Läkemalva (Althaea officinalis), altea,[1] är en flerårig växt som tillhör familjen malvaväxter. Förekommer i större delen av Europa, till Sibirien, Altaj, sydvästra Asien och norra Afrika.
Läkemalvan blir 60 - 130 cm och blommar i juli - september. Stjälkarna är upprätta och sammetsludna, bladen tre- till femflikiga och gråglänsande. Blommorna sitter ofta ensamma i bladvecken och är 3 - 5 cm breda.
Artepitetet officinalis kommer av latinets officina (verkstad, apotek) och syftar, liksom det svenska namnet, på artens användning som läkeväxt.
I antikens Egypten användes rötterna till att tillverka en medicin som med tiden utvecklades till det marshmallows-godis vi tillverkar idag.[källa behövs]
Althearot, Radix Althaeae, är en drog som mest består av läkemalvans kraftiga birötter som avskalats ytterbarken. Den har mjuka, sega bastfibrer av vit eller gråvit färg. Smaken är sötaktig fadd och slemmig. Althaearot är sedan gammalt känd för sin höga halt av slem, ca 35 %. Dessutom innehåller den stärkelse, socker och ca 2 % asparagin.
För medicinskt ändamål beredes en dekokt av roten och användes som upptagande medel av en del skarpa och sura läkemedel. Pulveriserad rot användes tillsammans med andra ämnen vid tillverkning av tabletter. Den bästa drogen anses komma från Bayern.[2]
Läkemalva korsar sig ibland med hampmalva. Hybriden har fått namnet Althaea ×armeniaca Ten., 1837
Wikimedia Commons har media som rör Läkemalva.
Läkemalva (Althaea officinalis), altea, är en flerårig växt som tillhör familjen malvaväxter. Förekommer i större delen av Europa, till Sibirien, Altaj, sydvästra Asien och norra Afrika.
