Maoripipare[2] (Charadrius obscurus) är en fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar.[3]
Maoripiparen är endemisk för Nya Zeeland och delas upp i två underarter:[3]
Numera urskiljs underarten aquilonius som egen art av IUCN och Birdlife International, Charadrius aquilonius, vilket påverkar artens hotkategorisering (se nedan).
Genetiska studier tyder på att maoripiparen är nära släkt med snednäbb och därför bör placeras i släktet Anarhynchus.
Maoripiparen börjar vanligtvis häcka under sitt andra levnadsår och lägger vanligtvis tre ägg.[1] De båda underarterna uppvisar olika val av häckningshabitat. På Nordön häckar den vanligtvis på vidsträckta havsstränder, estuarier och på tidvattenstränder. På Stewartön häckar den istället på hög höjd på kala kullar, vid öppna mossar eller på tuvig gräsmarker.[1] Den lever främst av ryggradslösa djur.[1] Den äldsta kända individen blev åtminstone 31 år.[1]
Maoripiparen är en hotad fågelart. 2004 uppskattades antalet av den norra underarten aquilonius till 1700 individer och 2006 uppskattades obscurus till 270 individer.[1] Denna uppskattning är en ökning från tidigare uppskattningar. Eftersom IUCN betraktar de båda underarterna som skilda arter hotkategoriseras de var för sig, obscurus som akut hotad[1] och aquilonius som nära hotad[4]. Största hotet utgörs av predation från introducerade arter som exempelvis katt.
Maoripipare (Charadrius obscurus) är en fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar.