Hyytelösienet (Dacrymycetales) on Dacrymycetes -luokkaan kuuluva sienilahko. Siihen kuuluu heimo Dacrymetaceae. Lahkoon kuuluvia lajeja ovat keltasarvikka (Calocera viscosa) ja orahytykkä (Pseudohydnum gelatinosum).[1]
Hyytelösienet (Dacrymycetales) on Dacrymycetes -luokkaan kuuluva sienilahko. Siihen kuuluu heimo Dacrymetaceae. Lahkoon kuuluvia lajeja ovat keltasarvikka (Calocera viscosa) ja orahytykkä (Pseudohydnum gelatinosum).
Dacrymycetaceae J. Schröt., 1888 è l'unica famiglia dell'ordine Dacrymycetales.[1]
Il genere tipo è Dacrymyces Nees, gli altri generi inclusi sono:
Dacrymycetaceae J. Schröt., 1888 è l'unica famiglia dell'ordine Dacrymycetales.
Dacrymycetales is een orde binnen de klasse van Steeltjeszwammen (Basidiomycetes). De orde heeft volgens Index fungorum slechts twee families:
Orde: Dacrymycetales
Dacrymycetales is een orde binnen de klasse van Steeltjeszwammen (Basidiomycetes). De orde heeft volgens Index fungorum slechts twee families:
Orde: Dacrymycetales
Familie: Cerinomycetaceae Familie: Dacrymycetaceae Soort: Geel hoorntje (Calocera cornea) Soort: Kleverig koraalzwammetje (Calocera viscosa)Dacrymycetales[1][2] är en ordning inom basidiesvamparna som tillsammans med den 2013 nybeskrivna ordningen Unilacrymales utgör klassen Dacrymycetes. Dacrymycetales delas ofta upp i de två familjerna Dacrymycetaceae[3][4] och Cerinomycetaceae[5][6], vilka tillsammans omfattar cirka 110 arter fördelade på nio släkten (2013). Släktskapsförhållandena inom Dacrymycetales är dåligt utredda och flera släkten, särskilt Dacrymyces, förefaller vara polyfyletiska.[7][8]
Ordningen upprättades 1897 (som Dacryomycetineae) av den tyske mykologen Paul Christoph Hennings.[9]
Fruktkropparna är av varierande form: resupinata (det vill säga "skorplikt" fastvuxna vid underlaget) i Cerinomycetaceae; kuddlika, spadformiga, greniga etcetera i Dacrymycetaceae. De är vanligtvis gula till orangefärgade av karotenoider och har en gelé- eller broskartad konsistens. De tvåsporiga basidierna är stämgaffellikt tvågrenade, vilket skiljer ordningen från Unilacrimales som har ogrenade cylindriska basidier. Sporerna är vanligen septerade och parentesomerna är inte perforerade. Svamparna är saprotrofer och orsakar vanligtvis brunröta på trä (två arter orsakar troligen vitröta).[10][11]
Gullhorn
Calocera viscosa
Dacrymycetaceae
Dacryopinax spathularia
Dacrymycetaceae
Guepiniopsis buccina
Dacrymycetaceae
Spor med tre septa hos Dacrymyces stillatus.
Stämgaffellika tvåsporiga basidier hos Dacrymyces chrysospermus.
Dacrymycetales är en ordning inom basidiesvamparna som tillsammans med den 2013 nybeskrivna ordningen Unilacrymales utgör klassen Dacrymycetes. Dacrymycetales delas ofta upp i de två familjerna Dacrymycetaceae och Cerinomycetaceae, vilka tillsammans omfattar cirka 110 arter fördelade på nio släkten (2013). Släktskapsförhållandena inom Dacrymycetales är dåligt utredda och flera släkten, särskilt Dacrymyces, förefaller vara polyfyletiska.
Ordningen upprättades 1897 (som Dacryomycetineae) av den tyske mykologen Paul Christoph Hennings.
Fruktkropparna är av varierande form: resupinata (det vill säga "skorplikt" fastvuxna vid underlaget) i Cerinomycetaceae; kuddlika, spadformiga, greniga etcetera i Dacrymycetaceae. De är vanligtvis gula till orangefärgade av karotenoider och har en gelé- eller broskartad konsistens. De tvåsporiga basidierna är stämgaffellikt tvågrenade, vilket skiljer ordningen från Unilacrimales som har ogrenade cylindriska basidier. Sporerna är vanligen septerade och parentesomerna är inte perforerade. Svamparna är saprotrofer och orsakar vanligtvis brunröta på trä (två arter orsakar troligen vitröta).
Gullhorn
Calocera viscosa
Dacrymycetaceae
Dacryopinax spathularia
Dacrymycetaceae
Guepiniopsis buccina
Dacrymycetaceae
Spor med tre septa hos Dacrymyces stillatus.
Stämgaffellika tvåsporiga basidier hos Dacrymyces chrysospermus.