Sakier eller satansapor (Chiropotes) är ett släkte av primater som tillhör familjen Pitheciidae. I släktet finns fem arter.
Arter av detta släkte lever i norra Sydamerika. De förekommer i södra Venezuela, Guyana, Surinam och Franska Guyana samt i norra och mellersta Brasilien.[1]
Sakier kännetecknas av skäggliknande hår vid käkar, hals och bröst. Skäggen är tydligast hos hannarna. Pälsen är mörk och tät. Svansen bär päls över hela längden och används för att hålla balansen. Kroppen med huvudet inkluderat men utan svans är mellan 32 och 51 cm lång och vikten ligger mellan 2 och 4 kg. Svanslängden motsvarar ungefär övriga kroppens längd.[2]
Dessa primater är aktiva på dagen och lever i träd i regnskogen. När sakier sover klamrar de sig fast vid en tjockare gren och har svansen vriden kring kroppen. De använder nästan aldrig samma träd två nätter i rad. Ibland lever de ihop med andra primater som kapuciner och dödskalleapor. Revirets storlek varierar mellan 0,7 och 3,5 km².[1] När de rör sig framåt använder de alla fyra extremiteter. Dessa djur lever i grupper med 18 till 30 individer. Kommunikationen i gruppen sker med olika ljud som liknar fåglarnas sång eller kvitter.
Sakier äter huvudsakligen frukt, men äter även blad, knoppar, nötter och andra växtdelar samt insekter eller andra mindre ryggradslösa djur.[1]
En gång om året (oftast i februari/mars eller augusti/september) föder honan ett enda ungdjur. Dräktigheten varar ca fem månader. Efter tre månader börjar ungdjuret bli självständigt och kort därefter sluter honan att ge di. Sakier är könsmogna efter ungefär fyra år. De kan bli upp till 15 år gamla.
Enligt Wilson & Reeder (2005) utgörs släktet av fem arter:[3][4]
Sakier eller satansapor (Chiropotes) är ett släkte av primater som tillhör familjen Pitheciidae. I släktet finns fem arter.