El ratpenat de Deignan (Myotis horsfieldii) és una espècie de ratpenat de la família dels vespertiliònids. Viu a Indonèsia, la Xina, Malàisia, Birmània, les Filipines, Tailàndia i el Vietnam.[1]
El ratpenat de Deignan (Myotis horsfieldii) és una espècie de ratpenat de la família dels vespertiliònids. Viu a Indonèsia, la Xina, Malàisia, Birmània, les Filipines, Tailàndia i el Vietnam.
Die Horsfield-Langfußfledermaus (Myotis horsfieldii) ist eine Art der Mausohren (Myotis) innerhalb der Fledermäuse (Chiroptera). Sie kommt in Teilen von Süd-, Ost- und Südostasien vor.
Die Horsfield-Langfußfledermaus ist eine mittelgroße Fledermausart. Sie erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von 49 bis 59 Millimetern und eine Schwanzlänge von 34 bis 42 Millimetern. Die Hinterfüße haben eine Länge von 7 bis 11 Millimeter. Die Ohren messen 13 bis 15 Millimeter, sie sind gerundet und unbehaart und der Tragus ist kurz und relativ breit.[1] Die Unterarmlänge beträgt 36 bis 42 Millimeter, die Flughaut setzt an der Außenseite der Mittelfußknochen an.[1] Das Rückenfell ist dunkelbraun bis schwarz, die Bauchseite ist braun mit grauen Haarspitzen nahe dem Schwanzansatz. Die Länge der Hinterfüße beträgt mehr als die halbe Länge der Schienbeine (Tibiae).[1]
Der Schädel ist filigran. Die Schnauzenregion ist kräftig mit einer flachen Einbuchtung in der Mittellinie. Der obere Prämolar P3 ist nur leicht gegen die Zahnreihe versetzt.[1]
Die Horsfield-Langfußfledermaus kommt in Ostasien und Südostasien vor. Dabei reicht das Verbreitungsgebiet von Indien und der südöstlichen Volksrepublik China bis über die südostasiatischen Inseln. In China ist sie in Guangdong, auf der Insel Hainan und in Hongkong nachgewiesen,[1] in Indien kommt sie in den Bundesstaaten Karnataka, Kerala, Madhya Pradesh, Maharashtra und Tamil Nadu sowie auf Goa und den Andamanen und Nikobaren vor.[2] Auf dem südostasiatischen Festland lebt die Art in einem Gebiet von Myanmar über Thailand, Laos, Vietnam, Kambodscha, der malaiischen Halbinsel und wahrscheinlich auch in Singapur. Darüber hinaus ist sie auf den südostasiatischen Inseln Indonesiens (Java, Lombok und Sulawesi), auf Borneo (Brunei und den indonesischen und malaiischen Teilen der Insel) und der Philippinen (Bohol, Catanduanes, Luzon, Mindanao, Negros, Polillo und Palawan).[2]
Die Fledermausart kommt in bewaldeten Gebieten vor, wobei sie vor allem in wassernahen Gebieten zu finden ist. Ihre Rastplätze befinden sich in verlassenen Tunneln, Höhlen, Gebäuden und Brücken, zudem regelmäßig auch in der Vegetation im Blätterdach[1] oder in Palmen. In Indien lebt die Art vor allem im Primärwald und in Tee-Plantagen.[2] Die Tiere leben einzeln oder in kleinen Gruppen, nur wenige Kolonien mit mehr als 100 Individuen sind dokumentiert.[1][2] In Myanmar wurde die Art in Flachlandwäldern und landwirtschaftlich genutzten Flächen in der Nähe von Karstgebieten und Kalksteinhöhlen dokumentiert. In Vietnam, Thailand und von den Philippinen stammen die meisten Nachweise aus dem Bereich von Flüssen.[2]
Die Horsfield-Langfußfledermaus wird als eigenständige Art den Mausohren (Gattung Myotis) zugeordnet. Die wissenschaftliche Erstbeschreibung stammt von dem niederländischen Naturforscher Coenraad Jacob Temminck aus dem Jahr 1840, der sie anhand von Individuen vom Mount Gede auf Indonesien als Vespertilio horsfieldi beschrieb und nach Thomas Walker Horsfield benannte.[3] Nach neueren Arbeiten handelt es sich bei der Art wahrscheinlich um einen Komplex mehrerer Arten. In früheren Darstellungen wurde sie der Südasiatische Wasserfledermaus (Myotis adversus) zugeordnet.[2]
Innerhalb der Art werden mit der Nominatform fünf Unterarten unterschieden:[3]
Die Art wird von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) aufgrund des großen Verbreitungsgebietes, der regelmäßigen Vorkommen und geringer Risiken für die Bestände als nicht gefährdet (least concern) eingeordnet. Potenzielle bestandsgefährdende Risiken für die gesamten Bestände der Art sind nicht bekannt, allerdings ist sie regional durch Holzeinschläge und Lebensraumumwandlungen in landwirtschaftliche Flächen bedroht. Weitere Gefährdungen gehen von der Störung in den Rastplätzen aus.[2]
Die Horsfield-Langfußfledermaus (Myotis horsfieldii) ist eine Art der Mausohren (Myotis) innerhalb der Fledermäuse (Chiroptera). Sie kommt in Teilen von Süd-, Ost- und Südostasien vor.
Horsfield's bat (Myotis horsfieldii) is a species of vesper bat. It is found in China, India, Indonesia, Malaysia, Myanmar, the Philippines, Thailand, and Vietnam.
Horsfield's bat (Myotis horsfieldii) is a species of vesper bat. It is found in China, India, Indonesia, Malaysia, Myanmar, the Philippines, Thailand, and Vietnam.
Myotis horsfieldii es una especie de murciélago de la familia Vespertilionidae.
Se encuentra en China, India Indonesia Malasia, Birmania, Filipinas, Tailandia y Vietnam.
Myotis horsfieldii es una especie de murciélago de la familia Vespertilionidae.
Myotis horsfieldii Myotis generoko animalia da. Chiropteraren barruko Myotinae azpifamilia eta Vespertilionidae familian sailkatuta dago
Myotis horsfieldii Myotis generoko animalia da. Chiropteraren barruko Myotinae azpifamilia eta Vespertilionidae familian sailkatuta dago
Myotis horsfieldii (Temminck, 1840) è un pipistrello della famiglia dei Vespertilionidi diffuso nell'Ecozona orientale.[1][2]
Pipistrello di piccole dimensioni, con la lunghezza della testa e del corpo tra 49 e 59 mm, la lunghezza dell'avambraccio tra 36,5 e 41,5 mm, la lunghezza della coda tra 34 e 42 mm, la lunghezza del piede tra 7 e 12 mm, la lunghezza delle orecchie tra 13,5 e 17 mm e un peso fino a 7,5 g.[3]
Le parti dorsali sono bruno-grigiastre, mentre le parti ventrali sono più grigiastre. Le orecchie sono lunghe e rotonde. Il margine anteriore è convesso mentre quello posteriore è concavo verso l'estremità e convesso alla base, con un incavo a metà lunghezza. Il trago è corto e relativamente largo. Le membrane alari sono grigio scure e attaccate posteriormente ai lati del piede, a circa un millimetro dalla base delle dita. I piedi sono moderatamente grandi. L'estremità della lunga coda si estende oltre l'ampio uropatagio. Il cariotipo è 2n=44 FNa=50-52.
Emette ultrasuoni ad alto ciclo di lavoro sotto forma di impulsi di breve durata a frequenza modulata iniziale di 50,75-126,8 kHz, finale di 33,46-57,5 kHz e massima energia a 37,9-101 kHz[4].
Si rifugia all'interno di grotte, tunnel, sotto ponti, tra le fronde delle palme, nelle fessure di edifici abbandonati e nelle cavità degli alberi, singolarmente o in piccoli gruppi di pochi individui.
Si nutre di insetti, catturati in prossimità di corsi d'acqua.
Questa specie è diffusa nell'Ecozona orientale, dall'india attraverso l'Indocina e l'Indonesia fino alle Filippine.
Vive nelle foreste primarie, foreste secondarie ed aree agricole fino a 1.450 metri di altitudine.
Sono state riconosciute 5 sottospecie[5]:
La IUCN Red List, considerato il vasto areale, la popolazione presumibilmente numerosa, la presenza in diverse aree protette e la tolleranza alle modifiche ambientali, classifica M.horsfieldii come specie a rischio minimo (LC).[1]
Myotis horsfieldii (Temminck, 1840) è un pipistrello della famiglia dei Vespertilionidi diffuso nell'Ecozona orientale.
Myotis horsfieldii is een vleermuis uit het geslacht Myotis die voorkomt van India en Zuidoost-China tot de Filipijnen, Celebes en Bali. De soort komt ook voor op de Andamanen. Deze soort is nauw verwant aan andere Aziatische soorten als Myotis hasseltii en Myotis macrotarsus.[2] Er worden verschillende ondersoorten erkend: M. h. deignani Shamel, 1942 (Thailand), M. h. dryas K. Andersen, 1907 (Andamanen), M. h. horsfieldii (Temminck, 1840) (Maleisisch schiereiland, Borneo, Java, Sumatra en Celebes), M. h. jeannei Taylor, 1934 (Filipijnen) en M. h. peshwa Thomas, 1915 (India).[2][3] De Filipijnse ondersoort, M. h. jeannei, is gevonden op Bohol, Catanduanes, Luzon, Mindanao, Negros en Palawan. De ondersoort is gevonden in regenwoud en in landbouwgebieden tot op 800 m hoogte, soms ook in grotten.[4] Bij deze soort loopt het vleugelmembraan door tot het midden van de voet, anders dan bij sommige andere Aziatische soorten, waar dit membraan ophoudt bij het eind van het scheenbeen of bij de enkel. De voorarmlengte bedraagt 35,4 tot 36,3 mm voor M. h. deignani, 36,4 tot 38,7 mm voor M. h. horsfieldii uit het Maleisisch schiereiland, 35,2 tot 40,0 mm voor M. h. horsfieldii uit Java, 36,3 tot 38,2 mm voor M. h. horsfieldii uit Borneo, 37,1 tot 38,2 mm voor M. h. horsfieldii uit Celebes, 36,3 tot 40,1 mm voor M. h. peshwa en 35,3 tot 37,4 mm voor M. h. dryas.[3]
Bronnen, noten en/of referentiesMyotis horsfieldii é uma espécie de morcego da família Vespertilionidae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: China, Índia, Indonésia, Malásia, Myanmar, Filipinas, Tailândia e Vietname.
Myotis horsfieldii é uma espécie de morcego da família Vespertilionidae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: China, Índia, Indonésia, Malásia, Myanmar, Filipinas, Tailândia e Vietname.
Myotis horsfieldii[2][3] är en fladdermusart som först beskrevs av Coenraad Jacob Temminck 1840. Myotis horsfieldii ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fem underarter.[2]
Arten blir med svans 83 till 95 mm lång, svanslängden är 29 till 37 mm och vikten ligger vid 6 till 8 g. Myotis horsfieldii har 9 till 12 mm långa bakfötter, 35 till 38 mm långa underarmar och 14 till 16 mm stora öron. Pälsen på ovansidan bildas av mörkbruna hår med ljusare spetsar och undersidans hår är ljusare och mer grå. Den broskiga fliken i örat (tragus) har en lång och smal form men den är på toppen bredare. Arten har inga rörformiga näsborrar.[6]
Denna fladdermus förekommer med flera från varandra skilda populationer i Sydostasien från Indien till Filippinerna, Sulawesi och Lombok. Den lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1450 meter över havet. Habitatet utgörs av ursprungliga skogar och av teodlingar, vanligen nära vattendrag.[1]
Myotis horsfieldii vilar i grottor, i tunnlar, i bergssprickor, under överhängande klippor, i byggnader, i trädens håligheter eller i bladverket. Den sover ensam eller bildar mindre flockar.[1] Djuret flyger vanligen tät över vattenansamlingar under jakten och använder ekolokalisering.[6]
Myotis horsfieldii är en fladdermusart som först beskrevs av Coenraad Jacob Temminck 1840. Myotis horsfieldii ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fem underarter.
Arten blir med svans 83 till 95 mm lång, svanslängden är 29 till 37 mm och vikten ligger vid 6 till 8 g. Myotis horsfieldii har 9 till 12 mm långa bakfötter, 35 till 38 mm långa underarmar och 14 till 16 mm stora öron. Pälsen på ovansidan bildas av mörkbruna hår med ljusare spetsar och undersidans hår är ljusare och mer grå. Den broskiga fliken i örat (tragus) har en lång och smal form men den är på toppen bredare. Arten har inga rörformiga näsborrar.
Denna fladdermus förekommer med flera från varandra skilda populationer i Sydostasien från Indien till Filippinerna, Sulawesi och Lombok. Den lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1450 meter över havet. Habitatet utgörs av ursprungliga skogar och av teodlingar, vanligen nära vattendrag.
Myotis horsfieldii vilar i grottor, i tunnlar, i bergssprickor, under överhängande klippor, i byggnader, i trädens håligheter eller i bladverket. Den sover ensam eller bildar mindre flockar. Djuret flyger vanligen tät över vattenansamlingar under jakten och använder ekolokalisering.
Myotis horsfieldii — вид рукокрилих роду Нічниця (Myotis).
Країни проживання: Бруней-Даруссалам, Камбоджа, Китай, Гонконг, Індія, Індонезія (Балі, Ява, Калімантан, Сулавесі), Лаос, Малайзія, М'янма, Філіппіни, Таїланд, В'єтнам. У Південній Азії цей вид зустрічається в первинних лісах і чайних плантаціях поблизу джерела води. Лаштують сідала в тунелях, печерах, мостах, пальмовому листі, тріщинах у старих будівлях, тріщинах і порожниних між дерев'яними балками окремо або в невеликих групах по кілька осіб.
Myotis horsfieldii — вид рукокрилих роду Нічниця (Myotis).
Dơi tai cánh ngắn (danh pháp hai phần: Myotis horsfieldii) là một loài động vật có vú trong họ Dơi muỗi, bộ Dơi. Loài này được Temminck mô tả năm 1840.[1]
Dơi tai cánh ngắn (danh pháp hai phần: Myotis horsfieldii) là một loài động vật có vú trong họ Dơi muỗi, bộ Dơi. Loài này được Temminck mô tả năm 1840.
호스필드박쥐 (Myotis horsfieldii)는 애기박쥐과 윗수염박쥐속에 속하는 박쥐이다. 중국과 인도, 인도네시아, 말레이시아, 미얀마, 필리핀, 태국 그리고 베트남에서 발견된다.
다음은 윗수염박쥐속의 계통 분류이다.[2]
윗수염박쥐속 구대륙 분류군 clade III clade II술라웨시윗수염박쥐 (M. m. browni)
clade IV 에티오피아신대륙 분류군