Mos-Stenbræk (Saxifraga hypnoides) er en lille plante, der blandt andet er udbredt på Island og i Storbritanien, hvor den f.eks. vokser på våde klipper
Mos-Stenbræk (Saxifraga hypnoides) er en lille plante, der blandt andet er udbredt på Island og i Storbritanien, hvor den f.eks. vokser på våde klipper
Saxifraga hypnoides, called mossy saxifrage, cut-leaved saxifrage, Dovedale moss, Eve's cushion, Indian moss, lady's cushion, and queen's cushion, is a species of flowering plant in the family Saxifragaceae.[2] It is native to northwestern Europe; Iceland, the Faroe Islands, Norway, Ireland, Great Britain, Belgium, and France, and has been introduced to Czechia, the Eastern Himalayas, and Tibet.[1] In the north of its range a tetraploid form predominates, and in the south a diploid form is more likely to be found.[3]
Saxifraga hypnoides, called mossy saxifrage, cut-leaved saxifrage, Dovedale moss, Eve's cushion, Indian moss, lady's cushion, and queen's cushion, is a species of flowering plant in the family Saxifragaceae. It is native to northwestern Europe; Iceland, the Faroe Islands, Norway, Ireland, Great Britain, Belgium, and France, and has been introduced to Czechia, the Eastern Himalayas, and Tibet. In the north of its range a tetraploid form predominates, and in the south a diploid form is more likely to be found.
Saxifraga x crateriformis es una planta herbácea de la familia de las saxifragáceas.[1]
Es un híbrido compuesto por las especies Saxifraga hypnoides y Saxifraga rosacea.[2]
Saxifraga x crateriformis fue descrita por Nicolas Charles Seringe y publicado en Prodr. 4: 32 1830.
Saxifraga: nombre genérico que viene del latín saxum, ("piedra") y frangere, ("romper, quebrar"). Estas plantas se llaman así por su capacidad, según los antiguos, de romper las piedras con sus fuertes raíces. Así lo afirmaba Plinio, por ejemplo.
crateriformis: epíteto latíno que significa "con forma de cuenco"[3]
Saxifraga x crateriformis es una planta herbácea de la familia de las saxifragáceas.
Es un híbrido compuesto por las especies Saxifraga hypnoides y Saxifraga rosacea.
Sammalrikko (Saxifraga hypnoides) on monivuotinen, valkokukkainen rikkokasvi. Lajia käytetään myös koristekasvina.
Löyhästi mätästävä ja rönsyllinen sammalrikko kasvattaa 10–20 cm korkeat, pystyt varret. Kukattomat varret ovat rentoja. Vesojen ja toisinaan myös kukattomien varsien kärjissä on joskus itusilmuja. Lehdet ovat syvään kolmiliuskaisia tai tasasoukkia, liuskat ovat otakärkisiä. Kaksineuvoiset kukat ovat väriltään valkoisia. Kukan verhiö ja teriö ovat viisilehtisiä, heteitä on 10 kappaletta. Teriö on kolme kertaa verhiön pituinen. Emiö on kaksilehtinen ja enintään tyvestä yhdislehtinen, emilehtien tyvellä on mesisuomuja. Nuput ovat nuokkuvat. Suomessa sammalrikko kukkii kesäkuussa. Hedelmä on kaksiosainen ja monisiemeninen kota.[1][2]
Alun perin sammalrikko on kotoisin Luoteis-Euroopasta. Pohjoismaissa lajia kasvaa melko yleisenä Islannissa ja Färsaarilla sekä muutamin paikoin Norjassa.[2] Suomessa sammalrikkoa voi toisinaan tavata villintyneenä maan eteläosista.[3]
Sammalrikolle tyypillisiä kasvupaikkoja ovat rinteet, soraikot, purolaaksot ja jokivarret. Laji on kalkinsuosija.[2] Suomessa laji on luonnonvaraisena harvinainen viljelykarkulainen.[3]
Sammalrikkoa viljellään koristekasvina pihoissa ja puutarhoissa.[3] Vielä yleisemmin viljellään sammalrikon ja mattorikon (S. rosacea) punertavakukkaista risteymää patjarikkoa (S. x arendsii).[2]
Sammalrikko (Saxifraga hypnoides) on monivuotinen, valkokukkainen rikkokasvi. Lajia käytetään myös koristekasvina.
Saxifraga hypnoides est une espèce de plantes vivaces de la famille des Saxifragacées.
Mosesildre (Saxifraga hypnoides) er en flerårig urt i sildrefamilien.
Den er lav og teppedannende og har ofte yngleknopper i bladhjørnene. Blomstene er hvite og 14–20 mm store. Planten vokser på mosedekt rasmark, gresshei og bratte berg nær havnivå. Mosesildre er endemisk for Vest-Europa og finnes i Norge, Storbritannia, Irland, Færøyene, Island, Belgia, Frankrike, Tyskland og Spania. Planten er fredet i Norge, og det er nå ca. fem kjente forekomster i Flora og Selje kommuner i Sogn og Fjordane. Den dyrkes i hager og blir av og til forvillet.
Mosesildre (Saxifraga hypnoides) er en flerårig urt i sildrefamilien.
Den er lav og teppedannende og har ofte yngleknopper i bladhjørnene. Blomstene er hvite og 14–20 mm store. Planten vokser på mosedekt rasmark, gresshei og bratte berg nær havnivå. Mosesildre er endemisk for Vest-Europa og finnes i Norge, Storbritannia, Irland, Færøyene, Island, Belgia, Frankrike, Tyskland og Spania. Planten er fredet i Norge, og det er nå ca. fem kjente forekomster i Flora og Selje kommuner i Sogn og Fjordane. Den dyrkes i hager og blir av og til forvillet.
Це багаторічні низькі трав'янисті рослини, що формують килимки. Стебла 10–30 см, прямостоячі. Листя цілісне і лінійно-ланцетне або трилопатеве, базальні листки 3–7-лопатеві. Літні бездіяльні бруньки іноді присутні в нижніх пазухах листків. Квіткові тонкі стебла висотою 10–30 см несуть від трьох до семи зірчастих білих квітів із пелюстками завдовжки 7–10 мм. Віночок в два–три рази довший за чашечку. Плоди — двосекційні й багатонасінні капсули.
Європа (Бельгія, Велика Британія, Фарерські острови, Фінляндія, Франція, Німеччина, Ірландія, Швейцарія, Іспанія, Ісландія, Норвегія, Швеція). Поширений по всій Ісландії за винятком найбезплідніших районів. Населяє мохові осипи, круті скелі поблизу рівня моря, долин струмків і прибережні смуги, рідко піщані дюни; часто росте в півтіні.
Вирощується як декоративна рослина в садах і на подвір'ях.
Saxifraga hypnoides là một loài thực vật có hoa trong họ Saxifragaceae. Loài này được L. miêu tả khoa học đầu tiên năm 1753.[1]
Saxifraga hypnoides là một loài thực vật có hoa trong họ Saxifragaceae. Loài này được L. miêu tả khoa học đầu tiên năm 1753.
Saxifraga hypnoides L., 1753
Камнеломка гипнумовая[2] (лат. Saxifraga hypnoides) — вид двудольных растений рода Камнеломка (Saxifraga) семейства Камнеломковые (Saxifragaceae). Впервые описана шведским систематиком Карлом Линнеем в 1753 году[3][4].
Известна из Великобритании[5], Бельгии, Франции (горы Вогезы), с Фарерских островов, из Исландии, Ирландии и Норвегии[6].
Растёт на возвышенностях, на влажных скалах, осыпях, каменистом торфе[7].
Многолетнее растение 20 см высотой[7].
Стебель прямостоячий, высотой до 15 см[2].
Листья розеточные, опушённые, светло-зелёного цвета[2].
Цветки белые[2].
Число хромосом — 2n=52[8].
Садовое растение, культивируемое в открытом грунте[2].
Синонимичные названия[3]:
Камнеломка гипнумовая (лат. Saxifraga hypnoides) — вид двудольных растений рода Камнеломка (Saxifraga) семейства Камнеломковые (Saxifragaceae). Впервые описана шведским систематиком Карлом Линнеем в 1753 году.