Eulychnia ist eine Pflanzengattung aus der Familie der Kakteengewächse (Cactaceae). Der botanische Name der Gattung leitet sich vom griechischen Worten „εὖ“ (eu) für schön und „λύχνος“ (lychnos) für Lampe ab und bedeutet Schöne Fackel.
Die Arten der Gattung Eulychnia wachsen buschig oder baumartig, sind frei verzweigt und besitzen manchmal einen deutlichen Stamm. Die Triebe sind gerade, aufsteigend oder niederliegend und haben 9 bis 16 Rippen. Die Areolen sind mit Wolle oder langen Haaren bedeckt. Die daraus entspringenden Dornen sind häufig kräftig und lang.
Die kleinen, glocken- bis trichterförmigen Blüten erscheinen an der Triebspitze. Sie sind weiß bis rosarot und öffnen sich am Tag und in der Nacht. Ihr Blütenbecher und die sehr kurze Blütenröhre sind mit wolligen Haaren oder borstigen Dornen besetzt und mit Schuppen bedeckt.
Die fleischigen, kugelförmigen Früchte sind beschuppt oder behaart und nur selten bedornt. Die breit-eiförmigen, matt schwarzen oder grauen Samen sind fein warzig.
Die Arten der Gattung Eulychnia entlang der Küste von Nord-Chile bis nach Süd-Peru verbreitet. Sie wachsen nur selten in Höhenlagen über 1000 Meter.
Die Erstbeschreibung der Gattung mit der damals einzigen Art Eulychnia breviflora, die damit die Typusart der Gattung ist, erfolgte 1860 durch Rudolph Amandus Philippi.[1]
Die Gattung umfasst folgenden Arten:[2]
Ein Synonym der Gattung ist Philippicereus Backeb. (1942).[6]
Zur Gattung gehören die folgenden Arten:[7]
Ein Synonym der Gattung ist Philippicereus Backeb. (1942).[8]
Eulychnia ist eine Pflanzengattung aus der Familie der Kakteengewächse (Cactaceae). Der botanische Name der Gattung leitet sich vom griechischen Worten „εὖ“ (eu) für schön und „λύχνος“ (lychnos) für Lampe ab und bedeutet Schöne Fackel.
Eulychnia is a genus of candelabriform or arborescent cacti, comprising between 6 and 9 species depending on the authority. These desert cacti can survive under very hot conditions—temperatures can reach up to 50 degrees Celsius. Furthermore, this breed of cacti can also survive in some of the driest places in the world such as the Atacama Desert, the driest desert in the world.
This genus has one synonym: Philippicereus Backeb..
Eulychnia is a genus of candelabriform or arborescent cacti, comprising between 6 and 9 species depending on the authority. These desert cacti can survive under very hot conditions—temperatures can reach up to 50 degrees Celsius. Furthermore, this breed of cacti can also survive in some of the driest places in the world such as the Atacama Desert, the driest desert in the world.
Eulychnia es un género de cactus con forma de candelabro o arborescente, comprende entre 6 y 9 especies dependiendo de la autoridad que lo clasifique.[1]
Estos cactus del desierto puede sobrevivir en condiciones muy calurosas, donde las temperaturas pueden alcanzar hasta los 50 grados Celsius. Además, las especies de este género de cactus también pueden sobrevivir en algunos de los lugares secos, como el desierto de Atacama, el desierto más seco del mundo.
El género fue descrito por Rodulfo Amando Philippi y publicado en Florula Atacamensis seu Enumeriatio . . . 23. 1860.[2] La especie tipo es: Eulychnia breviflora.
Eulychnia: nombre genérico que deriva de las palabras griegas: "εὖ" (eu) = "hermosa" y "λύχνος" (lychnos) = "lámpara" aludiendo a que es como una "hermosa antorcha".
Eulychnia es un género de cactus con forma de candelabro o arborescente, comprende entre 6 y 9 especies dependiendo de la autoridad que lo clasifique.
Eulychnia on vähälajinen eteläamerikkalainen kaktuskasvisuku, jonka kookkaimmat lajit muodostavat metsiköitä. Sen tieteellinen nimi juontaa kreikankielisestä sanasta lykhnos 'lamppu', johon on liitetty etuliite eu- 'hyvä, normaali, oikea'; suomeksi niitä voisi siten nimittää lampunjalkakatuksiksi. Suvun anatominen erityispiirre on varsissa esiintyvät kivisolut (sklereidit), jotka erottuvat selvästi ympäröivästä solukosta eli ovat ns. idioblasteja.[1]
Eulychnia-lajit ovat pensaita tai puumaisia ja haarovia kaktuksia. Varret ovat suoria, pystykasvuisia tai maanmyötäisiä. Uurteita niissä on 9-16. Kääpiöversoissa eli areoleissa on villamaista karvoitusta tai pitkiä karvoja ja usein hyvinkin vahvoja ja pitkiä piikkejä. Pienet kukat puhkeavat varren kärjen tuntumaan ja ovat kellomaisia tai suppilomaisia, valkoisia tai vaaleanpunaisia. Kasvit kukkivat sekä päivällä että yöllä. Hyvin lyhyissä pohjusmaljoissa ja vartalon tyvellä ns. perikarpellissa on villamaista karvaa tai sukasmaisia piikkejä, ja ne ovat suomujen peittämiä. Hedelmä on pallomainen, mehevä, suomu- tai karvapeitteinen, harvoin piikkinen. Siemenet ovat leveän soikeita, himmeän mustia tai harmaita ja nystypintaisia.[2]
Lampunjalkakaktukset kasvavat Etelä-Perun ja Pohjois-Chilen rannikkokaistaleella sumujen kastelemilla aavikoilla. Harvoin niitä tapaa Andien rinteillä tuhatta metriä korkeammalla.[3]
Eulychnia-kaktuksia on kuvattu yhteensä 14, mutta uudempi käsitys on, että niitä on vain viisi.[4]
Anderson E. F. 2001: The Cactus Family. - Timber Press. Portland, Oregon. ISBN 0-88192-498-9
Eulychnia on vähälajinen eteläamerikkalainen kaktuskasvisuku, jonka kookkaimmat lajit muodostavat metsiköitä. Sen tieteellinen nimi juontaa kreikankielisestä sanasta lykhnos 'lamppu', johon on liitetty etuliite eu- 'hyvä, normaali, oikea'; suomeksi niitä voisi siten nimittää lampunjalkakatuksiksi. Suvun anatominen erityispiirre on varsissa esiintyvät kivisolut (sklereidit), jotka erottuvat selvästi ympäröivästä solukosta eli ovat ns. idioblasteja.
Eulychnia Phil. è un genere di piante succulente della famiglia delle Cactacee.[1]
Il genere comprende le seguenti specie:[1]
Eulychnia Phil. è un genere di piante succulente della famiglia delle Cactacee.
Eulichnija (Eulychnia) – kaktusinių (Cactaceae) šeimos augalų gentis, kuriai priklauso stačią arba beveik stačią stiebą turintys kaktusai su labai ilgais dygliais.
Paplitęs Čilėje ir viena rūšis Peru.
Gentyje yra 6-9 rūšys:
Eulichnija (Eulychnia) – kaktusinių (Cactaceae) šeimos augalų gentis, kuriai priklauso stačią arba beveik stačią stiebą turintys kaktusai su labai ilgais dygliais.
Paplitęs Čilėje ir viena rūšis Peru.
Gentyje yra 6-9 rūšys:
Rūgščioji eulichnija (Eulychnia acida) Eulychnia breviflora Eulychnia castanea Eulychnia iquiquensis Eulychnia ritteri Eulychnia saint-pieanaEulychnia is een geslacht van cactussen. De soorten komen voor in noordelijk Chili en zuidelijk Peru.
Eulychnia acida
Eulychnia breviflora
Eulychnia castanea
Eulychnia saint-pieana
etc.
Eulychnia is een geslacht van cactussen. De soorten komen voor in noordelijk Chili en zuidelijk Peru.
Eulychnia Phil. – rodzaj sukulentów z rodziny kaktusowatych (Cactaceae).
Należy do rodziny kaktusowatych (Cactaceae) Juss., która jest jednym z kladów w obrębie rzędu goździkowców (Caryophyllales) i klasy roślin okrytonasiennych[1]. W obrębie kaktusowatych należy do plemienia Notocacteae, podrodziny Cactoideae[2].
Gromada okrytonasienne (Magnoliophyta Cronquist), podgromada Magnoliophytina Frohne & U. Jensen ex Reveal, klasa Rosopsida Batsch, podklasa goździkowe (Caryophyllidae Takht.), nadrząd Caryophyllanae Takht., rząd goździkowce (Caryophyllales Perleb), podrząd Cactineae Bessey in C.K. Adams, rodzina kaktusowate (Cactaceae Juss.), rodzaj Eulychnia Phil.[4].
Eulychnia Phil. – rodzaj sukulentów z rodziny kaktusowatych (Cactaceae).
Eulychnia este un gen de cactus cu formă de candelabru sau arborescentă, este formată din 6 sau 9 specii depinzând de autoritatea care o clasifică.
etc.
Eulychnia este un gen de cactus cu formă de candelabru sau arborescentă, este formată din 6 sau 9 specii depinzând de autoritatea care o clasifică.
Ulltofskaktussläktet (Eulychnia)[2] är ett suckulent växtsläkte inom familjen kaktusväxter.
Arter inom ulltofskaktussläktet växer i regel upprätt men emellanåt något krypande, det senare gäller exempelvis äldre exemplar av brun ulltofskaktus. Stammarna är pelarlika och har 10 till 16 tydliga rundade åsar. Plantan blir i vissa fall allt från 4,5 till 6 meter långa och upp till 7,5 centimeter i diameter. Areolerna är ganska stora och sitter med mellanrum på 1,3 till 2,5 centimeter. De är fulla med vitt hår då de är unga, och i de flesta fall är detta hår borta helt och hållet hos äldre exemplar. Varje areol har 10 till 16 taggar som sitter spridda. I regel finns det dock en lång centraltagg som pekar rakt ut från plantan och är mellan 5 och 15 centimeter lång. Färgen på taggarna varierar, från olika vita nyanser till brunt, ofta med svart spets. Blommorna är klockformade och inte särskilt vida i öppningen. De är ungefär 5 till 7,5 centimeter långa, upp till 5 centimeter i diameter och vita eller rosa. Blompipen är oftast täckt av vitt eller brunt, silkeslent hår som sitter vid fjällen. Detta hår påminner om det som sitter på växtkroppen hos unga exemplar. Den köttiga frukten är omkring 5 till 6,5 centimeter i diameter. På utsidan är den mycket lik blompipens bas.
Arterna inom detta släkte finner man huvudsakligen i norra Chile. En art, E. ritteri hör hemma i det närliggande Peru. De finns i kustområdena såväl som i inlandet på torra bergssluttningar, men sällan högre än 1000 meter över havet. De växer tillsammans med annan vegetation, och även med andra kaktusar.
Ulltofskaktusar förökas mestadels med frö. De är inte alls svåra att odla, även om de långt ifrån kan kallas snabbväxande, inte ens om de inplanteras. De föredrar sandig humus och normal vattning från vår till höst. Till dess att plantorna är fem år gamla bör de stå under lätt skugga. Hålls de torra klarar de temperaturer ner till 8 °C och till och med lite lägre under vintertid.
Under åren har vissa ändringar skett inom taxonomin och detta släkte ingår numera i släktet Eulychnia:[1]
Ulltofskaktussläktet (Eulychnia) är ett suckulent växtsläkte inom familjen kaktusväxter.