Numenius minutus Gould 1841

Dvärgspov^[2] (Numenius minutus) är en spov inom familjen snäppor (Scolopacidae) som häckar i norra Sibirien.^[3] Den är närbesläktad med eskimåspoven som tidigare häckade i samma område, numera troligen utdöd.

Utseende

Dvärgspov fotograferad i september, i Territory Wildlife Park, Northern Territory, Australien.

Dvärgspoven är som namnet avslöjar en mycket liten spov som endast mäter 29–32 cm. Arten har smal hals och litet huvud. Den har för spovarna en kort näbb som är nedåtböjd. Fjäderdräkten är gråbrun, även på undersidan vingarna, med fläckar och med ljus buk. Huvudteckningen liknar den hos småspoven, med ett ljust centralt hjässband och tydligt ljust ögonbrynsstreck.

Utbredning

Dvärgspoven häckar i norra Sibirien och övervintrar främst i norra Australien men även så långt söderut som St Kilda, South Australia. Den är en mycket sällsynt gäst i Europa. Sveriges första och enda fynd hittills var en individ som tillbringade hösten 2005 på södra Öland.^[4] Utöver det har arten setts vid endast fem tillfällen, varav två gånger i Storbritannien och en gång vardera på Åland, i Norge samt i Belgien.^[5]

Ekologi

Dvärgspoven häckar från slutet av maj till början av augusti i löst sammanhållna kolonier (tre till 30 par) i skogsbryn i floddalar.^[6][7] Boet är en grund uppskrapning i marken. Den flyttar från häckningsområdena från mitten av augusti till oktober utmed östra Asiens kust med få stopp, ofta i stora flockar på upp till tusen individer.^[7] I Australien övervintrar den främst i inlandet på gräsmark och i odlingsbygd i närhet av sötvatten. Dvärgspoven födosöker genom att sticka ned näbben i mjuk jord och lera i jakt efter små ryggradslösa djur, framför allt insekter och insektslarver, men också termiter, spindlar, frön och bär.^[7][8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattades 2006 till fler än 180.000 individer.^[1]

Noter

1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Numenius minutus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
4. ^ Dvärgspov Arkiverad 13 november 2017 hämtat från the Wayback Machine., Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
5. ^ Tarsiger.com Fynd av dvärgspov i Västpalearktis
6. ^ Labutin, Y. V.; Leonovitch, V. V.; Veprintsev, B. N. 1982. The Little Curlew Numenius minutus in Siberia. Ibis 124(3): 302-319.
7. ^ [a b c] del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
8. ^ Bellio, M. G.; Bayliss, P.; Morton, S.; Chatto, R. 2006. Status and conservation of the Little Curlew Numenius minutus on its over-wintering grounds in Australia. In: Boere, G.; Galbraith, C., Stroud, D. (ed.), Waterbirds around the world, pp. 346-348. The Stationary Office, Edinburgh, UK.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör tornfalk.
  Bilder & media
• Bilder och filmer på Internet Bird Collection
• Läten på xeno-canto.org