Die Gemeine Trauerbiene (Melecta albifrons) ist eine brutparasitisch lebende Biene aus der Gattung der Trauerbienen (Melecta).
Die Bienen erreichen eine Körperlänge von 12 bis 17 Millimetern. Man kann sie anhand ihrer braungelben Behaarung am Kopf, der ebensolchen dichten Thoraxbehaarung und den beiden außen an jedem Tergit sitzenden beigen Flecken in Mitteleuropa gut von den anderen Trauerbienenarten unterscheiden. Ihr Hinterleib ist etwas spitz zulaufend. Sie besitzt auf Grund ihrer Lebensweise keinen Pollensammelapparat. Männchen und Weibchen können nur schwer voneinander unterschieden werden, die Weibchen besitzen mit 12 Fühlergliedern eines weniger als die Männchen.
Die Art kommt in großen Teilen Europas und in ganz Mitteleuropa vom Flachland bis in etwa 500 Meter Seehöhe vor. Sie besiedelt wie ihre Wirtsarten Steilufer an Flüssen, Sand-, Kies- und Lehmgruben, Weinberge mit Trockenmauern oder Lößwände, aber auch unverputzte Lehmwände an Gebäuden. Sie kommt ebenso wie ihre Wirtsarten in Mitteleuropa weit verbreitet und stellenweise häufig vor. Sie ist wegen der Häufigkeit ihres Hauptwirtes nicht gefährdet.
Die Larven der Gemeinen Trauerbiene entwickeln sich parasitisch als Kuckucksbienen an der Gemeinen Pelzbiene (Anthophora plumipes), aber auch an anderen Pelzbienen wie etwa Anthophora plagiata und Anthophora fulvitarsis.
Die Imagines saugen Nektar an vielen verschiedenen Pflanzen, wie etwa an Huflattich, Gundermann, Purpurroter und Weißer Taubnessel oder Kriechendem Günsel. Pro Jahr wird eine Generation ausgebildet, die von Anfang April bis Ende Mai (Männchen) bzw. Ende Juni (Weibchen) fliegt. Man findet die Tiere meist zahlreich nahe den Nistplätzen ihrer Wirte. Die Weibchen der Gemeinen Trauerbiene legen ihre Eier kurz vor dem Verschließen der Brutzelle ab, wobei der Zelldeckel mit dem spitzen Hinterleibsende durchstochen wird. Das Ei liegt dadurch an der Unterseite des Zelldeckels. Gelegentlich kommt es zu Auseinandersetzungen zwischen Wirt und Parasitoiden, wenn ersterer zum Nest zurückkehrt. Wie auch bei anderen Kuckucksbienen frisst die Trauerbienenlarve vermutlich nach dem Schlupf zunächst das Wirtsei oder die bereits geschlüpfte Larve und ernährt sich anschließend vom eingetragenen Nahrungsvorrat. Die Überwinterung erfolgt als Imago in der Brutzelle.
Die Gemeine Trauerbiene (Melecta albifrons) ist eine brutparasitisch lebende Biene aus der Gattung der Trauerbienen (Melecta).
De bruine rouwbij (Melecta albifrons) is een vliesvleugelig insect uit de familie bijen en hommels (Apidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1771 door Forster.[1]
Bronnen, noten en/of referenties
Melecta albifrons é uma espécie de insetos himenópteros, mais especificamente de abelhas pertencente à família Apidae.
A autoridade científica da espécie é Foerster, tendo sido descrita no ano de 1771.
Trata-se de uma espécie presente no território português.
Melecta albifrons é uma espécie de insetos himenópteros, mais especificamente de abelhas pertencente à família Apidae.
A autoridade científica da espécie é Foerster, tendo sido descrita no ano de 1771.
Trata-se de uma espécie presente no território português.
Fläcksorgbi (Melecta albifrons)[1][2] är en biart som först beskrevs av Forster 1771. Fläcksorgbi ingår i släktet sorgbin, och familjen långtungebin.[3][4][5] Inga underarter finns listade.[3]
Ett relativt stort bi med en längd av 12 till 17 mm och med brungul päls. Tergiterna (bakkroppssegmenten) har beige fläckar.[6] Melanistiska (helsvarta) former förekommer.[7]
Fläcksorgbiet är ett snyltbi, och habitaten följer värdarterna[6] som kustområden men även bebyggda områden som trädgårdar och rena stadsmiljöer[7]. Flygtiden varar från mars(april till sent maj/tidigt juni, ibland till slutet av den senare månaden.[6][7] Arten är inte särskilt specialiserad, utan hämtar nektar från ett antal olika familjer, som kransblommiga växter (jordreva, rosmarin, vitplister och rödplister), korgblommiga växter (hästhov), rosväxter (apel, körsbär) samt korsblommiga växter (kål), ärtväxter (getväppling och lackviol).[6][7]
Arten är som sagt ett snyltbi; honan lägger ägg i bon av pälsbin som vårpälsbi, humlepälsbi och Anthophora fulvitarsis, och den nykläckta larven äter upp värdens ägg eller dödar dess larv och lever av dess matförråd.[6]
Arten finns i stora delar av Europa inklusive Tyskland[6] och södra England. Söderut når den Iberiska halvön och Nordafrika (Marocko till Egypten), österut till Mellanöstern, Armenien och Iran.[7] Den har funnits i Sverige men är numera nationellt utdöd där.[5]
Wikimedia Commons har media som rör Fläcksorgbi.
Fläcksorgbi (Melecta albifrons) är en biart som först beskrevs av Forster 1771. Fläcksorgbi ingår i släktet sorgbin, och familjen långtungebin. Inga underarter finns listade.
Melecta albifrons là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Forster mô tả khoa học năm 1771.[1]
Bài viết phân họ Ong mật này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
Melecta albifrons là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Forster mô tả khoa học năm 1771.
