Västlig kronsångare[3] (Phylloscopus occipitalis) är en asiatisk bergslevande fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[4]
Västlig kronsångare är en medelstor till stor (11-13 cm) lövsångare med långt ögonbrynsstreck och dubbelt vingband och hjässband på huvudet. Ovansidan är grågrön, undersidan gråvit. Både vingband och hjässband är mindre iögonfallande än hos liknande mindre kronsångaren.[5][6]
Fågeln häckar i bergstrakter i östra Afghanistan och Kashmir, och övervintrar i Indien.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Arten är nära släkt med mindre kronsångare (P. reguloides), dock ej särskilt nära östlig kronsångare (P. coronatus).
DNA-studier[7] visar att släktet Phylloscopus är parafyletiskt gentemot Seicercus. Dels är ett stort antal Phylloscopus-arter närmare släkt med Seicercus-arterna än med andra Phylloscopus (bland annat västlig kronsångare), dels är inte heller arterna i Seicercus varandras närmaste släktingar. Olika taxonomiska auktoriteter har löst detta på olika sätt. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[4][8], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar bland andra västlig kronsångare till ett expanderat Seicercus[2].
Västlig kronsångare häckar i granskog, blandskog och lövskog på 2100-3200 meters höjd. Den lever mestadels av små leddjur, bland annat flugor, små skalbaggar, spindlar och dagsländor. Fågeln häckar mellan maj och juli.[5][1]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig och vida spridd.[9]
Västlig kronsångare (Phylloscopus occipitalis) är en asiatisk bergslevande fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.