Yumurtavari katalpa
Mərkəzi Çində yayılmışdır.
Təbii şəraitdə hündürlüyü 10 m-ə çatan ağacdır. 10 yaşında hündürlüyü 3,5 m-ə və çətirinin diametri təxminən 2 m-ə çatır. Çiçəklərinin uzunluğu 2,5 sm, iri, zəngvaridir, sarı xallı zolaqlı, üstü ağ, altdan al-qırmızı rəngdə olub, salxımlara yığılmışdır.İyun ayının ortalarında çiçəkləyir. Meyvələri sentyabrda əmələ gəlir, 5 sm uzunluğunda, qutucuqdur, əvvəlki növlərə nisbətən çox qısadır və tam yetişmir. Katalpalar toxumlarla və yay qələmləri ilə çoxalır.
Katalpanın iri və zərif yarpaqları küləkdən zədələndiyi üçün onları küləkdən qorunan günəşli yerdə əkmək məsləhət görülür. Torpaq qarışığı çürüntüdən, torfdan və qumdan (3:2:1:2) hazırlanır. Torpağın turşuluğu neytrala yaxın olmalıdır (pH 6/5-7/5). Yazda hər il şaxtadan zədələnmiş quru budaqlar təmizlənir. Yaşlandıqca qışadavamlılıq artır.
Abşeron, Zaqatala, Balakən, Şəki və başqa rayonlarda rast gəlinir.
Katalpa palıdla, yarpağını tökən maqnoliya ilə birlikdə yaxşı bitir, tək əkinlərdə effektli görünür. Canlı çəpərlərin salınmasında, binaların bəzədilməsində istifadəsi məqsədyönlüdür.
Yumurtavari katalpa
Catalpa ovata, the yellow catalpa[1][5] or Chinese catalpa[1] (Chinese: 梓; pinyin: zǐ), is a pod-bearing tree native to China. Compared to C. speciosa, it is much smaller, typically reaching heights between 20 and 30 feet (6 and 9 m). The inflorescences form 4–10-inch-long (100–250 mm) bunches of creamy white flowers with distinctly yellow tinging; individual flowers are about 1 inch (25 mm) wide. They bloom in July and August.[5] The leaves are very similar in shape to those of Paulownia tomentosa, having three lobes (two are abruptly truncated on either edge, with a third, central, slightly acute, pointed lobe forming the leaf apex), and are darkly green.[5][6] Fruits are very narrow, foot-long pods.[5]
Although native to the more temperate provinces within China (Anhui, Gansu, Hebei, Heilongjiang, Henan, Hubei, Jiangsu, Jilin, Liaoning, Nei Monggol, Ningxia, Qinghai, Shaanxi, Shandong, Shanxi, Sichuan, Xinjiang),[1] C. ovata is also cultivated in North America and Europe, and has become a parent of Catalpa × erubescens with the American species Catalpa bignonioides.[1][5] It is commonly used to make the undersides of qin.[7]
Tree in flower in cultivation at the Birmingham Botanical Gardens (United Kingdom)
The plant contains dehydro-alpha-lapachone[8] (DAL) which inhibits vessel regeneration, interferes with vessel anastomosis, and limits plexus formation in zebrafish.[9] DAL also controlled the development of the fungi rice blast, tomato late blight, wheat leaf rust, barley powdery mildew and red pepper anthracnose (Colletotrichum coccodes (Wallr) S Hughes). The chemical was particularly effective in suppressing anthracnose.[10]
Referenced in the Zhuangzi.[11]
Catalpa ovata, the yellow catalpa or Chinese catalpa (Chinese: 梓; pinyin: zǐ), is a pod-bearing tree native to China. Compared to C. speciosa, it is much smaller, typically reaching heights between 20 and 30 feet (6 and 9 m). The inflorescences form 4–10-inch-long (100–250 mm) bunches of creamy white flowers with distinctly yellow tinging; individual flowers are about 1 inch (25 mm) wide. They bloom in July and August. The leaves are very similar in shape to those of Paulownia tomentosa, having three lobes (two are abruptly truncated on either edge, with a third, central, slightly acute, pointed lobe forming the leaf apex), and are darkly green. Fruits are very narrow, foot-long pods.
Although native to the more temperate provinces within China (Anhui, Gansu, Hebei, Heilongjiang, Henan, Hubei, Jiangsu, Jilin, Liaoning, Nei Monggol, Ningxia, Qinghai, Shaanxi, Shandong, Shanxi, Sichuan, Xinjiang), C. ovata is also cultivated in North America and Europe, and has become a parent of Catalpa × erubescens with the American species Catalpa bignonioides. It is commonly used to make the undersides of qin.
Catalpa ovata, la catalpa amarilla[1][5] o catalpa china[1] (chino: 梓, pinyin: zǐ), es un árbol nativo de China.
En comparación con C. speciosa, es mucho más pequeño, por lo general alcanza alturas entre 6 a 9 m (20 y 30 pies). Las inflorescencias tienen 100 a 250 mm de largo (4 a 10 pulgadas) son racimos de flores blancas con matices claramente amarillos, las flores individuales son de aproximadamente 2.5 cm (1 pulgada) de ancho. Florece en julio y agosto.[5] Las hojas son muy similares en forma a las del Paulownia tomentosa, con tres lóbulos (dos son abruptamente truncadas por el borde, con un tercero en el centro ligeramente agudo, apuntando al lóbulo forman el ápice de la hoja ), y verde oscuro.[5][6] Las frutas son vainas estrechas de 30 cm de largo.[5]
Aunque es nativa de las provincias más templadas de China (Anhui, Gansu, Hebei, Heilongjiang, Henan, Hubei, Jiangsu, Jilin, Liaoning, Mongolia Interior, Ningxia, Qinghai, Shaanxi, Shandong, Shanxi, Sichuan, Xinjiang),[1] C. ovata se cultiva también en Norteamérica y Europa.[1][5] Es comúnmente usado para hacer la parte inferior del Guqin.[7]
La planta contiene dehidro-alfa-lapachona[8] (DAL), que inhibe la regeneración de vasos, interfiere con la anastomosis y limita la formación de plexos en el pez cebra.[9] El DAL también controla el desarrollo del hongo añublo del arroz, plagas de tomate tardío, la hoja de trigo roya, el moho de cebada en polvo y la pimienta roja antracnosis (Colletotrichum coccodes (Wallr) S Hughes). El producto químico fue particularmente eficaz en la supresión de la antracnosis.[10]
Catalpa ovata fue descrita por George Don y publicado en A General History of the Dichlamydeous Plants 4: 230. 1837.[11]
Ver: Catalpa
ovata: epíteto latino que significa "con forma de huevo".[12]
Catalpa ovata, la catalpa amarilla o catalpa china (chino: 梓, pinyin: zǐ), es un árbol nativo de China.
Kinatrompettre (Catalpa ovata) er et løvfellende tre i trompettrefamilien.
Det blir 3–20 m høyt, mer sjeldent 32 m. Stammediameteren er 30–70 cm, unntaksvis 100 cm. Barken er glatt på unge stammer, men på eldre trær har den vertikale furer. Unge greiner har spredte hår og elliptiske korkporer. Bladene sitter tre sammen i kranser der bladene har litt ulik størrelse. Bladstilken er mørkerød, stivt håret og 6–22 cm lang. Bladene er treflikede, 19–33,5 cm lange, 20,5–31 cm brede, tilspissede og med hjerteformet grunn. Bladranden er hel eller bølgende.
Blomsterstanden er konisk med 150–450 blomster, 20–24 cm lang og 18–24 cm bred. Blomstene er trompetformede med rynket kant, 2,5 cm brede og gulhvite med purpur flekker. I svelget er det to nøkkelformede, sterkt gule flekker som blir mørkerøde i eldre blomster. Frukten er en linjeformet kapsel som er 15–30 cm lang og 0,4–0,7 cm bred. Frøene har to vinger som er hårete i endene.
Arten hører hjemme i Kina og er blitt kultivert i flere tusen år. Den opprinnelige utbredelsen er usikker, men arten vokser nå i provinsene Anhui, Beijing, Chongqing, Fujian, Gansu, Guangdong, Guizhou, Hebei, Henan, Hubei, Hunan, Jiangsu, Jiangxi, Jilin, Liaoning, Shaanxi, Shandong, Shanghai, Shanxi, Sichuan, Tianjin, Yunnan og Zhejiang.
Kinatrompettre dyrkes både som prydtre og for trevirket som brukes til musikkinstrumenter, plater for tresnitt og likkister. Buddhistmunker brakte treslaget til Korea og Japan. I japanske hager representerer arten Den hvite tigeren fra vest. Etter sitt opphold i Japan i 1690-årene beskrev Engelbert Kaempfer treslaget. Det var likevel ikke før i siste halvdel av 1800-tallet at kinatrompettre ble vanlig plantet i Europa og Nord-Amerika.
Vanlig dyrket er også hybriden Catalpa × erubescens, som er en krysning mellom kinatrompettre og vanlig trompettre (C. bignonioides). Det finnes også en annen hybrid, Catalpa × galleana, som er en krysning mellom kinatrompettre og prakttrompettre (C. speciosa).
Kinatrompettre (Catalpa ovata) er et løvfellende tre i trompettrefamilien.
Det blir 3–20 m høyt, mer sjeldent 32 m. Stammediameteren er 30–70 cm, unntaksvis 100 cm. Barken er glatt på unge stammer, men på eldre trær har den vertikale furer. Unge greiner har spredte hår og elliptiske korkporer. Bladene sitter tre sammen i kranser der bladene har litt ulik størrelse. Bladstilken er mørkerød, stivt håret og 6–22 cm lang. Bladene er treflikede, 19–33,5 cm lange, 20,5–31 cm brede, tilspissede og med hjerteformet grunn. Bladranden er hel eller bølgende.
Blomsterstanden er konisk med 150–450 blomster, 20–24 cm lang og 18–24 cm bred. Blomstene er trompetformede med rynket kant, 2,5 cm brede og gulhvite med purpur flekker. I svelget er det to nøkkelformede, sterkt gule flekker som blir mørkerøde i eldre blomster. Frukten er en linjeformet kapsel som er 15–30 cm lang og 0,4–0,7 cm bred. Frøene har to vinger som er hårete i endene.
Arten hører hjemme i Kina og er blitt kultivert i flere tusen år. Den opprinnelige utbredelsen er usikker, men arten vokser nå i provinsene Anhui, Beijing, Chongqing, Fujian, Gansu, Guangdong, Guizhou, Hebei, Henan, Hubei, Hunan, Jiangsu, Jiangxi, Jilin, Liaoning, Shaanxi, Shandong, Shanghai, Shanxi, Sichuan, Tianjin, Yunnan og Zhejiang.
Kinatrompettre dyrkes både som prydtre og for trevirket som brukes til musikkinstrumenter, plater for tresnitt og likkister. Buddhistmunker brakte treslaget til Korea og Japan. I japanske hager representerer arten Den hvite tigeren fra vest. Etter sitt opphold i Japan i 1690-årene beskrev Engelbert Kaempfer treslaget. Det var likevel ikke før i siste halvdel av 1800-tallet at kinatrompettre ble vanlig plantet i Europa og Nord-Amerika.
Vanlig dyrket er også hybriden Catalpa × erubescens, som er en krysning mellom kinatrompettre og vanlig trompettre (C. bignonioides). Det finnes også en annen hybrid, Catalpa × galleana, som er en krysning mellom kinatrompettre og prakttrompettre (C. speciosa).
Surmia żółtokwiatowa (Catalpa ovata) – gatunek drzewa liściastego o szerokiej koronie[2] należący do rodziny bignoniowatych. Drzewo to jest gatunkiem typowym dla Chin i Tybetu, gdzie dorasta do 10-15 metrów wysokości, ze względu na jej dekoracyjność, uprawia się ja w wielu krajach w tym w Polsce.
Drzewo ciepło- i światłolubne, wymagające miejsc nasłonecznionych, a także osłoniętych od wiatrów. Dobrze rośnie na glebach suchych, toleruje również gleby piaszczyste suche, oraz żyzne i świeże[2].
Najmniej dekoracyjna surmia z wszystkich uprawianych w Polsce, ze względu na mało efektowne kwiaty, jednak wysoko odporna na zanieczyszczenia miejskie i najbardziej odporna na mrozy. Używana do nasadzeń alejowych i pojedynczych jako drzewo soliterowe[2].
Surmia żółtokwiatowa (Catalpa ovata) – gatunek drzewa liściastego o szerokiej koronie należący do rodziny bignoniowatych. Drzewo to jest gatunkiem typowym dla Chin i Tybetu, gdzie dorasta do 10-15 metrów wysokości, ze względu na jej dekoracyjność, uprawia się ja w wielu krajach w tym w Polsce.
Kinesisk katalpa (Catalpa ovata) är en art i familjen katalpaväxter. Förekommer i Kina på sluttningar (500-)1900-2500 m över havet. Kan odlas på friland i södra Sverige.
Lövfällande träd, till 15 m högt. Unga grenar är sparsamt ludna. Blad motsatta eller nästan motsatta, helbräddade, ibland kransställda, treflikiga. Bladskaften blir 6-18 cm, bladskivan bredd äggrund och ca 25 × 25 cm, sparsamt håriga eller nästan kala. Bladbasen är hjärtlik. Blomställningen är en toppställd, grenad klase 12-28 cm lång. Fodret är tvådelat. Kronan är klocklik, blekt gul med gula streck och purpur prickar i svalget. Frökapslarna blir 20-30 cm långa och är hängande.
Kinesisk katalpa (Catalpa ovata) är en art i familjen katalpaväxter. Förekommer i Kina på sluttningar (500-)1900-2500 m över havet. Kan odlas på friland i södra Sverige.
Lövfällande träd, till 15 m högt. Unga grenar är sparsamt ludna. Blad motsatta eller nästan motsatta, helbräddade, ibland kransställda, treflikiga. Bladskaften blir 6-18 cm, bladskivan bredd äggrund och ca 25 × 25 cm, sparsamt håriga eller nästan kala. Bladbasen är hjärtlik. Blomställningen är en toppställd, grenad klase 12-28 cm lång. Fodret är tvådelat. Kronan är klocklik, blekt gul med gula streck och purpur prickar i svalget. Frökapslarna blir 20-30 cm långa och är hängande.
Catalpa ovata là một loài thực vật có hoa trong họ Chùm ớt. Loài này được G.Don mô tả khoa học đầu tiên năm 1837.[1]
Catalpa ovata là một loài thực vật có hoa trong họ Chùm ớt. Loài này được G.Don mô tả khoa học đầu tiên năm 1837.
梓树(学名:Catalpa ovata)是紫葳科梓属的植物。
落叶乔木;宽卵形或圆卵形的大叶子3枚轮生或对生,3-5浅裂或全缘,无毛或微有毛;夏初开浅黄色二唇形花,圆锥花序顶生;蒴果细长;扁平种子多数,两端有长毛。
原产于中国,是一种速生树种;分布于日本以及中国的长江流域、南岭以北各地,生长于海拔500米至2,500米的地区,常生于村庄附近或公路两旁,目前尚未由人工引种栽培。 原產於中國,是一種速生樹種;分布於日本以及中國的長江流域,南岭以北各地,生長於海拔500米致2500米的地區,常生於村莊附近或公路兩旁,目前尚未由人工引種栽培。
梓树嫩叶可食,树皮是一种中药,叫做“梓白皮”,木材轻软,古代因其速生,常作为薪炭用材,农村每家都在房前屋后种植,一为遮荫,二为用做燃料,和桑树同为家庭必备树木(桑树作为养蚕抽丝纺织的必需树种)。所以古代汉语常称自己的家乡为“桑梓”。
楸(长编),花楸、水桐、河楸(河南经济植物志),臭梧桐(东北植物检索表),黄花楸(云南造林树),水桐楸(湖南衡山),木角豆(杭州药用植物志)
Catalpa kaempferi
和名 キササゲ 英名 Yellow catalpaキササゲ(木大角豆、学名:Catalpa ovata)はノウゼンカズラ科の落葉高木。生薬名で梓実(しじつ)と呼ばれる。日本で「梓(し)」の字は一般に「あずさ」と読まれ、カバノキ科のミズメ(ヨグソミネバリ)の別名とされるが、本来はキササゲのことである。
高さ5-10m。中国原産とされるが日本各地の河川敷など、湿った場所に野生化した帰化植物。花期は6-7月。淡い黄色の内側に紫色の斑点がある花を咲かせる。果実は細長いさく果でササゲ(大角豆)に似るのでキササゲ(木大角豆)と呼ばれる。
本種とその同属植物トウキササゲ(学名C. bungei)の果実は日本薬局方に収録の生薬「キササゲ」である。これは梓実(しじつ)ともいい、利尿作用がある。伝統的な漢方薬ではほとんど使わず民間薬的なものである。
キササゲ(木大角豆、学名:Catalpa ovata)はノウゼンカズラ科の落葉高木。生薬名で梓実(しじつ)と呼ばれる。日本で「梓(し)」の字は一般に「あずさ」と読まれ、カバノキ科のミズメ(ヨグソミネバリ)の別名とされるが、本来はキササゲのことである。
개오동(학명: Catalpa ovata)은 꿀풀목 능소화과의 식물이다. 학명은 Catalpa ovata이고 개오동나무, 향오동이라고도 부른다. 중국 원산으로 1904년경에 도입되어[출처 필요] 한국 각지의 정원에 흔하게 심는 낙엽활엽교목이다.
중국 원산이며 겨울에 잎이 지는 큰키나무다. 키는 8~12m쯤 되며 분류학적으로 전혀 관계가 없으나, 잎이나 꽃이 오동나무와 비슷하다. 오동나무보다 한두 달 느린 6~7월에 꽃이 피며, 원추꽃차례로 피는 흰색에 가까운 연노란 색 꽃이 아름답다. 열매는 10월에 열며 삭과로 길이가 20~30cm인데 노끈처럼 가늘고 길게 늘어진다. 그래서 노끈나무라고도 부른다. 열매가 오동나무와 두드러지게 다르다. 이듬해에 꽃이 새로 필 때까지도 달려 있어서 겨울에도 쉽게 알아 볼 수 있다.
비슷한 종으로 흰색 꽃이 피는 북아메리카 원산의 꽃개오동(Catalpa bignonioides)이 있다.
목재는 가볍고 연하며, 무늬가 아름다워 오동나무의 대용으로 손색이 없다. 열매를 이뇨제로 쓰며, 나무 속껍질은 신경통, 간염과 같은 염증에 약으로 쓴다.
대한민국에서는 청송 홍원리의 개오동나무를 천연기념물로 보호한다.