Animals in the family Stenopodidae have spines on their body and on the larger chelipeds. The antennae are larger than their body (Limbaugh et al., 1961). Stenopus hispidus grows up to 6.2 cm (Williams, 1984).
Stenopus hispidus has a red and white-banded body and claws, with the bands sometimes bordered in purple. Banded coral shrimp have two pairs of long, white, hair-like antennae, the first of the antennae being uniramous (Humann, 1992). The walking legs and some parts of the body appear translucent while the third, or middle, pair of legs is enlarged and supports large claws (Humann, 1992). The claws have the ability to automize, or break off by natural means, when the individual feels threatened. The claw can regenerate and often results in unequal claw size (Colin, 1978).
Range length: 6.2 (high) cm.
Other Physical Features: ectothermic ; heterothermic ; bilateral symmetry
Sexual Dimorphism: female larger
S. hispidus consumes the parasites, injured tissue and undesirable food particles it “cleans” from cooperating coral reef fish species.
Animal Foods: aquatic or marine worms; aquatic crustaceans; other marine invertebrates; zooplankton
Foraging Behavior: filter-feeding
Primary Diet: carnivore (Eats non-insect arthropods, Eats other marine invertebrates)
Stenopus hispidus is a “cleaning shrimp.” Individuals remove and consume parasites, injured tissue and rejected food particles from some coral reef organisms (Limbaugh et al., 1961). S. hispidus perches near the opening of the cave or ledge in which they are living and wave their antennae to attract fish (Humann, 1992). These locations sometimes become known as cleaning stations. Individuals have the freedom to enter the mouth and gill cavities of host organisms, without being eaten, but usually remain in contact with the substrate when cleaning. Species that S. hispidus has been known to clean include morays, tangs, grunts and groupers (Limbaugh et al., 1961).
Mutualist Species:
S. hispidus is one of the first species to be imported for use in the tropical marine aquarium trade. It is sometimes difficult to raise because of its territorial temperament.
Positive Impacts: pet trade
Nine larval stages have been described (Williams, 1984). After being laid, the eggs hatch 16 days later (at 28 deg C), and usually at night (Zhang et al., 1998; Debelius and Baensch, 1997). Teleplanic larvae may be able to delay metamorphosis until reaching suitable habitat (Williams, 1984). Depending on diet and temperature, adult banded coral shrimp molt every 3 to 8 weeks (Debelius and Baensch, 1997).
Development - Life Cycle: metamorphosis
Crustaceans have setae and sensilla found all over the body. Sensilla covering the body function as mechanoreceptors or chemoreceptors. Special chemoreceptors are on the antennae. Well developed receptors provide info about appendage position and movement. Crustaceans also have simple and compound eyes.
Communication Channels: tactile ; chemical
Other Communication Modes: pheromones
Perception Channels: visual ; tactile ; chemical
There is still much that is unknown about the development, lifespan and conservation efforts of Stenopus hispidus, but further research is ongoing.
Stenopus hispidus is cosmopolitan. It can be found in tropic waters throughout the Indo-Pacific Region from the Red Sea and southern Africa to the Hawaiian Tuamotu. It is also found in the western Atlantic, from Bermuda and off the coast of North Carolina to the Gulf of Mexico and southern Florida to the northern coast of South America.
Biogeographic Regions: indian ocean (Native ); atlantic ocean (Native ); pacific ocean (Native )
Other Geographic Terms: cosmopolitan
Stenopus hispidus can be found in a variety of reef habitats from coral ledges to rocky ledges and crevices, but are occasionally found in undercut mats of rhizomes of Thalassia or discarded man-made objects such as car tires and buckets (Colin, 1978; Limbaugh et al., 1961). They are found in 2 to 4 meters of water, usually beyond the turbulent zone, but have been observed as deep as 210 meters (Limbaugh et al., 1961; Williams, 1984).
Range depth: 2 to 210 m.
Average depth: 2-4 m.
Habitat Regions: tropical ; saltwater or marine
Aquatic Biomes: reef
There are no regular predators of Stenopus hispidus, but they do not entirely escape predation. Some complete individuals have been found in the stomach of some groupers such as Epinephelus merra.
Known Predators:
Males and females pair off to mate, possibly pairing off as juveniles and remaining together for years.
Mating System: monogamous
Mates may go through a courtship ritual when a male is equal or larger than a female (Williams, 1984). The female Stenopus hispidus mates with her paired male immediately after molting (Zhang et al., 1998). The eggs initially appear as a greenish mass and are placed on the swimmerets underneath the female’s abdomen. The eggs hatch 16 days later (at 28 deg C), and usually at night (Zhang et al., 1998; Debelius and Baensch, 1997).
Breeding season: Year Round
Key Reproductive Features: sexual ; fertilization (Internal ); oviparous
The eggs are placed on the swimmerets underneath the female’s abdomen until hatching.
Parental Investment: pre-fertilization (Provisioning); pre-hatching/birth (Protecting: Female)
Die Gestreepte skoonmakergarnaal (Stenopus hispidus) is 'n skoonmaker garnaal wat voorkom in alle tropiese riwwe; ook in die waters van die noorde van KwaZulu-Natal tot op dieptes van 200m. In Engels staan die seedier bekend as die Banded cleaner shrimp.
Die seedier word tot 50 mm lank; die mannetjie is kleiner as die wyfie. Dit is deursigtig met rooi en wit strepe oor die bene en lyf. Die derde stel loop bene is dik met knypers terwyl die ander bene dun is. Die basis waar die derde paar bene heg aan die lyf is blou. Hulle kom gewoonlik in pare voor en word soms gevind waar hulle onderste bo hang. Die seedier wag in skeure of onder lyste om vis skoon te maak; hulle trek aandag deur hul vier wit antennas te waai. Hulle verwyder dan parasiete, fungi en beskadigde vlees wat geëet word. Hulle bly gewoonlik in kontak met die rots maar gaan soms in die monde en kiue van visse in.
Die seedier kom akgemeen voor.
Die Gestreepte skoonmakergarnaal (Stenopus hispidus) is 'n skoonmaker garnaal wat voorkom in alle tropiese riwwe; ook in die waters van die noorde van KwaZulu-Natal tot op dieptes van 200m. In Engels staan die seedier bekend as die Banded cleaner shrimp.
Die seedier word tot 50 mm lank; die mannetjie is kleiner as die wyfie. Dit is deursigtig met rooi en wit strepe oor die bene en lyf. Die derde stel loop bene is dik met knypers terwyl die ander bene dun is. Die basis waar die derde paar bene heg aan die lyf is blou. Hulle kom gewoonlik in pare voor en word soms gevind waar hulle onderste bo hang. Die seedier wag in skeure of onder lyste om vis skoon te maak; hulle trek aandag deur hul vier wit antennas te waai. Hulle verwyder dan parasiete, fungi en beskadigde vlees wat geëet word. Hulle bly gewoonlik in kontak met die rots maar gaan soms in die monde en kiue van visse in.
Die seedier kom akgemeen voor.
Kreveta drsná (Stenopus hispidus) je druh garnáta. Lidově je nazýván čistič, protože jiným živočichům (nejčastěji murénám) pomáhá v očištění úst. Přebývá ve skalních nebo korálových puklinách. Muréna čističe nespolkne, protože by mohla mít zažívací potíže. Garnáti jsou lehce jedovatí.
Tento článek je příliš stručný nebo postrádá důležité informace.
Stenopus hispidus is a shrimp-like decapod crustacean belonging to the infraorder Stenopodidea. Common names include coral banded shrimp and banded cleaner shrimp.[2]
Stenopus hispidus has a pan-tropical distribution,[3] extending into some temperate areas. It is found in the western Atlantic Ocean from Canada to Brazil,[4] including the Gulf of Mexico.[3] In Australia, it is found as far south as Sydney and it also occurs around New Zealand.[2]
Stenopus hispidus reaches a total length of 60 millimetres (2.4 in),[2] and has striking colouration. The ground colour is transparent,[5] but the carapace, abdomen and the large third pereiopod are all banded red and white.[2] The antennae and other pereiopods are white.[2] The abdomen, carapace and third pereiopods are covered in spines.[5]
Stenopus hispidus has the ability to detect individuals of its species. This trait is uncommon in invertebrates and is most likely explained through chemical signals.[6]
Stenopus hispidus lives below the intertidal zone, at depth of up to 210 metres (690 ft),[2] on coral reefs.[5] It is a cleaner shrimp, and advertises to passing fish by slowly waving its long, white antennae.[5][7] S. hispidus uses its three pairs of claws to remove parasites, fungi and damaged tissue from the fish.[7] Stenopus hispidus is monogamous.[8] S. hispidus females are typically larger than the males.[9] Occupy a territory that is 1–2 meters in diameter.[10]
Top view of S. hispidus (Chuuk, Micronesia)
Stenopus hispidus is a shrimp-like decapod crustacean belonging to the infraorder Stenopodidea. Common names include coral banded shrimp and banded cleaner shrimp.
Stenopus hispidus, conocido como camarón o gamba boxeador/a o camarón limpiador bandeado, es una especie de camarón omnívoro, el cual se alimenta generalmente de parásitos y tejidos muertos.
Se ha podido observar que los peces con parásitos acuden a "estaciones de limpieza" en los arrecifes. Allí ciertas especies de peces y varias especies de camarones limpiadores acuden en gran cantidad a ayudar a los peces infestados, pudiendo incluso entrar en la boca y hasta en la cavidad de las agallas, sin ser comidos.
Vive en parejas (es monógama[2]) y es agresiva con miembros de su propia especie. Precisamente su actitud ofensiva-defensiva de lanzar sus pinzas hacia el posible agresor, le ha valido el nombre común de camarón boxeador.
Cuerpo y patas a bandas blancas y marrón rojizas, ocasionalmente bordeadas de púrpura. Base de los quelípedos azul. Tres pares de largas antenas blancas.
Tamaño: Unos 8 cm. Los machos hasta 5 cm.
Stenopus hispidus renueva todo su cuerpo en la muda cada 3 o 4 semanas aproximadamente, incluso aquellos apéndices seccionados incluidas las ostentosas pinzas.
Omnívoro, se alimenta de los parásitos y bacterias de otros peces y también de restos orgánicos y detritos. Solo el macho sale en búsqueda de alimento, la hembra esperará pacientemente el regreso del primero quien le permitirá tomar parte en el reparto del alimento conseguido, alimento que acercará al refugio sujeto del último par de pequeñas patas locomotoras.
Arrecifes de coral y rocosos. Huecos en el coral, en rocas, en cuevas y bajo repisas.
Profundidad: Infralitoral hasta 210 m.
Distribución: Mares tropicales, Atlántico occidental desde el Golfo de México hasta Brasil. En el Indo-Pacífico, desde África del este y Madagascar, Mar Rojo, Nueva Gales del Sur, Nueva Zelanda, Nueva Caledonia, Queensland, territorio norte y occidental de Australia, Polinesia Francesa, Wallis y Futuna y Hawái.[3][4]
El ritual de cortejo es muy visual y dura varias horas. Siempre comienza por acción del macho que empezará a moverse alrededor de la hembra. En la reproducción podemos observar la realización de la cópula en la que el macho tras subir sobre la hembra deposita el esperma en un receptáculo que permite a ésta guardarlo para futuras fertilizaciones aunque ya no disponga de pareja por la muerte de esta.[5]
Las hembras portan los huevos bajo el abdomen.
Su aclimatación debe ser lenta y por el sistema de goteo, gota/segundo, al menos durante una hora. Ya que, como todos los decápodos, es muy sensible a los cambios de densidad salina y pH. Una vez aclimatado es resistente y recorrerá el acuario en busca de alimento.
Conviene, ante la muda, que el agua sea rica en carbonatos y calcio, lo que facilite un rápido endurecimiento del nuevo exoesqueleto.
Adecuado para acuario de arrecife, no toca los corales. Proporcionarle roca viva con cuevas o salientes que le permitan, tanto refugiarse para la muda o peligros, como apostarse boca abajo, posición natural de reposo.
Stenopus hispidus, conocido como camarón o gamba boxeador/a o camarón limpiador bandeado, es una especie de camarón omnívoro, el cual se alimenta generalmente de parásitos y tejidos muertos.
Se ha podido observar que los peces con parásitos acuden a "estaciones de limpieza" en los arrecifes. Allí ciertas especies de peces y varias especies de camarones limpiadores acuden en gran cantidad a ayudar a los peces infestados, pudiendo incluso entrar en la boca y hasta en la cavidad de las agallas, sin ser comidos.
Vive en parejas (es monógama) y es agresiva con miembros de su propia especie. Precisamente su actitud ofensiva-defensiva de lanzar sus pinzas hacia el posible agresor, le ha valido el nombre común de camarón boxeador.
Stenopus hispidus on trooppisten vesien pieni, puhdistajarapuihin (Stenopodidea) kuuluva äyriäinen. Sitä tavataan luonnossa koralliriutoilla sekä Indopasifisella merialueella että Atlantin länsiosassa. Se elää tyypillisesti 2-4 metrin syvyydessä.[2] Se on myös suosittu meriakvaarioiden asukas.[3]
Itse rapu kasvaa suurimmillaan noin kuusisenttiseksi, mutta sen tuntosarvet ovat pitemmät kuin varsinainen ruumis. Vartalo on valkopohjainen, harvakseltaan punaraitainen, saksissa raidat ovat suunnilleen tasaleveitä punaisia ja valkeita. Kaksi takimmaista jalkaparia on hentoja, läpikuultavia, mutta etummaiset jalat ovat tukevat ja antavan lisäpontta ravun saksille.
Stenopus hispidus on trooppisten vesien pieni, puhdistajarapuihin (Stenopodidea) kuuluva äyriäinen. Sitä tavataan luonnossa koralliriutoilla sekä Indopasifisella merialueella että Atlantin länsiosassa. Se elää tyypillisesti 2-4 metrin syvyydessä. Se on myös suosittu meriakvaarioiden asukas.
Itse rapu kasvaa suurimmillaan noin kuusisenttiseksi, mutta sen tuntosarvet ovat pitemmät kuin varsinainen ruumis. Vartalo on valkopohjainen, harvakseltaan punaraitainen, saksissa raidat ovat suunnilleen tasaleveitä punaisia ja valkeita. Kaksi takimmaista jalkaparia on hentoja, läpikuultavia, mutta etummaiset jalat ovat tukevat ja antavan lisäpontta ravun saksille.
Stenopus hispidus
La grande crevette nettoyeuse[2],[3] (Stenopus hispidus) ou crevette barbier ou crevette boxeuse est une espèce de crustacés décapodes de la famille des Sténopodidés. Elle est omnivore et commune dans toutes les mers tropicales.
Stenopus hispidus mesure de 5 à 9 cm[2]. La troisième paire de pattes hypertrophiées forme de grandes pinces. Les corps et les pinces sont poilus[3] voire épineux[4]. Ils sont rayés rouge et blanc en « barrière de chemin de fer »[2]. Une tache rouge est située sur la partie antérieure de la carapace[5]. La base des pattes des grands adultes est bleue[5]. Les yeux sont marron[5].
Elle possède trois paires d'antennes blanches qui mesurent environ le double de la taille du corps[3].
Cette crevette est omnivore, et se nourrit notamment des parasites, feutrages algo-bactériens et débris de nourriture à la surface de l'épiderme de plus gros animaux.
Stenopus hispidus vit entre 2 et 40 mètres[5] dans les crevasses du récif[3]. On note des observations de S. hispidus jusqu'à 210 mètres de profondeur[5].
C'est une espèce benthique, elle se tient à l’ouverture des anfractuosités ou des éponges. Seules dépassent ses grandes antennes[2] qui restent généralement à la lumière du soleil[5].
Stenopus hispidus a une répartition circumtropicale. Cette large répartition vient du fait que l'espèce était déjà présente dans l'ancien océan Téthys de l'Ère secondaire[2].
La grande crevette nettoyeuse vit généralement en couple stable[6]. Ses œufs mesurent 0,5 mm de diamètre et sont en nombre important[7]. La femelle porte la ponte qui est de couleur turquoise[5].
Comme l'indique son nom vernaculaire de grande crevette nettoyeuse, Stenopus hispidus est la plus grande des crevettes nettoyeuses[4]. Une partie du régime alimentaire de la crevette nettoyeuse est constituée des parasites externes de certains poissons, dont elles les débarrassent dans le cadre d'un commensalisme ou d'un mutualisme.
Les poissons qui ressentent le besoin de se faire nettoyer la bouche par ces crevettes adoptent une nage stationnaire expressive, la bouche largement ouverte : ce signe est compris par les crevettes, qui se mettent ainsi au travail. Il s'agit d'un cas exceptionnel de langage sémantique élaboré partagé par de très nombreuses espèces appartenant à des clades très éloignés.
Cette espèce est faussement classée dans les insectes sous le nom Palaemon hispidus par Guillaume-Antoine Olivier[8].
La partie spécifique du nom binomial, hispidus, est le latin du mot « hérissé » en référence aux excroissances sur le corps et les pinces[3].
Noms communs : Sténope hispide[9], Grande crevette nettoyeuse[10].
Cette crevette figure sur une émission de Cuba de 1969 (valeur faciale : 2 c.).
Stenopus hispidus
La grande crevette nettoyeuse, (Stenopus hispidus) ou crevette barbier ou crevette boxeuse est une espèce de crustacés décapodes de la famille des Sténopodidés. Elle est omnivore et commune dans toutes les mers tropicales.
Il gambero pulitore a bande (Stenopus hispidus Olivier, 1811) è una specie di gambero della famiglia Stenopodidae.
Specie cosmopolita tipica dei mari tropicali, reperibile su ambiente corallino in grotte o ambienti bui da pochi metri fino a circa 30 metri di profondità.
Corpo con bande bianche alternate a rosse-viola. Zampe spesso trasparenti. Dotato di tre paia di chele, con antenne molto lunghe di colore bianco. Fino a 7 centimetri.
Specie tipicamente sciafila, abitualmente reperibile come gambero pulitore di pesci quali murene o cernie. Vive in coppie stabili in cui il maschio fornisce cibo anche alla femmina, di dimensioni inferiori.
In questa specie le uova vengono trattenute dalla femmina al di sotto del suo addome. Ne schiudono minuscole larve che attraversano diversi stadi prima di raggiungere la fase adulta.[1]
Il gambero pulitore a bande (Stenopus hispidus Olivier, 1811) è una specie di gambero della famiglia Stenopodidae.
Stenopus hispidus is een tienpotigensoort uit de familie van de Stenopodidae.[1] De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1811 door Olivier.
Bronnen, noten en/of referentiesBoksarreka eller korallreka er ein pusserekeart som lever på tropiske korallrev overalt kor dei finst. Namnet sitt har ho fått fordi ho vaggar frå side til side som ein boksar som prøver å unngå å bli treft. Ho er den mest kjende arten, og den som er mest brukt i akvarium.
Boksarreka er opptil 6 cm lang, er dekt av raude og kvite stripar og har lange, kvite antenner. Kroppen er dekt av korte piggar, som vert nytta i forsvar. Det tredje (av fem) beinparet er utvikla til relativt store klør, noko som røper at han faktisk er nærare skyld med krabbe og hummar enn med dei fleste reker. Halen peikar nedover, og kan nyttast til å symje kjapt baklengs.
Unge boksarreker (under eit år) lever åleine, men hjå eldre eksemplar er det vanleg å finna hoer og hannar i par. Hannen er mindre, og klynger seg til hoa når ho flytter seg over revet. Para er likevel særs territoriale, og forsvarar revira sine iherdig mot andre reker og små krabbar.
Boksarreka er nattaktiv.
Boksarreker er pussarar, det vil seie at dei lever i mutualistiske tilhøve med visse artar fisk. Sjølv om rekene teknisk sett er passande mat for fisken let denne vera å eta dei, sidan rekene plukkar parasittar og daud vev frå huda deira og såleis er med på å halda dei sunne og friske. Reka på si side får mat.
Me veit lite om korleis boksarrekene formeirar seg. Det me veit er at hoa legg fleire tusen egg, som ho ber under bakkroppen medan dei utviklar seg, og at larvane lever planktonisk.
Boksarreka er populær i saltvassakvarium, der ho kan leva i lag med mange korallrevsartar. Ho går derimot ikkje så godt saman med korkje andre små krepsdyr (som dei vil kjempa harde territorialkampar til dauden mot) eller med særleg aggressive fisk.
Boksarreka eller korallreka er ein pusserekeart som lever på tropiske korallrev overalt kor dei finst. Namnet sitt har ho fått fordi ho vaggar frå side til side som ein boksar som prøver å unngå å bli treft. Ho er den mest kjende arten, og den som er mest brukt i akvarium.
Bandad korallräka eller bandad putsarräka (Stenopus hispidus) är ett kräftdjur som lever i tropiska områden i västra Atlanten och Stilla havet. Trots namnet är det inte en äkta räka (Caridea) utan tillhör ordningen Stenopodidea, som är närmare besläktad med kräftor och humrar. Kännetecknande för Stenopodidea är att de har klor och går på botten i stället för att simma. samt att tredje paret gångben är störst.
En bandad korallräka kan bli upp till 60 mm lång och har en karaktäristisk färgteckning; Stjärten, skölden och det tredje benparet har breda vita och rödbruna ränder medan resten är genomskinligt. Alla tre främre benparen har klor, men det tredje benparets klor är betydligt större.
Stenopus hispidus lever huvudsakligen vid korallrev eller kustnära områden där den livnär sig på parasiter och matrester på fiskar vid så kallade rengöringsstationer.
Bandad korallräka eller bandad putsarräka (Stenopus hispidus) är ett kräftdjur som lever i tropiska områden i västra Atlanten och Stilla havet. Trots namnet är det inte en äkta räka (Caridea) utan tillhör ordningen Stenopodidea, som är närmare besläktad med kräftor och humrar. Kännetecknande för Stenopodidea är att de har klor och går på botten i stället för att simma. samt att tredje paret gångben är störst.
En bandad korallräka kan bli upp till 60 mm lång och har en karaktäristisk färgteckning; Stjärten, skölden och det tredje benparet har breda vita och rödbruna ränder medan resten är genomskinligt. Alla tre främre benparen har klor, men det tredje benparets klor är betydligt större.
Stenopus hispidus lever huvudsakligen vid korallrev eller kustnära områden där den livnär sig på parasiter och matrester på fiskar vid så kallade rengöringsstationer.
Stenopus hispidus là một loài giáp xác giống như tôm thuộc về phân thứ bộ Stenopodidea.
Stenopus hispidus là một loài giáp xác giống như tôm thuộc về phân thứ bộ Stenopodidea.
猬蝦(學名:Stenopus hispidus),亦稱姬蝦、美人蝦、櫻花蝦、[2]拳師蝦,是蝟蝦屬的一種蝦。[3]
猬蝦分佈于幾乎整個泛熱帶地區,[4] 在一些溫帶地區也有分佈。主要生活在從加拿大到巴西的大西洋海域[5](包括墨西哥灣)。[4] 在澳大利亞由北至南直至悉尼的海域以及新西蘭附近也有分佈。[3]
這種蝦生活在沿海深度210米(690英尺)以上[3] 的珊瑚礁中。[6]
猬蝦可長至60毫米(2.4英寸),[3] 色彩鮮豔、略透明,[6] 在體內有卵時可以直接看到。[2]其頭胸甲、腹部和第三對步足有紅白相間的條紋,并覆蓋有棘突。[3][6] 其觸鬚和其他步足則都是白色的。[3]
它是一種清潔蝦,[6][7] 會使用其三對螯足清理魚類體表寄生蟲、真菌和受損組織。[7]
オトヒメエビ(乙姫蝦、学名:Stenopus hispidus)は、十脚目(エビ目)オトヒメエビ科に分類されるエビの1種。サンゴ礁の岩陰などに生息する鮮やかな体色のエビで、ウツボなど大型魚のクリーニング行動をすることも知られる。
成体の体長は40-60mmほど。体は半透明の白色で、頭部、腹部の中ほど、尾扇に赤帯があり、それぞれ白帯が隣接する。第3歩脚は紅白の帯各4本で彩られる。また、体下面の歩脚のつけ根部分は青い。
体表は細かい棘に覆われる。5対の歩脚のうち前3対は先端に鋏がある。特に第3歩脚は太く長く発達し、断面は四角形で各角に棘が並ぶ独特の形態をしている。第1・第2歩脚は細く短い。第4・第5歩脚は細いが第3歩脚に迫るほど長い。また、エビ類の第1触角鞭は体長より明らかに短いのが普通だが、オトヒメエビの第1触角鞭2対は体長よりも長く、第2触角と併せた計6本の白い触角鞭を振りかざす。先述の通り体はそれほど大きくないが、歩脚や触角が長いので体長以上に大きく見える。
和名は、鮮やかな体色のうえに細長い触角や脚を広げた姿が、龍宮伝説の乙姫を想起させることに由来する。英名の1つ"Barber-pole shrimp"は、赤・白・青の体色が理美容のマークを表すサインポールに似ることに由来する。
世界中の熱帯・サンゴ礁域に広く分布し、日本では房総半島以南の太平洋岸で見られる。
浅い海の岩礁やサンゴ礁に生息し、波の静かな岩棚や割れ目などに、常に雌雄でつがいをなして同居する。雌雄の結びつきは強く、どちらか片方を別個体に入れ替えるとオスがメスを排除してしまう。
ウツボ、ニザダイ、ハタ等の底生大型魚と同所的に生息するが、オトヒメエビはこれらの魚の体表を這い回り、食べかすや寄生虫を食べて共生する。同様の共生関係を持つ生物にはベラ科のホンソメワケベラ、モエビ科のアカシマシラヒゲエビ(アカスジモエビ)やシロボシアカモエビ(ホワイトソックス)などがおり、まとめてクリーナー (Cleaner) と総称される。大型魚は小動物を捕食する肉食性のものも多いが、クリーナーとなる生物は特徴的な体色が標識となり、捕食されるのを防いでいると考えられている。
日本沿岸では夏が産卵期で、この時期にはメスが抱卵する。卵から孵化した幼生はプランクトンとしてしばらく浮遊生活を送る。
鮮やかな体色や大型魚と共生することなどから、スクーバダイビングなどで観察や撮影の対象となり易い。水族館でもよく飼育される。
オトヒメエビ(乙姫蝦、学名:Stenopus hispidus)は、十脚目(エビ目)オトヒメエビ科に分類されるエビの1種。サンゴ礁の岩陰などに生息する鮮やかな体色のエビで、ウツボなど大型魚のクリーニング行動をすることも知られる。