Frieseomelitta varia, commonly known as the abelha marmelada-amarela (Brazilian Portuguese: "yellow marmalade bee"), is a species of eusocial stingless bee in the family Apidae and tribe Meliponini.[1]
Frieseomelitta varia, commonly known as the abelha marmelada-amarela (Brazilian Portuguese: "yellow marmalade bee"), is a species of eusocial stingless bee in the family Apidae and tribe Meliponini.
Frieseomelitta varia is een vliesvleugelig insect uit de familie bijen en hommels (Apidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1836 door Lepeletier.[1]
Bronnen, noten en/of referenties
Frieseomelitta varia (ou Melipona varia), também conhecida como marmelada, marmelada-amarela, miguel-de-breu, manoel-de-breu, manoel-d'abreu, moça-branca, marmelada-amarela-brava, mehnodjành é uma abelha quase branca da subfamília dos meliponíneos, que nidifica em taipa e árvores ocas.[1]
Está distribuída nos estados brasileiros abrangidos pela floresta amazônica, cerrado e caatinga.[1]
São abelhas sociais, defensivas num primeiro momento, que depositam própolis sobre a pessoa que as importuna, podendo mordiscar, mas logo depois se acalmam. Suas colônias racionais são cobertas com própolis pelas próprias abelhas. A entrada do ninho é pequena, não saliente e permite que apenas uma abelha passe por vez. A cria é produzida em células que encostam levemente umas nas outras ou são ligadas por um cabo pequeno de cerume, formando grupos parecidos com cachos de uva. Há células reais, inclusive formadas a partir de células comuns, na ausência da rainha. Os potes de pólen são cilíndricos ou cônicos, com cerca de 3 cm de altura e os potes de mel são ovóides, com cerca de 1,5 cm de altura. As colônias podem ser médias ou grandes. Nestas abelhas as operárias nunca desenvolvem ovários.[1][2]
É uma abelha muito adaptada a clima mais quente e seco, sendo comum ser encontrada em mourões de cerca expostos diretamente ao sol ou em postes de energia elétrica. Devido a esta adaptação, o mel de Frieseomelitta varia tem pouca umidade, sendo muito viscoso. O pólen depositado é bastante seco, quase sem nenhuma umidade, o que já ajuda a não ter problemas com forídeos que gostam de pólen úmido e fermentado.[1][2]
Uma das características pouco conhecidas sobre a abelha Frieseomelitta varia e documentada por meio de estudos é que ela é muito resistente ao ataque de abelhas limão e possui casta de soldado, assim como a abelha jataí.[3][4]
A Frieseomelitta varia foi a segunda abelha sem ferrão que teve todo o seu código genético sequenciado, por meio de um consórcio de universidades brasileiras com apoio e financiado pelo CNPq.[5]
Frieseomelitta varia (ou Melipona varia), também conhecida como marmelada, marmelada-amarela, miguel-de-breu, manoel-de-breu, manoel-d'abreu, moça-branca, marmelada-amarela-brava, mehnodjành é uma abelha quase branca da subfamília dos meliponíneos, que nidifica em taipa e árvores ocas.
Está distribuída nos estados brasileiros abrangidos pela floresta amazônica, cerrado e caatinga.
Frieseomelitta varia[2] är en biart som först beskrevs av Amédée Louis Michel Lepeletier 1836. Frieseomelitta varia ingår i släktet Frieseomelitta, tribuset gaddlösa bin och familjen långtungebin.[3][4] Inga underarter finns listade.[3]
Ett relativt stort och slankt bi med brun och brungul färgteckning[5].
Släktet Frieseomelitta tillhör de gaddlösa bina, ett tribus (Meliponini) av sociala bin som saknar fungerande gadd. De har dock kraftiga käkar, och kan bitas ordentligt.[6]
Som hos många gaddlösa bin är boet till stor del uppbyggt av propolis. Poropolis hos denna art har uppmärksammats för sina antibakteriella egenskaper, bland annat mot staphylococcus aureus.[7]
Arten besöker många träd och örter, både för föda och bobyggnad (det senare främst träd). Bland ingående familjer märks akantusväxter (som Asystasia sp.), araliaväxter (som Didymopanax sp.), Calophyllaceae (som Kielmeyera), korgblommiga växter (som Baccharis sp. och Vernonia sp.), kransblommiga växter (som Hyptis sp.), malphigiaväxter (som Banisteriopsis sp., Byrsonima sp. och Mascagnia sp.), malvaväxter (som strandkastanjesläktet), medinillaväxter (som Miconia, sammetsbusksläktet), potatisväxter (som Solanum lycocarpum), proteaväxter (som Roupala sp.), törelväxter (som Kristi törnekrona) samt ärtväxter (som orkidébauhinia, flamboyant och Peltophorum sp.) Dessutom används familjerna Caryocaraceae (som Caryocar sp.), rökelseträdsväxter (Burseraceae, en familj i kinesträdordningen med släktet Commiphora), sumakväxter (som Astronium sp., Schinopsis sp. och Spondias sp.) samt ärtväxter (som bresiljesläktet) för bobyggnad.[5][8]
Arten finns i stora delar av Brasilien, från delstaten Pará i norr till Sao Paulo i söder och Mato Grosso i öster.[9]
Wikimedia Commons har media som rör Frieseomelitta varia.
Frieseomelitta varia är en biart som först beskrevs av Amédée Louis Michel Lepeletier 1836. Frieseomelitta varia ingår i släktet Frieseomelitta, tribuset gaddlösa bin och familjen långtungebin. Inga underarter finns listade.
Frieseomelitta varia là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Lepeletier mô tả khoa học năm 1836.[1]
Frieseomelitta varia là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Lepeletier mô tả khoa học năm 1836.
