Systematik

Pseudois schaeferi bildar tillsammans med blåfåret släktet Pseudois i underfamiljen getdjur (Caprinae).[3] För västvärldens forskare blev djuret känt 1934-36 genom en tysk Tibetexpedition under Ernst Schäfer och Brooke Dolan. I början betraktades de som vanliga blåfår men 1963 listades de av den tyske zoologen Theodor Haltenorth som underart till blåfåret. Sedan 1978 har de status som självständig art men klassificeringen är omstridd.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899.
  • Wang X. und R. S. Hoffmann: Pseudois nayaur and Pseudois schaeferi. In: Mammalian Species 278 (1987), S. 1-6. PDF

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Pseudois schaeferiIUCN:s rödlista, auktor: Harris, R.B. 2008, besökt 19 september 2009.
  2. ^ [a b] Brent Huffman (2016). ”Dwarf blue sheep” (på engelska). Ultimateungulate. http://www.ultimateungulate.com/Artiodactyla/Pseudois_schaeferi.html. Läst 30 april 2018.
  3. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Pseudois

Externa länkar

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia författare och redaktörer
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia SV

Pseudois schaeferi: Brief Summary ( İsveççe )

wikipedia SV tarafından sağlandı

Pseudois schaeferi är en art i underfamiljen getdjur som är nära släkt med blåfåret och den listas ibland som underart till blåfåret. Idag finns bara ett fåtal individer kvar som lever i ett område vid Yangtze i Kina.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia författare och redaktörer
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia SV

Нахур карликовий ( Ukraynaca )

wikipedia UK tarafından sağlandı

Опис

Довжина голови й тіла: 109—160 см, висота: 50–80 см, вага самців: 28–65 кг, вага самиць: 17–40 кг. Схожий але загалом менший від Pseudois nayaur. Має бруднуватий сріблястий полиск. Роги тонші й мають менше завитків.

Поширення

Цей вид живе в Китаї, серед дуже крутих скелястих схилів на висоті 2700–3200 м, а іноді в межах хвойних лісів і лісових галявин.

Спосіб життя і харчування

Споживає трави, низькі чагарники, мохи та лишайники. Харчується й відпочиває почергово протягом дня на трав'янистих схилах гір. Хижаками є Canis lupus, Cuon alpinus, Panthera pardus і великі хижі птахи.

Соціальна структура і розмноження

Розміри групи були раніше 10–36 тварин, але тепер зазвичай менш ніж 15, або навіть менше, в результаті надмірного мисливства та конкуренції з худобою. Самці іноді утворюють суцільно чоловічі групи або інколи змішуються з самицями та молоддю. Зазвичай єдине маля (рідко два) народжуються в травні або червні, після вагітності 160 днів. Молодь годується молоком протягом шести місяців і досягає зрілості в віці 1,5 року. Самцям може знадобитись сім років, щоб досягти повного розміру.

Загроза та охорона

Чисельність населення стрімко зменшується в результаті полювання. Захищений на зумлях Байю в Січуані.

Джерела


lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Автори та редактори Вікіпедії
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia UK

Cừu lam lùn ( Vietnamca )

wikipedia VI tarafından sağlandı

Pseudois shaeferi là một loài động vật có vú trong họ Bovidae, bộ Artiodactyla. Loài này được Haltenorth mô tả năm 1963.[2]

Hình ảnh

Chú thích

  1. ^ Harris, R.B. (2008). Pseudois shaeferi. 2008 Sách đỏ IUCN. Liên minh Bảo tồn Thiên nhiên Quốc tế 2008. Truy cập ngày 5 tháng 4 năm 2009. Database entry includes a brief justification of why this species is of endangered.
  2. ^ a ă Wilson, D. E.; Reeder, D. M. biên tập (2005). “Pseudois schaeferi”. Mammal Species of the World . Baltimore: Nhà in Đại học Johns Hopkins, 2 tập (2.142 trang). ISBN 978-0-8018-8221-0. OCLC 62265494.

Tham khảo


Hình tượng sơ khai Bài viết về chủ đề Bộ Guốc chẵn này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia tác giả và biên tập viên
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia VI

Cừu lam lùn: Brief Summary ( Vietnamca )

wikipedia VI tarafından sağlandı

Pseudois shaeferi là một loài động vật có vú trong họ Bovidae, bộ Artiodactyla. Loài này được Haltenorth mô tả năm 1963.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia tác giả và biên tập viên
orijinal
kaynağı ziyaret et
ortak site
wikipedia VI

Китайский баран ( Rusça )

wikipedia русскую Википедию tarafından sağlandı
Царство: Животные
Подцарство: Эуметазои
Без ранга: Вторичноротые
Подтип: Позвоночные
Инфратип: Челюстноротые
Надкласс: Четвероногие
Подкласс: Звери
Инфракласс: Плацентарные
Надотряд: Лавразиотерии
Подотряд: Жвачные
Семейство: Полорогие
Подсемейство: Козьи
Вид: Китайский баран
Международное научное название

Pseudois schaeferi Haltenorth, 1963

Охранный статус Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 625157NCBI 112503EOL 344583FW 149660

Китайский баран[1], или карликовый голубой баран[2] (лат. Pseudois schaeferi) — вид парнокопытных животных рода голубых баранов, семейства полорогих, обитающий на небольшой территории площадью 300 км² в верховьях реки Янцзы в Китае. Видовое латинское название дано в честь первооткрывателя Эрнста Шефера (1910—1992), немецкого зоолога.

Длина тела составляет 106 см, высота в холке — от 65 до 80 см, масса от 25 до 45 кг, при этом самцы тяжелее чем самки. Окраска меха серо-коричневого цвета с серебристым отливом. Ноги окрашены темнее. У обоих полов имеются рога.

Этот вид обитает среди очень крутых склонов скал на высоте 2600—3200 м над уровнем моря, а иногда в пределах хвойных лесов и опушек леса.

Потребляет травы, низкие кустарники, мхи и лишайники. Животные питаются и отдыхают поочерёдно в течение дня на травянистых склонах гор[источник не указан 1076 дней]. Хищниками являются волк (Canis lupus)[источник не указан 1076 дней], красный волк (Cuon alpinus)[источник не указан 1076 дней], леопард (Panthera pardus)[источник не указан 1076 дней] и крупные хищные птицы[источник не указан 1076 дней].

Размер группы составлял ранее от 10 до 36 животных, но в результате чрезмерной охоты и конкуренции со скотом, теперь составляет обычно менее 15 или даже меньше. Самцы иногда образуют сплошь мужские группы или иногда смешиваются с самками и молодыми животными. Спаривание происходит в ноябре и декабре. Обычно единственный детёныш (редко два) рождается в мае или июне, после 160-дневного периода беременности. Он питается молоком в течение шести месяцев и достигает половой зрелости в возрасте 1,5 года. Самцам может потребоваться семь лет, чтобы достичь полного размера.

Популяция вида насчитывает более 200 животных. В границах своего ареала вид испытывает конкуренцию с пасущимися домашними животными и становится добычей охотников.

Примечания

  1. Соколов В. Е. Пятиязычный словарь названий животных. Млекопитающие. Латинский, русский, английский, немецкий, французский. / под общей редакцией акад. В. Е. Соколова. — М.: Рус. яз., 1984. — С. 134. — 10 000 экз.
  2. Castello J. R. (2016) Bovids of the World: Antelopes, Gazelles, Cattle, Goats, Sheep, and Relatives. — Princeton University Press. — Pp. 316—317. — 664 p. — ISBN 978-0-691-16717-6 [1]
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Авторы и редакторы Википедии

Китайский баран: Brief Summary ( Rusça )

wikipedia русскую Википедию tarafından sağlandı

Китайский баран, или карликовый голубой баран (лат. Pseudois schaeferi) — вид парнокопытных животных рода голубых баранов, семейства полорогих, обитающий на небольшой территории площадью 300 км² в верховьях реки Янцзы в Китае. Видовое латинское название дано в честь первооткрывателя Эрнста Шефера (1910—1992), немецкого зоолога.

Длина тела составляет 106 см, высота в холке — от 65 до 80 см, масса от 25 до 45 кг, при этом самцы тяжелее чем самки. Окраска меха серо-коричневого цвета с серебристым отливом. Ноги окрашены темнее. У обоих полов имеются рога.

Этот вид обитает среди очень крутых склонов скал на высоте 2600—3200 м над уровнем моря, а иногда в пределах хвойных лесов и опушек леса.

Потребляет травы, низкие кустарники, мхи и лишайники. Животные питаются и отдыхают поочерёдно в течение дня на травянистых склонах гор[источник не указан 1076 дней]. Хищниками являются волк (Canis lupus)[источник не указан 1076 дней], красный волк (Cuon alpinus)[источник не указан 1076 дней], леопард (Panthera pardus)[источник не указан 1076 дней] и крупные хищные птицы[источник не указан 1076 дней].

Размер группы составлял ранее от 10 до 36 животных, но в результате чрезмерной охоты и конкуренции со скотом, теперь составляет обычно менее 15 или даже меньше. Самцы иногда образуют сплошь мужские группы или иногда смешиваются с самками и молодыми животными. Спаривание происходит в ноябре и декабре. Обычно единственный детёныш (редко два) рождается в мае или июне, после 160-дневного периода беременности. Он питается молоком в течение шести месяцев и достигает половой зрелости в возрасте 1,5 года. Самцам может потребоваться семь лет, чтобы достичь полного размера.

Популяция вида насчитывает более 200 животных. В границах своего ареала вид испытывает конкуренцию с пасущимися домашними животными и становится добычей охотников.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Авторы и редакторы Википедии

矮岩羊 ( Çince )

wikipedia 中文维基百科 tarafından sağlandı
二名法 Pseudois schaeferi
(Haltenorth, 1963)[2]

矮岩羊学名Pseudois schaeferi)为牛科岩羊属的动物,是中国的特有物种。分布于四川(横断山中段金沙江流域)等地。该物种的模式产地在四川巴塘县。[2]

参考文献

  1. ^ Pseudois schaeferi. IUCN Red List of Threatened Species 2008. International Union for Conservation of Nature. 2008.
  2. ^ 2.0 2.1 中国科学院动物研究所. 矮岩羊. 《中国动物物种编目数据库》. 中国科学院微生物研究所. [2009-03-27]. (原始内容存档于2016-03-05).
 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
维基百科作者和编辑

矮岩羊: Brief Summary ( Çince )

wikipedia 中文维基百科 tarafından sağlandı

矮岩羊(学名:Pseudois schaeferi)为牛科岩羊属的动物,是中国的特有物种。分布于四川(横断山中段金沙江流域)等地。该物种的模式产地在四川巴塘县。

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
维基百科作者和编辑

난쟁이바랄 ( Korece )

wikipedia 한국어 위키백과 tarafından sağlandı

난쟁이바랄(dwarf bharal, 학명: Pseudois schaeferi) 또는 난쟁이푸른양(dwarf blue sheep)은 중국 본토티베트에서 발견되는 영양의 일종으로 멸종 위기종의 하나이다.

쓰촨성 바탕 현장강 골짜기 상류와 티베트 자치구 일부 지역의 건조하고 풀이 무성한 경사면 하부에서 서식하며, 현지에서는 "롱나"(rong-na)라는 이름으로 알려져 있다. 원래는 이 종은 바랄 (Pseudois nauyar)의 아종으로 분류했지만, 형태학적 연구 결과에 의해 1970년대 이후 별도의 종으로 간주해 왔다. 그러나 최근의 분자생물학 연구 결과에 의하면 이 두 종의 차이가 미미하며, 따라서 이 종을 다시 바랄의 아종으로 취급하기도 한다.

각주

  1. “Pseudois schaeferi”. 《멸종 위기 종의 IUCN 적색 목록. 2008판》 (영어). 국제 자연 보전 연맹. 2008. 2009년 4월 5일에 확인함. Database entry includes a brief justification of why this species is of endangered.
 title=
lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia 작가 및 편집자

난쟁이바랄: Brief Summary ( Korece )

wikipedia 한국어 위키백과 tarafından sağlandı

난쟁이바랄(dwarf bharal, 학명: Pseudois schaeferi) 또는 난쟁이푸른양(dwarf blue sheep)은 중국 본토티베트에서 발견되는 영양의 일종으로 멸종 위기종의 하나이다.

쓰촨성 바탕 현장강 골짜기 상류와 티베트 자치구 일부 지역의 건조하고 풀이 무성한 경사면 하부에서 서식하며, 현지에서는 "롱나"(rong-na)라는 이름으로 알려져 있다. 원래는 이 종은 바랄 (Pseudois nauyar)의 아종으로 분류했지만, 형태학적 연구 결과에 의해 1970년대 이후 별도의 종으로 간주해 왔다. 그러나 최근의 분자생물학 연구 결과에 의하면 이 두 종의 차이가 미미하며, 따라서 이 종을 다시 바랄의 아종으로 취급하기도 한다.

lisans
cc-by-sa-3.0
telif hakkı
Wikipedia 작가 및 편집자