Prästkrage (Leucanthemum vulgare Lam., tidigare Chrysanthemum leucanthemum L.) är en blomma som har vita kronblad och gul mitt som sitter på ett långt skaft på vilket det växer små blad. Den kan bli upp till 7 decimeter hög. Prästkragen är flerårig. Den är Skånes landskapsblomma.
Beskrivning
Prästkragens blomkorg har två slags blommor:
-
Mittblommorna (även diskblommor[1]) är tätt förenade som till en gul kokard (de bildar tillsammans en skiva). Deras beståndsdelar är en rörformig (eller trattformig) blomkrona med fem flikar, fem rörformigt sammanvuxna ståndarknappar och en pistill med två märken. De är således tvåkönade och har samma byggnad som hos kardborre, men saknar blomfoder.
-
Ytter- eller kantblommorna utgör det som liknar kronblad. Kantblomman har kronbräm som är utdraget i form av en tunga mot korgens periferi och saknar ståndare. Den är alltså en honblomma. Eftersom kantblommorna utgår som "strålar" från skivan har de också kallats "strålblommor". De mycket små blommorna samverkar till en rik och lysande blomställning. De har också en arbetsfördelning i korgen mellan de pollenalstrande mittblommorna och de stora, lysande men pollensaknande kantblommorna. De tunglika blomkronornas vita bräm har tre små flikar i spetsen, och brämet är alltså ofullständigt (ensidigt) utvecklat, eftersom femtalet råder i övrigt. Holken liknar en grund skål av tegellagda fjäll. Frukterna är små och har den egenskapen att de redan vid lätt fuktighet blir slemmiga på en viss del av sin yta och därigenom fastklibbas vid jorden där de fallit.
Kromosomtal 2n = 18.
Förväxlingsarter
Prästkragen kan möjligen förväxlas med baldersbrå eller kamomill. De två förväxlingsarterna har dock finflikiga blad och mer toppiga blomkorgar.[1]
Utbredning
Denna blomma pryder hårda och torra ängar, åkrar i träda och annan odlad mark. Dess färger är bländande och i nära en månad står blomkorgen med oförminskad färgglans. På varje stjälk finns mycket sällan mer än en enda korg, men arten växer ofta i grupper, och eftersom alla exemplar blommar samtidigt och alla korgar vänder sig åt samma håll, blir effekten en liten "stjärnhimmel".
Arten är såväl i Sverige som i Norge och i Finland utbredd ungefär till polcirkeln.
Förr i tiden var prästkrage väldigt allmän, men eftersom hagar och öppna landskap blivit allt mer ovanliga så har även blomman blivit det.[1]
Dialektala namn
Namn Trakt Kommentar Referens
Krågåkullor Dalarna (
Mora)
[2] Krägtuppor Dalarna (
Särna)
Liv-vådeäa,
Livådäa Dalarna (
Älvdalen) Egentligen
leva–dö [3] Marias stora blomster [4] Nej-jo-blomma Strömfors,
Finland [5] Prästkragä Gotland [2] Pärsmässtuppor Dalarna (
Lima socken) Blommar vid tiden för
Persmässan: 29 juni
[3] Sankt Johannes-blomma Blommar vid tiden för
Den helige Johannes Döparens dag: 24 juni
Videpiger Norra
Bohuslän [3] Vitknektar Dalarna (
Mora)
Vitkulla Medelpad [2] Väjtknektar Dalarna (
Mora)
Värrer-fated Dalarna (
Älvdalen) Förvrängning av
vårs Herrars fat [3] Referenser
- ^ [a b c] "Prästkrage". Den virtuella floran. Läst 25 april 2015.
- ^ [a b c] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 272, Gleerups, Lund 1962…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
- ^ [a b c d] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 437, Gleerups, Lund 1962…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962 [2]
-
^ Svenska Dagbladet, 2015–06–20, del Nyheter, sida 25
-
^ Ordbok över Finlands svenska folkmål. 2013–. Institutet för de inhemska språkens webbpublikationer 33. Helsingfors [3]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Prästkrage (blomma).
