Mastophora, also known as bolas spiders,[2] is a genus of orb-weaver spiders first described by E. L. Holmberg in 1876.[3] They can be identified by a pair of lumps on the dorsal surface of the opisthosoma, though not all males will have these lumps.[2]
Adult females of the genus snare prey mid-air by using a silk line with an adhesive blob on the end, similar to bolas used by South American gauchos. They feed on flying insects, particularly moths, sometimes releasing pheromones that mimic those of their prey to attract them. Males and juvenile females capture their prey directly with their legs.[4][2] Mastophora spiders have extreme sexual size dimorphism: adult females reach 0,75 inches (19 mm), while adult males are smaller than 0,067 inches (1,7 mm). These spiders reach maturity after two instars, or fewer. Cephalothorax often with dorsal protuberances, frequently paired. Female abdomen large, wider than long, an occasion has dorsal humps or lobes. Prey specialization by means of aggressive chemical mimicry.[5]
As of April 2019 it contains fifty species:[1]
Mastophora, also known as bolas spiders, is a genus of orb-weaver spiders first described by E. L. Holmberg in 1876. They can be identified by a pair of lumps on the dorsal surface of the opisthosoma, though not all males will have these lumps.
Adult females of the genus snare prey mid-air by using a silk line with an adhesive blob on the end, similar to bolas used by South American gauchos. They feed on flying insects, particularly moths, sometimes releasing pheromones that mimic those of their prey to attract them. Males and juvenile females capture their prey directly with their legs. Mastophora spiders have extreme sexual size dimorphism: adult females reach 0,75 inches (19 mm), while adult males are smaller than 0,067 inches (1,7 mm). These spiders reach maturity after two instars, or fewer. Cephalothorax often with dorsal protuberances, frequently paired. Female abdomen large, wider than long, an occasion has dorsal humps or lobes. Prey specialization by means of aggressive chemical mimicry.
Mastophora es un género de arañas araneomorfas de la familia Araneidae. Se encuentra en América.[1]
Atrapan insectos al vuelo por medio de una bola pegajosa que cuelga de un hilo, en forma similar a las boleadoras de los gauchos sudamericanos. El nombre común en inglés "bolas spiders" se refiere a esto. Además usan feromonas para atraer a sus presas por medio de mimetismo químico.[2]
Según The World Spider Catalog 12.0:[3]
Mastophora es un género de arañas araneomorfas de la familia Araneidae. Se encuentra en América.
Atrapan insectos al vuelo por medio de una bola pegajosa que cuelga de un hilo, en forma similar a las boleadoras de los gauchos sudamericanos. El nombre común en inglés "bolas spiders" se refiere a esto. Además usan feromonas para atraer a sus presas por medio de mimetismo químico.
Mastophora est un genre d'araignées aranéomorphes de la famille des Araneidae[1].
Il est placé dans la sous-famille des Cyrtarachninae dans la tribu des Mastophorini, avec les genres Cladomelea et Acantharachne (Afrique), Ordgarius (Océanie).
Les espèces de ce genre se rencontrent en Amérique[1].
Selon World Spider Catalog (version 21.5, 10/01/2021)[2] :
Mastophora est un genre d'araignées aranéomorphes de la famille des Araneidae.
Il est placé dans la sous-famille des Cyrtarachninae dans la tribu des Mastophorini, avec les genres Cladomelea et Acantharachne (Afrique), Ordgarius (Océanie).
Mastophora Holmberg, 1876 è un genere di ragni appartenente alla famiglia Araneidae.
Il nome deriva dal greco μαστὸς, mastòs, cioè mammella, seno e φέρειν, phèrein, cioè portare, avere con sé, a causa della particolare forma dell'opistosoma, rigonfio verso l'alto e leggermente a punta.
Le 50 specie oggi note di questo genere sono state reperite nelle Americhe: le specie dall'areale più vasto sono la M. cornigera, rinvenuta in varie località dagli USA al Nicaragua e la M. leucabulba, dagli USA all'Honduras[1].
Considerato un sinonimo anteriore di Agathostichus Simon, 1897 a seguito di un lavoro di Levi del 2003[1].
Dal 2013 non sono stati esaminati esemplari di questo genere[1].
A marzo 2014, si compone di 50 specie[1]:
Mastophora is een geslacht van spinnen uit de familie wielwebspinnen (Araneidae).
De verschillende soorten worden wel bolaspinnen genoemd omdat ze prooien vangen door een kleverige druppel aan een spindraad heen en weer te bewegen. De druppel bevat geurstoffen die motten aantrekt en zodra een nachtvlinder de druppel raakt plakt deze eraan vast. De spin haalt vervolgens de draad omhoog waarna de vastgekleefde prooi wordt buitgemaakt.
Mastophora este un gen de păianjeni din familia Araneidae.[1]
|access-date=
(ajutor)Mentenanță CS1: Nume multiple: lista autorilor (link) Mastophora[1] är ett släkte av spindlar. Mastophora ingår i familjen hjulspindlar.[1]
Honor av ett flertal arter tillhörande släktet Mastophora har utvecklad könsfermoner som lockar hanmyggor inom familjen fjärilsmyggor, Psychodidae. Varje art i släktet verkar ha specialiserat sig på en särskild bytesart. Det är en form av mimikry som kallas Peckhams mimikry, eller aggressiv mimikry.[2]
Mastophora är ett släkte av spindlar. Mastophora ingår i familjen hjulspindlar.
Honor av ett flertal arter tillhörande släktet Mastophora har utvecklad könsfermoner som lockar hanmyggor inom familjen fjärilsmyggor, Psychodidae. Varje art i släktet verkar ha specialiserat sig på en särskild bytesart. Det är en form av mimikry som kallas Peckhams mimikry, eller aggressiv mimikry.
Mastophora là một chi nhện trong họ Araneidae. De verschillende soorten worden wel bolaspinnen genoemd omdat ze prooien vangen bởi een kleverige druppel aan een spindraad heen en weer te bewegen. De druppel bevat geurstoffen die motten aantrekt en zodra een nachtvlinder de druppel raakt plakt deze eraan vast. De spin haalt vervolgens de draad omhoog waarna de vastgekleefde prooi wordt buitgemaakt.
Mastophora là một chi nhện trong họ Araneidae. De verschillende soorten worden wel bolaspinnen genoemd omdat ze prooien vangen bởi een kleverige druppel aan een spindraad heen en weer te bewegen. De druppel bevat geurstoffen die motten aantrekt en zodra een nachtvlinder de druppel raakt plakt deze eraan vast. De spin haalt vervolgens de draad omhoog waarna de vastgekleefde prooi wordt buitgemaakt.