dcsimg
Image of cururu toad

Cururu Toad

Rhinella schneideri

Distribution ( Spanish; Castilian )

provided by IABIN
Norte y noroeste de Argentina; Bolivia al este de los Andes; Paraguay; Brasil (Estados del centro, sur y sureste) y Uruguay (Departamentos de Artigas, Paysandú y Salto).
license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
Museo Nacional de Historia Natural
author
Esteban O. Lavilla
editor
Diego Arrieta
partner site
IABIN

Diagnostic Description ( Spanish; Castilian )

provided by IABIN
Morfología del adulto Hembras adultas pueden alcanzar los 21 0 mm. de longitud y pesar 1 Kg. El hocico es redondeado. Las crestas cefálicas están fuertemente desarrolladas. Las glándulas paratoides son grandes y abultadas, aguzadas posteriormente. Los tuberculos metacarpales están bien desarrollados, siendo el externo mayor que el interno. EL metatarsal interno tiene forma elíptica, mientras que el externo es redondeado. Los subarticulares de los miembros anteriores están divididos. La característica mas notable de esta especie es la presencia de una glándula ubicada dorsalmente en la cara interna de la tibia y denominada paracnemica; de allí deriva el nombre científico de este animal. Los indios guaraníes lo llamaban "cururu" que significa sarnoso, en alusión a los innumerables verrugas con puntas córneas que cubre su dorso. La coloración dorsal es castaña con manchas oscuras, transversales. Las extremidades poseen manchas oscuras borrosas, Ventralmente es blancuzco salpicado de manchas más oscuras. Morfología larval El cuerpo es oval. El hocico es redondeado. Los ojos estan ubicados en posición dorsolateral. La boca es subterminal ventral. La fórmula de queratodontes es 2(2)/3(1). Posee un única hilera de papilas marginales con claro rostral y mental amplios. Una papila intramarginal presente en la región del ángulo oral. Los rostrodontes son aserrados. El espiraculo es lateral. El tubo proctodeal es medio. La aleta dorsal es normal, siendo algo más alta que el cuerpo. El extremo caudal es redondeado. La coloración dorsal del cuerpo es gris con algunas manchas azuladas, mientras que el vientre es blanquecino.
license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
Museo Nacional de Historia Natural
author
Esteban O. Lavilla
editor
Diego Arrieta
partner site
IABIN

Conservation Status ( Spanish; Castilian )

provided by IABIN
LC. Least Concern. Considerada como no en peligro en Argentina y Uruguay.
license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
Museo Nacional de Historia Natural
author
Esteban O. Lavilla
editor
Diego Arrieta
partner site
IABIN

Rokokopadda ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Rokokopadda (Rhinella schneideri eller Bufo schneideri) är en padda från mellersta Sydamerika som tillhör släktet Rhinella och familjen äkta paddor.[6][7]

Utseende

Rokokopaddan är en rund, storvuxen padda; honorna kan bli upp till 25 cm långa, hanarna 18 cm. Benen är korta, och även bakbenen är smala. Den har mycket litet simhud på bakfötterna, och ingen alls på framfötterna. På ovansidan är den vårtiga huden gulaktig till brunaktig, med mörkbruna fläckar eller tvärstrimmor mitt på ryggen. Sidorna har vita fläckar, som även kan förekomma sparsamt på ryggsidan. Ynglet har grå kropp med mörkare stjärt och genomskinliga fenor. Den största längden för ett fullbildat yngel ligger på omkring 2,5 cm.[8]

Utbredning

Paddan finns i norra Argentina, Bolivia, södra och östra Brasilien, Paraguay och Uruguay.[1]

Vanor

Rokokopaddan lever i flera olika naturtyper, inklusive skog, även om den föredrar mer öppna områden, även samhällen. I bergen kan den gå upp till 2 000 m.[1] Den är nattlevande och vistas på land utom under parningen. Födan består bland annat av insekter, inte minst bin. Lektiden infaller mellan oktober och april, och äger rum i varjehanda stillastående vattensamlingar med litet vegetation, permanenta som tillfälliga. Honan kan lägga över 2 000 ägg i strängar på bottnen av vattensamlingarna.[8]

Predation

Arten jagas framför allt av olika ormar. Som försvar kan paddan blåsa upp sig; den har också en avskräckande hudavsöndring, som innehåller giftet bufotoxin.[8]

Status

Rokokopaddan är klassificerad som livskraftig ("LC") av IUCN, och populationen ökar. Den tenderar att förföljas av lokala biodlare på grund av att den gärna förtär bina, men det förhållandet förefaller inte utgöra något hot mot arten. Viss insamling för användning som husdjur förekommer, men inte heller denna har givit upphov till några farhågor.[1]

Referenser

  1. ^ [a b c d] Bufo schneideri IUCN (2004). Auktorer: Lucy Aquino et al. (engelska) Läst 2009-11-15
  2. ^ [a b] (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ [a b c d] Frost, Darrel R. (2009) , database. Amphibian Species of the World: an Online Reference v5.3
  4. ^ [a b] (2001) , website, Amphibian Species of the World: An online reference
  5. ^ (2004) , database, Amphibian Species of the World: an Online Reference
  6. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/rhinella+schneideri/match/1. Läst 24 september 2012.
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b c] Rachel Wagley, Harvard College (2008-05-14; uppdaterad 2009-03-31). Bufo schneideri (på engelska). AmphibiaWeb, University of California. http://www.amphibiaweb.org/cgi-bin/amphib_query?query_src=aw_search_index&table=amphib&special=one_record&where-genus=Bufo&where-species=schneideri. Läst 9 november 2009.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Rokokopadda: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Rokokopadda (Rhinella schneideri eller Bufo schneideri) är en padda från mellersta Sydamerika som tillhör släktet Rhinella och familjen äkta paddor.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV