Philander (lat. Philander) - opossumlar fəsiləsinə aid heyvan cinsi.
Els filandres (Philander) són un gènere de marsupials de l'ordre dels didelfimorfs.[1][2][3] Tenen unes taques blanques sobre els ulls que des de lluny poden semblar un segon parell d'ulls.
Els filandres (Philander) són un gènere de marsupials de l'ordre dels didelfimorfs. Tenen unes taques blanques sobre els ulls que des de lluny poden semblar un segon parell d'ulls.
Die Vieraugenbeutelratten (Philander) sind eine Gattung der Beutelsäuger aus der Familie der Beutelratten (Didelphidae). Ihren Namen verdanken sie einem hellen Fleck über jedem Auge.
Vieraugenbeutelratten sind äußerlich mäuseähnliche Tiere. Ihr raues Fell ist an der Oberseite grau oder schwarz gefärbt, die Unterseite ist heller, oft weißlich oder gelb. Ihr Körper ist sehr schlank gebaut, die Schnauze spitz. Der Schwanz ist gleich lang oder länger als der Körper und bis auf das erste Viertel unbehaart. Mit einer Kopfrumpflänge von 25 bis 33 Zentimeter und einem Gewicht von 200 bis 700 Gramm (Tiere in Gefangenschaft erreichen manchmal bis zu 1,5 Kilogramm) zählen sie zu den größeren Vertretern ihrer Familie.
Diese Tiere sind auf dem amerikanischen Kontinent verbreitet, ihr Verbreitungsgebiet reicht vom nördlichen Mexiko bis in das nördliche Argentinien.
Ihr Lebensraum sind in erster Linie feuchte, tropische Wälder. In erster Linie leben sie auf dem Boden, obwohl sie auch gut klettern und sogar schwimmen können. Ihr Bewegungen gelten als schnell und agil. Die Tiere sind vorwiegend nachtaktiv, obwohl sie manchmal auch tagsüber beobachtet werden können. Als Schlafplatz dienen ihnen runde Blätternester, die sie in den unteren Ästen errichten, selten auch Erdhöhlen. Sie gelten als ausgesprochen aggressiv, die sich mit Zischlauten und notfalls wildem Kämpfen gegenüber ihren Feinden verbreiten.
Vieraugenbeutelratten sind ausgesprochene Allesfresser. Zu ihrer Nahrung zählen kleine Wirbeltiere, Eier, Insekten, Krabben und Würmer, aber auch Früchte, Blätter und Samen.
Weibchen haben einen gut entwickelten Beutel mit fünf bis neun Zitzen und können in wärmeren Regionen das ganze Jahr über Nachwuchs zur Welt bringen. Nach kurzer Tragzeit wirft das Weibchen vier bis fünf Jungtiere. Diese werden rund drei Monate gesäugt und erreichen die Geschlechtsreife im Alter von sechs bis acht Monaten. Mit ein bis zwei Jahren ist die Lebenserwartung niedrig.
Vieraugenbeutelratten sind weitverbreitet und zählen nicht zu den bedrohten Arten. Gelegentlich fallen sie über Felder oder Plantagen her und werden deshalb als Plage betrachtet.
In einer im Januar 2018 veröffentlichten Revision der Gattung werden folgende Arten anerkannt:[1]
Philander nigratus wurde 2020 als weitere valide Art anerkannt.[2] Über die Validität der Orinokodelta-Vieraugen-Beutelratte (Philander deltae) konnte bisher Aussage getroffen werden, da keine DNA-Proben vorlagen.
Die Nacktschwanzbeutelratte wird manchmal als Braune Vieraugenbeutelratte bezeichnet, sie hat aber nur oberflächliche Ähnlichkeiten mit dieser Gattung und ist nicht näher mit ihr verwandt.
Die Vieraugenbeutelratten (Philander) sind eine Gattung der Beutelsäuger aus der Familie der Beutelratten (Didelphidae). Ihren Namen verdanken sie einem hellen Fleck über jedem Auge.
Philander huwa ġeneru ta' mammiferi marsupjali. Il-membri ta' dan il-ġeneru għandhom tikka kbira bajda fuq kull għajn u għalhekk mill-bogħod jidhru qishom għandhom erba' għajnejn.
Dan il-ġeneru qiegħed klassifikat fil-klassi Mammalia, fis-sottoklassi Theria, fl-infraklassi Metatheria (il-marsupjali), fis-superordni Ameridelphia (il-marsupjali Amerikani minbarra l-kolokolo), fl-ordni Didelphimorphia, fis-superfamilja Didelphoidea, fil-familja Didelphidae, fis-sottofamilja Didelphinae u fit-tribù Didelphini, mal-ġeneri Didelphis, Hyperdidelphys, Lutreolina, Chironectes u Thylophorops.
Il-ġeneru Philander jiġbor fih seba' speċi ħajjin.
Philander huwa ġeneru ta' mammiferi marsupjali. Il-membri ta' dan il-ġeneru għandhom tikka kbira bajda fuq kull għajn u għalhekk mill-bogħod jidhru qishom għandhom erba' għajnejn.
Dan il-ġeneru qiegħed klassifikat fil-klassi Mammalia, fis-sottoklassi Theria, fl-infraklassi Metatheria (il-marsupjali), fis-superordni Ameridelphia (il-marsupjali Amerikani minbarra l-kolokolo), fl-ordni Didelphimorphia, fis-superfamilja Didelphoidea, fil-familja Didelphidae, fis-sottofamilja Didelphinae u fit-tribù Didelphini, mal-ġeneri Didelphis, Hyperdidelphys, Lutreolina, Chironectes u Thylophorops.
Il-ġeneru Philander jiġbor fih seba' speċi ħajjin.
Tawañawi, kichwapi Chuskuñawi[1] (genus Philander) nisqakunaqa huk rikch'ana q'arachupakunam, Urin Awya Yalapi sach'a-sach'akunapi kawsaq.
Tawañawi q'arachupap ñawinkunap kinrayninpiqa iskay murum kan, chayrayku tawa ñawiyuqman rikch'akun.
Kaymi huk rikch'aqninkuna:
Tawañawi, kichwapi Chuskuñawi (genus Philander) nisqakunaqa huk rikch'ana q'arachupakunam, Urin Awya Yalapi sach'a-sach'akunapi kawsaq.
Tawañawi q'arachupap ñawinkunap kinrayninpiqa iskay murum kan, chayrayku tawa ñawiyuqman rikch'akun.
The nine species in the genus Philander, commonly known as gray and black four-eyed opossums, are members of the order Didelphimorphia. Mature females have a well-developed marsupium. The tail appears to be hairless except for the proximal (closest to the body) 5 or 6 cm, which has a few long hairs. The tail is slightly longer than the head-and-body length, and it is black for the proximal one half to two thirds of its length. The genus is closely related to Didelphis but the species of Philander are smaller than those of Didelphis. The genus formerly included Metachirus nudicaudatus, but this species lacks a pouch and so is now considered a separate genus.[4] The common name comes from the white spots above the eyes, which can appear from a distance to be another set of eyes.
The nine species in the genus Philander, commonly known as gray and black four-eyed opossums, are members of the order Didelphimorphia. Mature females have a well-developed marsupium. The tail appears to be hairless except for the proximal (closest to the body) 5 or 6 cm, which has a few long hairs. The tail is slightly longer than the head-and-body length, and it is black for the proximal one half to two thirds of its length. The genus is closely related to Didelphis but the species of Philander are smaller than those of Didelphis. The genus formerly included Metachirus nudicaudatus, but this species lacks a pouch and so is now considered a separate genus. The common name comes from the white spots above the eyes, which can appear from a distance to be another set of eyes.
Philander es un género de marsupiales didelfimorfos de la familia Didelphidae, que cuenta con ocho especies, conocidos vulgarmente como filandros o zarigüeyas de cuatro ojos.
Son un conjunto de marsupiales americanos caracterizados por la existencia de dos manchas sobre los ojos de color más claro que el resto del pelo, lo que asemeja otro par de órganos de la visión sobre los verdaderos, dando origen al nombre vernáculo. Además de los filandros grises y negro pertenecientes a este género, también se conoce como filandro pardo a la única especie que integra el género Metachirus, Metachirus nudicaudatus.
Las especies del género Philander habitan bosques tropicales y, ocasionalmente, regiones arbustivas muy húmedas. Es frecuente encontrarlos en regiones cercanas a ríos o ciénagas.
Estos animales de mediano tamaño, son ligeramente menores que las zarigüeyas comunes (Didelphis), no llegando a superar el kilogramo, salvo algunos ejemplares de filandro gris común (Philander opossum) criados en cautividad que has llegado hasta los mil quinientos gramos. En estas especies el dimorfismo sexual no es tan evidente como en otros didélfidos y no se cumple siempre que los machos sean de mayor envergadura que las hembras.
El pelo de estos animales es áspero, pardo-grisáceo, más largo y oscuro en el filandro negro (Philander andersoni). La región ventral es de color amarillo grisáceo o amarillo pálido.
La cabeza es proporcionalmente grande y muy acuminada. Las orejas son largas, lanceoladas y desnudas. La boca es grande y armada con afilados dientes puntiagudos. Los ojos, grandes, negros y redondos están adornados por sendas manchas claras características de los filandros.
Las extremidades son largas, delgadas y cubiertas de pelo de color más claro que el dorso y los flancos. Poseen cinco dedos en cada extremidad, y el primero de las posteriores es oponible al resto.
En todas las especies la cola puede llegar a suponer más de la mitad de la longitud del animal. Solo están cubiertos de pelo los cinco o seis centímetros proximales, desnudándose después y haciéndose escamosa.
En las hembras del género Philander, al contrario que en las de Metachirus, el marsupio está perfectamente desarrollado. El número de mamas varía entre cinco y nueve.
Como la mayor parte de los didelfiformes, son extremadamente oportunistas. Su dieta omnívora se basa en insectos, gusanos y lombrices, otros invertebrados acuáticos y terrestres, huevos, vertebrados pequeños como roedores, aves, anfibios o reptiles así como frutos, especialmente papayas y plátanos o cereales, lo que les ha valido una pésima reputación como plagas nefastas para las plantaciones de frutales y los maizales. No se descarta que puedan además alimentarse de carroña.
Las hembras son poliéstricas, pero mientras que las de Philander opossum se ha descrito que pueden parir a lo largo de todo el año, deteniéndose la actividad reproductiva únicamente cuando el estado nutricional de la madre no es satisfactorio, las de otras especies parecen ser estacionales, con normalmente dos épocas de cría anuales que dependen de la localización geográfica.
Parece evidente en cualquier caso, que el número de crías de las camadas, normalmente entre cuatro y seis aunque pueden ser de tres a nueve, es mayor durante la estación húmeda, cuando los recursos alimenticios disponibles son más abundantes.
Éstas nacen en un estado poco avanzado de desarrollo, necesitando hasta tres meses de lactancia, durante la cual el crecimiento es muy lento y solo se hace más notorio una vez que las crías han sido destetadas.
Las hembras de filandro gris alcanzan la madurez sexual entre los seis y ocho meses de edad.
No han conseguido mantenerse con vida ejemplares de Philander de más de dos años y cuatro meses.
Estos filandros pueden encontrarse en grandes poblaciones con escasa movilidad. Construyen nidos con forma de globo, de hasta 30 cm de diámetro. Estos pueden estar sobre el suelo o en galerías, pero lo normal es que estén en las ramas bajas de los árboles o en los arbustos.
Son fundamentalmente terrestres a pesar de ser excelentes escaladores y nadadores, facultad esta que les ha permitido colonizar las islas próximas a la costa. Son las especies más ágiles y rápidas de todos los didélfidos.
Son animales básicamente nocturnos que pasan la mayor parte del tiempo sobre el suelo o las ramas bajas de árboles y arbustos, protegiéndose en refugios durante las horas de luz, aunque no es difícil encontrar durante el día ejemplares activos de Philander.
Cuando se ve acosado, emite estridentes sonidos y es capaz de hacer frente ferozmente a los contrincantes que lo provoquen.
Las poblaciones de Philander opossum parecen no estar amenazadas, aunque se ven sometidas a la misma presión que otras muchas especies animales que habitan las regiones arboladas húmedas de la mayor parte del planeta.
Philander es un género de marsupiales didelfimorfos de la familia Didelphidae, que cuenta con ocho especies, conocidos vulgarmente como filandros o zarigüeyas de cuatro ojos.
Son un conjunto de marsupiales americanos caracterizados por la existencia de dos manchas sobre los ojos de color más claro que el resto del pelo, lo que asemeja otro par de órganos de la visión sobre los verdaderos, dando origen al nombre vernáculo. Además de los filandros grises y negro pertenecientes a este género, también se conoce como filandro pardo a la única especie que integra el género Metachirus, Metachirus nudicaudatus.
Philander est un genre de marsupiaux de la famille des Didelphidés. Ce sont des sarigues, appelées aussi opossums aux quatre yeux, notamment l'espèce Philander opossum[1].
Selon Mammal Species of the World (version 3, 2005) (31 mai 2010)[2], ITIS (31 mai 2010)[3] et NCBI (31 mai 2010)[4] :
Philander est un genre de marsupiaux de la famille des Didelphidés. Ce sont des sarigues, appelées aussi opossums aux quatre yeux, notamment l'espèce Philander opossum.
Opos[5] (Philander) – rodzaj ssaka z podrodziny dydelfów (Didelphinae) w rodzinie dydelfowatych (Didelphidae).
Do rodzaju należą gatunki występujące od północnego Meksyku po północną Argentynę[6].
Długość ciała (bez ogona) 20,7–33,1 cm, długość ogona 25,3–37,7 cm; masa ciała 148–910 g[6].
Voss, Díaz-Nieto i Jansa (2018) wyróżniają dodatkowo gatunek Philander quica (obejmujący populacje zaliczane we wcześniejszych publikacjach do gatunku P. frenatus, zdaniem autorów nienależące do tego samego gatunku co holotyp P. frenatus), Philander canus (uznawany przez nich za starszy synonim gatunków P. mondolfii i P. olrogi), Philander melanurus, Philander pallidus i opisany przez autorów nowy gatunek Philander pebas; autorzy uznają jednocześnie gatunek P. frenatus za młodszy synonim P. opossum[9]. Do rodzaju należą następujące gatunki[9][6][5][10]:
Opos (Philander) – rodzaj ssaka z podrodziny dydelfów (Didelphinae) w rodzinie dydelfowatych (Didelphidae).
Philander é um gênero de marsupiais da família dos didelfiídeos (Didelphidae), que inclui as chamadas cuícas-de-quatro-olhos.
Sete espécies de cuícas são reconhecidas: [1][2][3]
Philander é um gênero de marsupiais da família dos didelfiídeos (Didelphidae), que inclui as chamadas cuícas-de-quatro-olhos.
Philander är ett släkte i familjen pungråttor som förekommer i Central- och Sydamerika.
Arterna liknar möss i utseende men är inte närmare släkt med dem. Pälsen har på ovansidan en grå till svart färg, buken är ljusare, ofta gul- eller vitaktig. Dessa pungråttor når en kroppslängd mellan 25 och 33 cm (huvud och bål) samt en vikt mellan 200 och 660 gram (individer i fångenskap nådde till och med 1,5 kg). Svansen är ungefär lika lång som övriga kroppen och bara vid roten täckt med hår.[1]
Kännetecknande är en vit fläck över varje öga som påminner om ytterligare ögon.[1]
Släktet utgörs av två till sju arter.[1][2]
Den bruna fyrögonpungråttan (Metachirus nudicaudatus) har likaså vita punkter över ögonen men det finns ingen närmare släktskap mellan arten och släktet Philander. Däremot används släktnamnet i äldre zoologiska avhandlingar vice versa.[1][4]
Habitatet utgörs främst av fuktiga tropiska skogar. Individerna vistas vanligen på marken men de har bra förmåga att klättra i träd och att simma. De är allmänt nattaktiva men i vissa regioner är de aktiva på dagen. Som viloplatser bygger de runda bon av växtdelar som placeras på grenar nära marken. Vid fara spelar de inte död som arter av släktet Didelphis utan de försvarar sig med snabba rörelser och höga läten.[1]
Födan utgörs av små ryggradsdjur, as, ägg, insekter och andra ryggradslösa djur samt frukter.[1]
I varma regioner kan de para sig hela året och i kallare områden bara under varma årstider. Honor har en väl utvecklad pung (Marsupium) med fem till nio spenar. Per kull föds vanligen två till sju ungar. Ungarna diar cirka två till tre månader och efter ungefär 15 månader kan de ha egna ungar. Den äldsta kände individen i fångenskap levde något över två år.[1]
Dessa pungråttor betraktas ibland som skadedjur när de hämtar födan från fruktodlingar.[1] Arterna är inte sällsynta och nästan alla listas av IUCN som livskraftiga (LC).[3]
Philander är ett släkte i familjen pungråttor som förekommer i Central- och Sydamerika.
Їх груба шерсть сірого або чорного кольору зверху, низ яскравий, часто білуватий або жовтий. Тіло дуже струнке, морда загострена. Хвіст такої ж довжини або довший, як тіло й безволосий за винятком першої чверті. При довжині тіла від 25 до 33 сантиметрів і вазі 200 до 700 грамів (Тварини в неволі іноді досягають 1,5 кг) їх вважають великими членами родини.
Ці тварини поширені в Північній і Південній Америці, від північної Мексики до північної Аргентини. Їх місце існування вологі тропічні ліси.
У першу чергу, вони живуть на землі, хоча вони також можуть піднятися на дерево і навіть плавати. Вони швидкі й моторні. Тварини насамперед нічні, хоча іноді їх можна побачити протягом дня. Як місце для сну їм слугують круглі листяні гнізда, які вони будують на нижніх гілках, рідше норах. Вони вважаються дуже агресивними, що виражається шипіння і, якщо необхідно, запеклими боями з ворогами. Вони всеїдні. Поживою для них є дрібні хребетні, яйця, комахи, краби і хробаки, а також фрукти, листя та насіння.
Після короткого періоду вагітності, самиця народжує чотири-п'ять дитинчат. Їх вигодовують приблизно три місяці, і вони досягають статевої зрілості у віці від шести до восьми місяців. Середня тривалість життя низька від одного до двох років.
Philander là một chi động vật có vú trong họ Didelphidae, bộ Didelphimorphia. Chi này được Brisson miêu tả năm 1762.[1] Loài điển hình của chi này là Didelphis opossum Linnaeus, 1758, by plenary action (Opinion 1894 of the International Commission on Zoological Nomenclature, 1998).
Chi này gồm các loài:
Phương tiện liên quan tới Philander tại Wikimedia Commons
Philander là một chi động vật có vú trong họ Didelphidae, bộ Didelphimorphia. Chi này được Brisson miêu tả năm 1762. Loài điển hình của chi này là Didelphis opossum Linnaeus, 1758, by plenary action (Opinion 1894 of the International Commission on Zoological Nomenclature, 1998).
Четырёхглазые опоссумы (лат. Philander) — род млекопитающих семейства опоссумов.
Их грубая шерсть серого или черного цвета сверху, брюхо светлое, часто беловатый или желтый. Тело очень стройное, морда заострённая. Хвост такой же длины или длиннее, как тело и безволосый за исключением первой четверти. Длина тела от 25 до 33 сантиметров и вес 200 до 700 граммов.
Эти животные распространены в Северной и Южной Америке, от северной Мексики до северной Аргентины. Их среда обитания влажные тропические леса.
В основном наземные животные, хотя также могут взобраться на дерево и даже плавать. Они быстрые и проворные. Животные прежде всего ночные, хотя иногда бывают активны и днём. Спят в шарообразных гнёздах из листьев, которые строят на нижних ветвях деревьев, реже в норах. Они считаются очень агрессивными, что выражается шипением и, если необходимо, ожесточенными боями с врагами. Они всеядны. Их пища мелкие позвоночные, яйца, насекомые, крабы и черви, а также фрукты, листья и семена.
После короткого периода беременности, самка рождает четыре-пять детёнышей. Они кормятся молоком примерно три месяца, и достигают половой зрелости в возрасте от шести до восьми месяцев. Средняя продолжительность жизни низкая — от одного до двух лет.
林負鼠屬(Philander,安氏負鼠),哺乳綱的一屬,而與林負鼠屬(安氏負鼠)同科的動物尚有鼠負鼠屬(白鼠負鼠)、短尾負鼠屬(短尾負鼠)、小尾負鼠屬等之數種哺乳動物。
네눈주머니쥐는 주머니쥐과에 속하는 네눈주머니쥐속(Philander) 유대류의 총칭이다. 7종의 주머니쥐로 이루어져 있다. 암컷 주머니쥐는 잘 발달한 육아낭을 갖고 있다. 몸에서 5~6 cm까지의 꼬리 기부(基部)에 긴 털이 조금 있는 것을 제외하고는 꼬리에는 털이 보이지 않는다.
다음은 주머니쥐과의 계통 분류이다.[4]
주머니쥐과 양털주머니쥐아과 주머니쥐아과 쇠주머니쥐족 주머니쥐족 살찐꼬리쇠주머니쥐족