Kostrbatec tříkoutý (Rhytidiadelphus triquetrus (Hedw.), Hylocomium tripuerum (Br.eur.) je rostlina z oddělení mechů, z řádu rokytotvaré. Tvoří vesele zelené až nažloutlé, někdy hnědavé, polštářovité porosty,[1] mající typický kostrbatý vzhled. Podle zprávy Seznam a červený seznam mechorostů České republiky (2005) patří mezi neohrožené taxony (kategorie LC (Least concern)).[2]
Kostrbatec tříkoutý je statný mech dorůstající až 15 cm. Jeho lodyhy jsou přímé nebo polehavé, dělené, větvené. Větévky jsou krátké, tupé až hlavičkovité, někdy prodloužené a ztenčené. Lístky jsou velice zúžené, srdčitá naoranžovělá báze přechází v kopinaté zašpičatění, rýhované, nahoře ostře pilovité, všestranně kostrbatě odstáté. Buňky lístků jsou na hřbetě zoubkatě drsné, na křídlech jen slabě odlišné, žebro je slabé, dvojité a až po prostředek vybíhavé.[1] Kostrbatost listu je nápadná zvláště v suchém stavu.
Roste v lesích, na travnatých místech, na lukách, od nížin do hor. Obtočnový druh, evropský ubikvist.
Kostrbatec tříkoutý (Rhytidiadelphus triquetrus (Hedw.), Hylocomium tripuerum (Br.eur.) je rostlina z oddělení mechů, z řádu rokytotvaré. Tvoří vesele zelené až nažloutlé, někdy hnědavé, polštářovité porosty, mající typický kostrbatý vzhled. Podle zprávy Seznam a červený seznam mechorostů České republiky (2005) patří mezi neohrožené taxony (kategorie LC (Least concern)).
Das Große Kranzmoos (Rhytidiadelphus triquetrus) ähnelt auf den ersten Blick dem nahe verwandten Rhytidiadelphus squarrosus nur wenig. Bei ihm sind die Blätter herzförmig geformt und kurzspitzig. An der Spitze der Stämmchen sind sie zudem schopfig gehäuft. Es ist eines der größten heimischen Moose. Früher fand es für die Herstellung von Kränzen und Blumengestecken Verwendung. Durch den Sauren Regen gehen seine Bestände derzeit zurück.
Es wächst in ausgedehnten, frischgrünen Rasen. Die bis 20 cm langen Stämmchen sind unregelmäßig fiedrig verzweigt. Der flache Blattrand ist bis zur Blattmitte leicht gesägt. Die doppelt vorhandene, dünne Mittelrippe reicht bis knapp über die Blattmitte. Die dickwandigen, wurmförmigen Laminazellen sind getüpfelt.
Das basiphile Moos ist relativ anspruchslos. Es bevorzugt jedoch besonnte, mäßig feuchte Standorte. Es besiedelt zumeist kalkarme, basenreiche Erde, Humus, aber auch Baumbasen und Schuttplätze. Es handelt sich um ein circumboreal verbreitetes Moos, was in ganz Mitteleuropa in lichten Wäldern und auf Wiesen zu finden ist. Dort wächst es häufig zusammen mit anderen Laubmoosen wie Scleropodium purum, Hylocomium splendens, Thuidium tamariscinum und Plagiomnium undulatum.
Das Große Kranzmoos (Rhytidiadelphus triquetrus) ähnelt auf den ersten Blick dem nahe verwandten Rhytidiadelphus squarrosus nur wenig. Bei ihm sind die Blätter herzförmig geformt und kurzspitzig. An der Spitze der Stämmchen sind sie zudem schopfig gehäuft. Es ist eines der größten heimischen Moose. Früher fand es für die Herstellung von Kränzen und Blumengestecken Verwendung. Durch den Sauren Regen gehen seine Bestände derzeit zurück.
Rhytidiadelphus triquetrus, the big shaggy-moss[1] or rough goose neck moss,[2] is a species of moss in the family Hylocomiaceae. It is often the dominating moss species in moderately rich forest habitats in the boreal regions and the Pacific Northwest. Because of its fuzzy appearance and tail-like shape it is also called the 'electrified cat's tail moss'.[3] Not to be confused with square goose-necked moss, Rhytidiadelphus squarrosus.
Terrestrial on humus-rich substrates in montane forests. Occasionally grows on logs and trees in lowland rainforests or on sandy-gravelly soils near streams.[3]
In a study of the effect of the herbicide Asulam on moss growth, Rhytidiadelphus triquetrus was shown to have intermediate sensitivity to Asulam exposure.[4]
Rhytidiadelphus triquetrus, the big shaggy-moss or rough goose neck moss, is a species of moss in the family Hylocomiaceae. It is often the dominating moss species in moderately rich forest habitats in the boreal regions and the Pacific Northwest. Because of its fuzzy appearance and tail-like shape it is also called the 'electrified cat's tail moss'. Not to be confused with square goose-necked moss, Rhytidiadelphus squarrosus.
Metsäliekosammal (Rhytidiadelphus triquetrus) on yksi Suomen suurikasvuisimmista sammaleista, ja muistuttaa ulkonäöltään hiukan huonokuntoista kuusennärettä pienoiskoossa. Englanninkielisissä maissa sitä kutsutaan sähköllä tapetun kissan sammaleksi (electrified cat's moss) nukkavierun kissan häntää muistuttavan ulkonäkönsä takia.[2]
Metsäliekosammal kasvaa pystyssä ja haaraantuu epäsäännöllisesti. Sen punaruskea varsi tulee 10–20 cm korkeaksi. Heleänvihreät lehdet kapenevat kärkeä kohti, ja niissä voi erottaa kaksi pitkää ja ohutta lehtisuonta. [3] Lehdet ovat pitkittäispoimuiset ja niiden reunat ovat hampaiset.[4]
Metsäliekosammal kasvaa koko Suomessa.[5]
Metsäliekosammal viihtyy tuoreissa kangasmetsissä, käenkaali-mustikka-tyypin lehtomaisissa kangasmetsissä. [6]
Metsäliekosammal (Rhytidiadelphus triquetrus) on yksi Suomen suurikasvuisimmista sammaleista, ja muistuttaa ulkonäöltään hiukan huonokuntoista kuusennärettä pienoiskoossa. Englanninkielisissä maissa sitä kutsutaan sähköllä tapetun kissan sammaleksi (electrified cat's moss) nukkavierun kissan häntää muistuttavan ulkonäkönsä takia.
Rhytidiadelphus triquetrus est une espèce de bryophyte (mousse).
Hypnum squarrosum L. ex Hedw.
Rhytidiadelphus triquetrus est une espèce de bryophyte (mousse).
Runnaskraut (fræðiheiti: Rhytidiadelphus triquetrus) er mosategund sem er algeng á Íslandi.[1] Það vex í skógum og kjarri en finnst einnig á þúfum og í votlendi.[1]
Runnaskraut (fræðiheiti: Rhytidiadelphus triquetrus) er mosategund sem er algeng á Íslandi. Það vex í skógum og kjarri en finnst einnig á þúfum og í votlendi.
Pluimstaartmos of pluimstaart-haakmos (Rhytidiadelphus triquetrus) is een soort mos van de klasse Bryopsida (bladmossen).
Het is een vrij zeldzame soort van ijle bossen en graslanden uit het hele Noordelijk Halfrond, en een van onze grootste inheemse mossen. De soort heeft echter veel te lijden gehad van de zure regen.
De botanische naam Rhytidiadelphus is afgeleid van Rhytidium, een mossengeslacht, en het Oudgriekse ἀδελφός, adelphos (broer), wat een relatie tussen beide geslachten impliceert. De soortaanduiding triquetrus is afkomstig uit het Latijn en betekent 'driehoekig'.
Het pluimstaartmos vormt losse matten met stevige en stugge, liggende en dikwijls opstaande planten. De stengels zijn bruinrood gekleurd, tot 20 cm lang, onregelmatig maar spaarzaam vertakt.
De stengelblaadjes zijn afstaand, grijsgroen, tot 6 mm lang, duidelijk geplooid, en vanuit een breed eironde basis geleidelijk versmallend in een haakvormige gekromde top. De bladrand is tot aan het midden fijn gezaagd. De nerf is dubbel en reikt voorbij het midden van het blad. De dikwandige laminacellen zijn prosenchymatisch, lang en smal en met spitse uiteinden.
Het pluimstaartmos geeft zeer zelden sporofyten, de verspreiding gebeurt voornamelijk vegetatief door het afscheuren van de stengels.
Het pluimstaartmos is relatief veeleisend voor wat zijn habitatkeuze betreft. Hij geeft de voorkeur aan zonnige, matig vochtige plaatsen op basische bodems en op strooisellagen. Het mos komt voor in ijle loof- en naaldbossen, maar ook in open kalkgraslanden en kalkrijke duinen.
Het pluimstaartmos heeft zijn natuurlijke verspreidingsgebied in het Noordelijk Halfrond (West- en Midden-Europa, Noord-Azië en delen van Noord-Amerika). Het is in België en Nederland een vrij zeldzame verschijning.
Het pluimstaartmos verschilt van het algemenere en nauw verwante gewoon haakmos (R. squarrosus) door de langere, duidelijk geplooide blaadjes, met een dubbele nerf die tot voorbij het midden van het blad reikt.
Bronnen, noten en/of referentiesPluimstaartmos of pluimstaart-haakmos (Rhytidiadelphus triquetrus) is een soort mos van de klasse Bryopsida (bladmossen).
Het is een vrij zeldzame soort van ijle bossen en graslanden uit het hele Noordelijk Halfrond, en een van onze grootste inheemse mossen. De soort heeft echter veel te lijden gehad van de zure regen.
Kranshakmossa, Rhytidiadelphus triquetrus, mossa allmän i stora delar av södra Sverige, mer och mer sällsynt norrut. Kranshakmossan växer vanligen i lövskogar men även i barrskogar om det är kalkrik och näringsrik jord. Hakmossor känns igen på de utspärrade bladen och den rödbruna stammen. Kranshakmossan används till att göra kransar av, därav dess namn. Kranshakmossan är Västmanlands landskapsmossa[1] .
Kranshakmossa, Rhytidiadelphus triquetrus, mossa allmän i stora delar av södra Sverige, mer och mer sällsynt norrut. Kranshakmossan växer vanligen i lövskogar men även i barrskogar om det är kalkrik och näringsrik jord. Hakmossor känns igen på de utspärrade bladen och den rödbruna stammen. Kranshakmossan används till att göra kransar av, därav dess namn. Kranshakmossan är Västmanlands landskapsmossa .
Rhytidiadelphus triquetrus là một loài Rêu trong họ Hylocomiaceae. Loài này được (Hedw.) Warnst. miêu tả khoa học đầu tiên năm 1906.[1]
Rhytidiadelphus triquetrus là một loài Rêu trong họ Hylocomiaceae. Loài này được (Hedw.) Warnst. miêu tả khoa học đầu tiên năm 1906.
オオフサゴケ(Rhytidiadelphus triquetrus)は、ハイゴケ目イワダレゴケ科の蘚類。
日本、朝鮮、中国、ヒマラヤ、シベリア、北米、ヨーロッパに分布[2]。
茎は非常に長く、5-15cm、時には20cmに達する[1]。茎は赤く、不規則に分枝する[1]。葉は広卵形で先は尖り、葉縁上部には鋭い鋸歯がある[2]。中肋は2本で葉の中部に達し、葉の長さは4mmになる[2]。葉身細胞の背面上端は針状に突き出す[2]。朔は傾いて付き、非対称形、朔歯は2列[2]。染色体数はn=5, 6[2]。
同属のフサゴケやコフサゴケは、中肋が短く葉の中央まで達しない点や、葉身細胞が平滑である点などで区別できる[2]。