Macrotus waterhousii[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av den brittiske zoologen Gray 1843. Macrotus waterhousii ingår i släktet Macrotus och familjen bladnäsor.[4][5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 6 underarter.[7]
Denna fladdermus förekommer i västra och södra Mexiko, i Guatemala och på flera västindiska öar som Kuba, Hispaniola och Jamaica. I bergstrakter når arten 1400 meter över havet. Macrotus waterhousii vistas i torra landskap och ibland (främst på öarna) i städsegröna skogar.[8] Den vilar ensam eller i kolonier med upp till 500 medlemmar i grottor, gruvor, byggnader eller i liknande gömställen. Arten lämnar viloplatsen sent på kvällen och letar efter insekter och frukter.[1] Det är framför allt insekter i ordningarna fjärilar och hopprätvingar som arten livnär sig av.[9]
Födan kompletteras med några frukter. Parning sker under hösten och sedan vilar embryon en tid innan den egentliga dräktigheten börjar. Själva dräktigheten varar i cirka åtta månader. Allmänt föds en unge per kull och ibland tvillingar. Viloplatsen delas ofta med andra fladdermöss.[10]
M. waterhousii når en kroppslängd (huvud och bål) av 50 till 69 mm, en svanslängd av 25 till 41 mm och en underarmlängd av 45 till 58 mm.[8]
Arten väger oftast 12 till 20 g. Pälsen har på ryggen en brun eller grå färg och buken är ljusare brun med silvergrå skugga. Hudfliken (bladet) på näsan liknar en pilspets i utseende. Öronen är större än hos närbesläktade bladnäsor.[11]
Fossila fynd har gjorts i flera grottor i Karibien av fladdermöss som i huvudsak är lika M. waterhousii. Fynden är inte daterade, men tillhör sen pleistocen eller holocen. På Jamaica verkar släktet Macrotus ha trängt undan Tonatia och ha dykt upp något före Artibeus.[8]
Macrotus waterhousii är en fladdermusart som beskrevs av den brittiske zoologen Gray 1843. Macrotus waterhousii ingår i släktet Macrotus och familjen bladnäsor. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 6 underarter.