Klöverhumla (Bombus distinguendus) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).
Klöverhumlan är en ganska stor art med lång tunga. Drottningen blir omkring 20 millimeter lång.[5] Den är orangebrun på ovansidan med ett svart band mellan vingfästena på mellankroppen. Undersidan är oftast vit.[6]
Klöverhumlan finns från norra Skandinavien, Irland och Skottlands västkust söderut till Alperna och österut via Centraleuropa till västra Mongoliet[2] och norra Kina[1]. Den har också påträffats i Alaska.[1] Den är försvunnen från Nederländerna samt starkt hotad i Tyskland.[2] Även i England har den minskat kraftigt.[5]
I Skandinavien finns den sällsynt längs den svenska Norrlandskusten samt i äldre kulturlandskap i Dalsland, Västmanland, Uppland och norrut.[6] Den finns även i södra och mellersta Norge. Den var betydligt vanligare tidigare, men har från 1960-talet gått tillbaka i Sydsverige, där den numera är nära total utrotning. Samma förhållande gäller i större delen av Västeuropa.[2] I Finland finns den i södra halvan av landet.[3]
I gamla världen förekommer klöverhumlan framför allt i öppna kulturlandskap, där den främst flyger till rödklöver, skogsklöver, vickerarter, getväppling, strandvial, lupiner, vallört, blåeld och tistlar.[2] I Nordamerika lever den i tajga- och tundraområdena och flyger till arter som stormhattar, nävor, buskväpplingar och lupiner[1]. Boet är oftast underjordiskt men kan också inrättas i tuvor och övergivna smågnagarbon.[2] Det är mycket litet, och innehåller knappast mer än 40 arbetare.[5]
På grund av klöverhumlans förkärlek för öppna odlingslandskap har den starkt påverkats av förbuskning samt åtgärder som täckdikning och skogsplantering. Ärtväxternas tillbakagång och det faktum att höskörden numera ofta sker före rödklöverblomningen har också missgynnat arten.[2] I bland annat Skottland har ökande fårskötsel lett till ett större betestryck på blomsterrika marker, och därmed en nergång för arten.[5]
