Kozlíček mramorový (Saperda scalaris) je brouk patřící mezi tesaříkovité. Dorůstá délky 12 až 18 milimetrů. Žije ve vlhkých listnatých lesích a na lukách. Vyskytuje se v oblasti palearktu. V přírodě se objevuje od dubna do června až července.
V tomto článku byl použit překlad textu z článku Leiterbock na německé Wikipedii.
Kozlíček mramorový (Saperda scalaris) je brouk patřící mezi tesaříkovité. Dorůstá délky 12 až 18 milimetrů. Žije ve vlhkých listnatých lesích a na lukách. Vyskytuje se v oblasti palearktu. V přírodě se objevuje od dubna do června až července.
Der Leiterbock (Saperda scalaris) ist ein Käfer aus der Familie der Bockkäfer (Cerambycidae).
Die Käfer werden 12 bis 18 Millimeter lang. Ihr Körper ist schwarz und trägt ein komplexes Muster aus leuchtend gelben bis grünen behaarten Partien. Selten gibt es Exemplare mit heller oder gräulicher Färbung. Vor allem die Deckflügel sind eher gelbgrün gefärbt, Kopf und Halsschild eher gelb. Die farbigen Partien bilden einen Streifen entlang der Flügeldeckennaht von dem links und rechts insgesamt fünf "Leitersprossen" abzweigen. Die Gelbfärbung kann auch überwiegen, so dass es aussieht, als ob der Käfer ein schwarzes Muster tragen würde. Die Beine sind gelbgrau, die Fühler sind hellgrau gefärbt, am Ende jedes Segments sind sie aber dunkel.
Die Tiere kommen in der gesamten Paläarktis auch in höheren Lagen vor. Sie leben in feuchten Laubwäldern und auf Schotterfluren und sind meist nur vereinzelt zwischen April und Juni/Juli anzutreffen.
Die Männchen sitzen meist in Baumkronen, seltener findet man sie auf Blüten. Die Weibchen findet man auf gefälltem Laubholz. Die Larven entwickeln sich in Totholz und krankem Holz vieler verschiedener Laubhölzer, wie z. B. in Eichen, Buchen, Ulmen, Birken, Weiden, Haselnuss usw. Die Weibchen legen ihre Eier in einer gebissenen Furche ab. Die daraus schlüpfenden Larven benötigen für ihre Entwicklung zwei bis drei Jahre.
Der Leiterbock (Saperda scalaris) ist ein Käfer aus der Familie der Bockkäfer (Cerambycidae).
Saperda scalaris is a species of beetle in the family Cerambycidae. It was described by Carl Linnaeus in 1758, originally under the genus Cerambyx. It has a wide distribution in Europe and Asia. It is preyed upon by parasitoid wasp species including Xorides praecatorius and Helcon angustator.[1]
Saperda scalaris is a species of beetle in the family Cerambycidae. It was described by Carl Linnaeus in 1758, originally under the genus Cerambyx. It has a wide distribution in Europe and Asia. It is preyed upon by parasitoid wasp species including Xorides praecatorius and Helcon angustator.
Kirju-haavasikk (Saperda scalaris) on siklaste sugukonda kuuluv mardikas.
Kirju-haavasikk on 13–19 mm pikkune. Sihvaka silinderja keha ja tugevate halli-mustakirjude tundlatega.[1] Kattetiivad mustad, õmblus, 4-5 ristvööti üle õmbluse ja laigud äärisel kollakasrohelise karvastuga. Eesselg kollakasroheline, mustade laikudega.[2]
Kirju-haavasikk on levinud kogu Euroopas (v.a Iirimaal ja Portugalis), Türgis, Kaukaasias, Põhja-Iraanis, Alžeerias, Siberis, Hiinas, Kasahstanis, Mongoolias ja Põhja-Koreas.[3][4][5]
Levinud üle kogu Eesti, mitte sage.[2] Elupaigana sobivad segametsad ja lehtvõsad. Valmikud palkidel, küttepuudel, metsamaterjalide ladudes, lennuvõimelised.[2] Valmikud kooruvad mai lõpust alates ning neid leitakse kuni juuli lõpuni.[2]
Kirju-haavasiku elutsükkel vältab 1-2 aastat.[3] Vastsed mitmesuguste lehtpuude kuivas puidus, Eestis enamasti kasel.[2]
Saperda scalaris, la saperde à échelons, est une espèce d'insectes coléoptères de la famille des longicornes, ou cérambycidés.
D'une longueur de 14 à 18 mm, elle présente un duvet jaune verdâtre (parfois gris cendré) formant sur les élytres noirs un dessin découpé en échelons.
Saperda scalaris, la saperde à échelons, est une espèce d'insectes coléoptères de la famille des longicornes, ou cérambycidés.
Saperda scalaris adalah spesies kumbang tanduk panjang yang tergolong familia Cerambycidae. Spesies ini juga merupakan bagian dari genus Saperda, ordo Coleoptera, kelas Insecta, filum Arthropoda, dan kingdom Animalia.
Larva kumbang ini biasanya mengebor ke dalam kayu dan dapat menyebabkan kerusakan pada batang kayu hidup atau kayu yang telah ditebang.
Saperda scalaris adalah spesies kumbang tanduk panjang yang tergolong familia Cerambycidae. Spesies ini juga merupakan bagian dari genus Saperda, ordo Coleoptera, kelas Insecta, filum Arthropoda, dan kingdom Animalia.
Larva kumbang ini biasanya mengebor ke dalam kayu dan dapat menyebabkan kerusakan pada batang kayu hidup atau kayu yang telah ditebang.
Raštuotasis drebulenis (Saperda scalaris) – ūsuočių (Cerambycidae) šeimos vabalas. Kūnas 13 - 19 mm ilgio. Antsparniai juodi, apaugę juodais ir žaliai gelsvais plaukeliais, kurie suformuoja išilginę juostą su 5 šoniniais iškyšuliais. Priešnugarėlė su juoda dėmele.
Vabalai skraido birželio – liepos mėnesiais.
Lervos vystosi ąžuolo, beržo, rečiau kitų nusilpusių medžių medienoje.
Raštuotasis drebulenis (Saperda scalaris) – ūsuočių (Cerambycidae) šeimos vabalas. Kūnas 13 - 19 mm ilgio. Antsparniai juodi, apaugę juodais ir žaliai gelsvais plaukeliais, kurie suformuoja išilginę juostą su 5 šoniniais iškyšuliais. Priešnugarėlė su juoda dėmele.
Vabalai skraido birželio – liepos mėnesiais.
Lervos vystosi ąžuolo, beržo, rečiau kitų nusilpusių medžių medienoje.
Artikel batopik biologi ko baru babantuak rancangan. Sanak dapek mambantu Wikipedia mangambangannyo.
De ladderboktor (Saperda scalaris) is een keversoort uit de familie van de boktorren (Cerambycidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd in 1758 door Linnaeus.[1]
Bronnen, noten en/of referenties
Bjørkebukk er ein billeart i trebukkfamilien. Han finst vanleg nord i Eurasia frå nordaust-Kina til Storbritannia. I Noreg finn ein arten overalt der det er skog.
Bjørkebukken lever i tilknytnad til mange forskjellige slags lauvtre, i Noreg særleg bjørk og osp. Larvane lever under barken, helst på fuktig og svakt rotnande trevirke. Ein finn dei både i ståande og liggande stammer. Det tek mellom 1 og 3 år før dei forpuppar seg om våren. Tidleg på sommaren kjem dei vaksne billene fram. Desse er mest aktive om kvelden, og flyg stundom mot kunstig lys.
Bjørkebukk er ein billeart i trebukkfamilien. Han finst vanleg nord i Eurasia frå nordaust-Kina til Storbritannia. I Noreg finn ein arten overalt der det er skog.
Bjørkebukk (Saperda scalaris) er en bille som tilhører familien trebukker (Cerambycidae). Den er utbredt over hele Palearktis og også over hele Norge.
En middelsstor (11-19 mm), slank, grønnliggrå trebukk med karakteristiske, svarte tegninger. Kroppen er kledt med utstående, mørke hår. Antennene er knapt så lange som kroppen, hvert ledd grønnliggrått med svart spiss. Hodet har en svart flekk ved hvert antennefeste og en trekantet, svart flekk bak. Pronotum er nesten kvadratisk, med stor, firkløverformet, svart flekk i midten. Dekkvingene har omfattende svarte tegninger, særlig på sidene.
Larven utvikler seg på levende løvtrær, ikke bare bjørk men også eik, villapal, rogn, selje og or. Den lever mesteparten av tiden i innerbarken, men gnager seg inn i veden for å forpuppe seg. Larveutviklingen tar 1-2 år. De voksne billene kan finnes i mai-juli, av og til på blomster.
Arten er utbredt i så godt som hele Palearktis. I Norge finnes den over hele landet.
Bjørkebukk (Saperda scalaris) er en bille som tilhører familien trebukker (Cerambycidae). Den er utbredt over hele Palearktis og også over hele Norge.
Björkvedbock (Saperda scalaris) är en skalbagge i familjen långhorningar. Den är 11 till 19 millimeter lång.
Larven lever i innerbarken på olika arter av lövträd, t.ex. i nydöda grenar och stammar av klibbal och gråal, på nydöd björk och sälg samt i nyligen döda delar av vildapelstammar. Den förekommer även på rönn och ek. Larvstadiet kan pågå under ett eller två år. Förpuppningen sker i mitten av maj efter att larven gnagt ut en puppkammare strax under vedytan eller, om barken är tjock, t.ex. ekbark, inne i barken. Kläckningen sker under perioden slutet av maj till början av juli. Skalbaggen är i huvudsak nattaktiv. Den gnager framförallt hål i lövträdens blad. Man kan höra den stridulera.
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar Coleoptera:Cerambycidae. 2007. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-62-7
Wikimedia Commons har media som rör Björkvedbock.
Björkvedbock (Saperda scalaris) är en skalbagge i familjen långhorningar. Den är 11 till 19 millimeter lång.
Larven lever i innerbarken på olika arter av lövträd, t.ex. i nydöda grenar och stammar av klibbal och gråal, på nydöd björk och sälg samt i nyligen döda delar av vildapelstammar. Den förekommer även på rönn och ek. Larvstadiet kan pågå under ett eller två år. Förpuppningen sker i mitten av maj efter att larven gnagt ut en puppkammare strax under vedytan eller, om barken är tjock, t.ex. ekbark, inne i barken. Kläckningen sker under perioden slutet av maj till början av juli. Skalbaggen är i huvudsak nattaktiv. Den gnager framförallt hål i lövträdens blad. Man kan höra den stridulera.
Saperda scalaris là một loài bọ cánh cứng trong họ Cerambycidae.[1]
Saperda scalaris là một loài bọ cánh cứng trong họ Cerambycidae.
Скрипун мраморный (лат. Saperda scalaris) — жук из семейства усачей и подсемейства Ламиины.
Жук длиной от 11 до 19 мм. Время лёта взрослого жука с мая по июль.
Распространён на обширной территории Европы (за исключением Ирландии и Португалии), в Турции и Алжире.
Жизненный цикл вида длится от одного до двух лет. Кормовые растения: различные представители лиственных деревьев, а также два рода хвойных — пихта (Abies) и ель (Picea).
Скрипун мраморный (лат. Saperda scalaris) — жук из семейства усачей и подсемейства Ламиины.
_(9136313253).jpg)
