An hoc'h-gouez-mor (Capros aper) zo ur pesk mor.
An hoc'h-gouez-mor (Capros aper) zo ur pesk mor.
El xavo o el gallet[5] (Capros aper) és una espècie de peix pertanyent a la família dels caproids i comuna a les costes dels Països Catalans.[6][7]
Es reprodueix a la primavera i a l'estiu a la Mediterrània, i entre el juny i l'agost al sud-oest d'Irlanda.[8][13]
Es nodreix de cucs, mol·luscs i crustacis.[8][14][15]
A Portugal és depredat pel bèrix comú (Beryx decadactylus), el bèrix esplèndid (Beryx splendens), el congre (Conger conger), el lluç (Merluccius merluccius), la mòllera roquera (Phycis phycis), el serrà mascle (Serranus atricauda), el besuc blanc (Pagellus acarne), el besuc de fonera (Pagellus bogaraveo), el peix corretja (Lepidopus caudatus), el peix espasa (Xiphias gladius), la clavellada (Raja clavata) i la mussola caralló (Galeorhinus galeus).[16][17][18][19][20][21][22][23]
És marí, demersal, de clima subtropical (62°N-10°N, 18°W-36°E) i viu sobre fons fangosos, sorrencs o rocallosos entre 40 i 600/700 m de fondària (entre 288 i 700 a l'est de la mar Jònica).[8][24][12][25]
Es troba a la Mediterrània (principalment, a la part occidental) i a l'Atlàntic oriental (des de l'oest de Noruega, Skagerrak, les illes Shetland i l'oest d'Escòcia fins al Senegal, incloent-hi les illes Açores, Canàries i Madeira).[12][8][26][27][28][29][30][31][32][33][34][35][36][37][38][39][40][41][42][43][44][45][46][47][48][49][50][51][52][53][54]
És gregari i forma moles.[8][12]
Se'n captura amb arts d'arrossegament, però no és apreciat gastronòmicament car té molta espina. La seua pesca no està regulada ni té talla mínima legal.[55][8]
El xavo o el gallet (Capros aper) és una espècie de peix pertanyent a la família dels caproids i comuna a les costes dels Països Catalans.
Der Eberfisch (Capros aper) ist ein kleiner Meeresfisch, der im östlichen Nordatlantik von der Küste des südlichen Norwegens bis zum Senegal beheimatet ist. Er lebt auch im Mittelmeer, vor allem im westlichen Teil und im Skagerrak, nicht aber in der Nordsee. Die Schwarmfische halten sich in Tiefen von 40 bis 700 Metern über Felsgrund, sandigen Arealen oder Korallenriffen auf.
Der Eberfisch soll maximal 30 Zentimeter lang werden, bleibt aber meist bei einer Länge von 13 bis 15 Zentimeter. Männchen bleiben kleiner als die weiblichen Fische. Der Eberfisch ist hochrückig und von ziegelroter Farbe. Die Stirn ist konkav eingedellt. Seine Augen sind groß, die Schnauze spitz und so lang wie der Augendurchmesser. Das Maul ist sehr weit vorstreckbar (protraktil) und formt dann eine kurze Röhre, mit der die aus pelagischen Krebstieren und Würmern bestehende Beute eingesaugt wird. Die erste, hartstrahlige Rückenflosse wird von neun bis zehn Flossenstrahlen gestützt, die weichstrahlige von 23 bis 25 Flossenstrahlen. Die hartstrahlige Rückenflosse ist höher als die weichstrahlige. Die Afterflosse hat drei Hart- und 22 bis 24 Weichstrahlen.
Der Eberfisch wurde schon im Jahr 1758 durch den schwedischen Naturforscher Carl von Linné unter der Bezeichnung Zeus aper zusammen mit dem Petersfisch (Zeus faber) erstmals beschrieben. Im Jahr führte der französische Naturforscher Bernard Germain Lacépède die Gattung Capros ein, die seitdem monotypisch geblieben ist. 1843 beschrieb der englische Naturforscher Richard Thomas Lowe die Familie Caproidae zusammen mit der Gattung Antigonia, die neben Capros die zweite Gattung der Caproidae wurde. Die Familie der Caproidae wurde traditionell in die Ordnung der Petersfischartigen (Zeiformes) gestellt, später zeitweise den Barschartigen (Perciformes) zugeordnet[1] oder in eine eigenständige Ordnung, die Caproiformes gestellt.[2][3]
Die Gattung Antigonia ist mit dem Eberfisch jedoch nicht besonders nah verwandt und die Zuordnung der beiden Gattungen in eine Familie war nur provisorisch. Die australischen Ichthyologen Anthony Gill und Jeffrey M. Leis führten im Oktober 2019 die Familie Antigoniidae ein mit Antigonia als einziger Art. Gleichzeitig stellten sie die Caproidae und die Antigoniidae in die Ordnung der Doktorfischartigen (Acanthuriformes). Antigonia und der Eberfisch teilen mit den übrigen Doktorfischartigen ein einzigartiges Merkmal (eine Synapomorphie), die zu Diagnose der Ordnung herangezogen wurde. Bei den Larven und adulten Exemplaren von Antigonia, Capros und den übrigen Doktorfischartige wachsen die nachwachsenden Zähne an den Außenseiten der Kiefer und ersetzen gruppenweise ihre Vorgänger.[4]
Der Eberfisch (Capros aper) ist ein kleiner Meeresfisch, der im östlichen Nordatlantik von der Küste des südlichen Norwegens bis zum Senegal beheimatet ist. Er lebt auch im Mittelmeer, vor allem im westlichen Teil und im Skagerrak, nicht aber in der Nordsee. Die Schwarmfische halten sich in Tiefen von 40 bis 700 Metern über Felsgrund, sandigen Arealen oder Korallenriffen auf.
பன்றி மீன் (boar fish, capros aper) என்பது கேப்ரோடியே (Caproidae) குடும்பத்தைச் சார்ந்த ஒரு மீனாகும். இந்தக் குடும்பத்தைச் சார்ந்த ஒரே பேரினம் இதுவாகும்.[3]
பன்றி மீனின் ஆண் வகையானது 13 செ.மீ முதல் 30 செ.மீ வரை வளரக்கூடியது. 85 கிலோ வரை எடை கொண்டது. பெண் மீன் ஆண் மீனை விட பெரியது. இந்த மீன்கள் பெரிய கண்கள், நீண்ட மூக்கு, நீண்ட வாய் மற்றும் விரிவடையும் போது பலமான குழாய் போன்ற வடிவம் கொண்டது.
இம்மீனின் உடலமைப்பானது மிகவும் ஆழமான நெருக்கமான சாய்சதுர வடிவமுடையது. முதுகுத் துடுப்பானது தனித்தும், வால் துடுப்பு நீளமாகவும் மற்றும் குவிந்த இலை வடிவத்திலும், கீழ்புறத் துடுப்புகள் மிகவும் நீளமாகவும் முதுகெலும்புகள் கொண்டதாகும் மற்றும் மார்பு துடுப்பு சற்றே சிறியதாகவும் இருக்கும்.
இதன் உடல் சிவப்பு ஆரஞ்சு வண்ணம் கொண்டது. சில நேரங்களில் மூன்று அழுத்தமான பட்டைகளைக் கொண்டது. ஒன்று கண்களுக்கு பின்புறமாகவும், மற்றொன்று உடம்பிற்கு மத்தியிலும் மற்றொன்று வால் மஞ்சரிகாபிலும் காணப்படுகிறது. இனப்பெருக்க காலத்தின் போது, பாலின இருநிலை வளர்ச்சி காணப்படுகிறது. அப்போது ஆணினத்தின் உடம்பானது வளைவான ஆரஞ்சு கோடுகளால் மூடப்பட்டும் முதுகு மற்றும் கீழ்புற துடுப்பு சிவப்பு நிறமாக மாறியும் காணப்படும். பெண் இன மீனின் உடம்பின் நடுப்பகுதியில் ஆரஞ்சு நிற அழுத்தமான பட்டைகள் காணப்படுகிறது மற்றும் வயிற்றுப் பகுதி மற்றும் கீழ்ப்புற துடுப்பின் அடிப்பகுதி வெள்ளை நிறம் கொண்டும் கீழ்ப்புற தடுப்பின் கடைசி பகுதி அடர்த்தியான ஆரஞ்சு நிறம் உடையதாகவும் காணப்படும். இவை ஓட்டு மீன்கள், இறால் மீன்கள், கடல் மீன்கள், கடல் முகட்டுப் புச்சிகள், மெல்லுடலிகள் ஆகியவைகளை உணவாக உட்கொள்கிறது.
இந்தச் சிற்றினம் கிழக்கு அட்லாண்டிக் மத்திய தரைக்கடல், மேற்கு நார்வே, மேற்கு ஸ்காட்லாந்து ஆகிய இடங்களில் காணப்படுகிறது. குறிப்பாக மத்திய தரைக்கடலின் மேற்கு பகுதியில் அதிகமாக காணப்படுகிறது.
இந்த இனம் கடலின் அடிப்பகுதியில் குறிப்பாக சேற்றின் அடிப்பகுதியிலும் பாறைகளின் அடிப்பகுதியிலும், பவளப்பாறைகளிலும் வசிக்கும். இரவு நேரங்களில் 700 மீட்டர் ஆழம் வரை நீந்திச் செல்லும் திறனுடையது.
பன்றி மீன் (boar fish, capros aper) என்பது கேப்ரோடியே (Caproidae) குடும்பத்தைச் சார்ந்த ஒரு மீனாகும். இந்தக் குடும்பத்தைச் சார்ந்த ஒரே பேரினம் இதுவாகும்.
The boarfish (Capros aper) is a species of fish in the family Caproidae, the only known member of its genus. Its scientific name is from Greek κᾰ́προς (kapros) and Latin aper, both meaning "wild boar."[3]
Capros aper commonly reaches a length of about 13 cm in males, with a maximum length of about 30 cm.[3] The weight reaches about 85 g. The female is larger than male. This fish has large eyes, a quite long snout, and a very protractile mouth that forms a short tube when extended.[3]
The general form of the body can be defined as rhombic, quite deep, and compressed. The dorsal fin is unique, the caudal fin is rather large and spatulated with a convex edge, the ventral fins are very large and have a thorny spine, and the pectoral fins are quite small.
The color of the body is reddish orange, sometimes with three wide darker bands, one behind the eye, one in the center of the body, and one on the caudal peduncle. During the breeding season, sexual dimorphism is striking; the male's body is covered with sinuous orange lines and the dorsal and ventral fins become red, while the female is orange with a faint dark band in the middle of the body and has belly and basal part of the ventral fins white silver, and the final part of the ventral fins is rather dark orange. It feeds on crustaceans, especially copepods and mysid shrimps, or on molluscs and worms.
This species is widespread in the Eastern Atlantic, from western Norway, Skagerrak, Shetland, and western Scotland to Senegal. It is also present in the Mediterranean, especially in the western part.
Capros aper usually lives close to the floor of the sea (demersal), mainly on muddy bottoms or near rocky bottoms or coral. It forms numerous herds at a certain distance from the substrate, but occasionally it can reach a depth of about 700 m, especially at night.[3]
The boarfish (Capros aper) is a species of fish in the family Caproidae, the only known member of its genus. Its scientific name is from Greek κᾰ́προς (kapros) and Latin aper, both meaning "wild boar."
Basurde-arraina (Capros aper) Caproidae familiako itsasoko arraina, bere generoan bakarra dena.[2] Ekialdeko Atlantikoan, mendebaldeko Norvegiatik Senegaleraino, eta Mediterraneoan bizi da.
Basurde-arraina (Capros aper) Caproidae familiako itsasoko arraina, bere generoan bakarra dena. Ekialdeko Atlantikoan, mendebaldeko Norvegiatik Senegaleraino, eta Mediterraneoan bizi da.
O trompeteiro[2] ou peixe ichavo (Capros aper, Linnaeus 1758) é un peixe mariño da familia Caproidae, da orde dos Perciformes. O nome vénlle da forma redondeada, por similitude co ichavo, antiga moeda española que valía dous marabedís e que deixou de correr a mediados do século XIX.
Trátase dun peixe pequeno, de 5–13 cm de lonxitude aínda que pode acadar tallas de 30 cm (FishBase). O corpo é alto e comprimido lateralmente (a altura vén sendo os 2/3 da lonxitude). Os ollos son grandes e a boca moi protráctil, formando un curto tubo cando está protuída, co fociño tan longo ou máis que o diámetro do ollo; o perfil da cabeza sobre os ollos é cóncavo.
Posúa unha aleta dorsal dividida en dúas partes diferenciadas, a primeira con 9-10 radios espiñosos altos e destacados, e a segunda con 23-25 radios brandos dorsales. Tamén a aleta anal divídese en tres radios espiñosos, pequenos e robustos, e 22-24 radios brandos (a forma e zona inserción da parte de radios brandos de ambas aletas son simétricas). Aletas pectorais arredondadas.
A cor é tipicamente avermellada ou rosada, algunhas veces con bandas transversais ameralas. As femias adoitan ter unha coloración máis escura que os machos.
Distribúese pola costa oriental do Atlántico, entre os 10° e os 62° Norte. Vive a profundidades de 40 a 700 metros aínda que habitualmente o fai entre os 100 e os 400 m, sobre fondos rochosos. De hábitos gregarios, forma grandes bancos.
Ríos Panisse só localizou este peixe en Noia, co nome de carnaval (que atribúe á cor vermella, os ollos grandes e a boca protráctil); Laxe, co nome de lus (que atribúe a similitude coa luz vermella de estribor) e en Cedeira e Sada, co nome de reló (pola forma redondeada).
O trompeteiro ou peixe ichavo (Capros aper, Linnaeus 1758) é un peixe mariño da familia Caproidae, da orde dos Perciformes. O nome vénlle da forma redondeada, por similitude co ichavo, antiga moeda española que valía dous marabedís e que deixou de correr a mediados do século XIX.
Kljunčica (lat. Capros aper) je morska riba iz porodice Kljunčica (Caproidae). Ova riba je jedini primjerak iz svoga roda.
Kljunčica je sitna ribica koja obično naraste do 13[1] (16[2]) cm, a najviše do 30& cm dužine i do 85 g težine, pri tome je ženka veća od mužjaka. Kljunčica ima spljošteno romboidalno tijelotijelo, velike oči, izduženu vilicu s ustima koja se izbacuju i izbačena tvore cjevčicu. Boje je crvenkasto narančaste ponekad sa tri šire tamne trake, jedna iza očiju, jedna po sredini tijela a jedna otraga do samog repa. Tijelo je prekriveno malim grubim ljuskama. Tijekom sezone parenja ima vrlo naglašeno spolno dvoličje. Mužjaci imaju po tijerlu veći broj narančastih sinusoida, a peraje postaju crvene, dok je ženka narančasta s malo tamnijim pojasom u sredini tijela i srebrnkastim trbuhom. Hrani se račićima, posebno veslonošcima i misidima, a također crvićima i školjkama. Živi najčešće iznad pjeskovitog ili muljevitog dna ali i poviše kamenitog i koraljnog, na dubinama od 40 do 700. Formira plove koje lebde nad dnom.
Razmnožava se krajem proljeća i tijekom ljeta, .
Zbog male veličine, kljunčica nije zanimljiva u komercijalnom ribolovu kao ni u gastronomiji. Lovi se rijetko, većinom na udicu prilikom lova na druge pridnene vrste.
Kljunčicu se može pronaći u istočnom dijelu Atlantika, od zapadne Norveške i Švedske pa južno sve do Senegala. Rasprostranjena je i na cijelom Mediteranu, posebno na zapadnom dijelu.
Kljunčica (lat. Capros aper) je morska riba iz porodice Kljunčica (Caproidae). Ova riba je jedini primjerak iz svoga roda.
Il pesce tamburo (Capros aper Linnaeus, 1758) è un pesce di mare della famiglia Caproidae. È l'unico membro del genere Capros.
L'areale di questa specie comprende l'intero mar Mediterraneo e l'Oceano Atlantico tra il Senegal e la Manica.
Vive soprattutto su fondi fangosi, formando branchi anche numerosi ad una certa distanza dal substrato, ma si può incontrare anche nei pressi di fondali rocciosi o a coralligeno. Frequenta profondità comprese tra 100 e 500 metri ma può occasionalmente trovarsi a profondità molto inferiori, soprattutto di notte.
Questo pesciolino è inconfondibile, ha infatti una sagoma caratteristica, con un grande occhio ed un muso molto allungato ed appuntito, che all'occasione può allungarsi grazie alla bocca protrattile. La forma generale del corpo si può definire rombica. La pinna dorsale è unica con una forte intaccatura a dividere la parte spinosa da quella con raggi molli, la pinna caudale, piuttosto ampia, è spatolata, con bordo convesso, le pinne ventrali sono molto ampie e dotate di un raggio spinoso mentre le pinne pettorali sono abbastanza piccole.
La colorazione è sui toni del rossastro aranciato, talvolta con 3 larghe fasce più scure, una dietro l'occhio, una al centro del corpo ed una sul peduncolo caudale. Durante il periodo riproduttivo c'è un vistoso dimorfismo sessuale, il maschio ha il corpo ricoperto di linee sinuose arancio ed ha la pinna dorsale e le pinne ventrali rosse mentre la femmina è arancio con una fascia indistinta scura a metà del corpo ed ha ventre e parte basale delle pinne ventrali color bianco argento, la parte finale delle ventrali è invece arancio scuro.
Le dimensioni non superano i 15 cm, la femmina è più grande.
Si basa sui crostacei, soprattutto copepodi e misidacei.
Le uova vengono deposte in primavera-estate, le larve sono pelagiche.
Occasionale anche se talvolta se ne catturano grandi quantità. Viene smerciato insieme alla minutaglia per zuppe o fritture.
Si adatta bene alla vita in acquario.
Il pesce tamburo (Capros aper Linnaeus, 1758) è un pesce di mare della famiglia Caproidae. È l'unico membro del genere Capros.
De evervis (Capros aper) is een straalvinnige vis uit de familie van evervissen (Caproidae), orde baarsachtigen (Perciformes), de enige soort van het geslacht Capros.[2] Vroeger werd deze vis ingedeeld in de orde van de zonnevisachtigen (Zeiformes).[3] De vis komt voor in het noordoosten en het oosten van de Atlantische Oceaan en de Middellandse Zee, langs de kust van Zuid-Noorwegen tot aan Senegal. Vooral in het westelijk deel van dit zeegebied, niet in de Noordzee, maar wel in het Skagerrak. De vis komt voor in scholen die zich ophouden op een diepte van 40 tot 700 meter boven rotsige, of zandige zeebodems of bij koraalriffen.
De evervis wordt maximaal 30 centimeter lang, maar blijft meestal tussen de 13 tot 15 centimeter. Mannetjes blijven kleiner dan de vrouwtjes. De evervis heeft een hoge rug en is steenrood van kleur. Het voorhoofd is 'ingedeukt', bolrond naar binnen. Zijn ogen zijn groot en de snuit is spits en even lang als de diameter van het oog. De snuit is uitstulpbaar en vormt een buisje waarmee macrofauna van de zeebodem kan worden opgezogen.
De eerste rugvin heeft negen stekels, de tweede rugvin heeft 23-25 vinstralen. De evervis heeft één aarsvin met drie stekels en 22-24 vinstralen.
De soort komt niet voor op de Rode Lijst van de IUCN. Vanaf 2008 is de visserij op de evervis ontwikkeld door met name Ierse trawlers, waarbij de vangst 100% bedoeld is voor de productie van vismeel.
De evervis is zeer zeldzaam aan de Nederlandse kust. In 1965 werd er een gevangen in het Brouwershavense Gat [4] en op 25 november 2005 spoelde een exemplaar aan op Texel.[5] Beide exemplaren bevinden zich in een wetenschappelijke museumcollectie.
Bronnen, noten en/of referentiesDe evervis (Capros aper) is een straalvinnige vis uit de familie van evervissen (Caproidae), orde baarsachtigen (Perciformes), de enige soort van het geslacht Capros. Vroeger werd deze vis ingedeeld in de orde van de zonnevisachtigen (Zeiformes). De vis komt voor in het noordoosten en het oosten van de Atlantische Oceaan en de Middellandse Zee, langs de kust van Zuid-Noorwegen tot aan Senegal. Vooral in het westelijk deel van dit zeegebied, niet in de Noordzee, maar wel in het Skagerrak. De vis komt voor in scholen die zich ophouden op een diepte van 40 tot 700 meter boven rotsige, of zandige zeebodems of bij koraalriffen.
Kaprosz[2] (Capros aper) – gatunek ryby morskiej z rodziny kaproszowatych (Caproidae), jedyny przedstawiciel rodzaju Capros. Biologia tego gatunku jest słabo poznana.
Północny Atlantyk od zachodnioafrykańskiego wybrzeża, przez Wyspy Kanaryjskie, Maderę i Wyspy Azorskie do zachodniej Irlandii i kanału La Manche. Czasami podchodzi na północ do Wysp Szetlandzkich, zachodniej Norwegii i Skagerraku. W Morzu Śródziemnym głównie w zachodnich rejonach.
Przebywa zazwyczaj ponad skalistym podłożem na głębokości 50–400 m. Osobniki spotykane czasami w przybrzeżnych wodach są prawdopodobnie wynoszone na powierzchnię razem ze wstępującymi prądami wody. Jego biologia jest prawie nieznana.
Osiąga do 16 cm długości. Wysokie, bocznie ścieśnione ciało okryte małymi, grzebykowatymi łuskami. Głowa długa z bardzo dużymi oczami i wklęsłym, górnym profilem. Długi pysk zakończony jest szerokim, skośnie skierowanym ku górze otworem gębowym, o wysuwalnych daleko do przodu szczękach. Pierwsza płetwa grzbietowa z 9 długimi, silnymi kolcami, druga z 23 promieniami miękkimi. W płetwie odbytowej 3 kolce i 23 promienie miękkie. Płetwa piersiowa z jednym, silnym kolcem. Brak kostnych wyrostków wzdłuż podstawy płetwy grzbietowej i odbytowej. Ubarwienie czerwone do brązowoczerwonego, niejednokrotnie z żółtymi, poprzecznymi pręgami.
Drobne bezkręgowce.
Kaprosz (Capros aper) – gatunek ryby morskiej z rodziny kaproszowatych (Caproidae), jedyny przedstawiciel rodzaju Capros. Biologia tego gatunku jest słabo poznana.
Capros aper, conhecido pelos nomes comuns de peixe-pau ou pimpim, é uma espécie de pequenos peixes ósseos perciformes marinhos pertencente à família Caproidae. A espécie é a única do género monotípico Capros.
Com um comprimento corporal de apenas 5–13 cm, ocasionalmente atingindo os 25 cm, o peixe-pau é facilmente identificado pelos seus grandes olhos, em forte contraste com uma cabeça pequena que termina numa face aguçada sobre uma característica boca extensível. O corpo é alto e comprimido lateralmente (a altura é em geral de 2/3 do comprimento).
Os olhos são grandes e a boca muito protráctil, formando um curto tubo quando está protuída, com o focinho tão longo ou mais comprido que o diâmetro do olho. O perfil da cabeçaa sobre os olhos é côncavo.
Possui uma barbatana dorsal dividida em duas partes diferenciadas, a primeira com 9-10 raios espinhosos altos e destacados, e a segunda com 23-25 raios moles dorsais. A barbatana anal divide-se em três raios espinjosos, pequenos e robustos, e 22-24 raios moles (a forma e zona de inserção da parte de raios moles de ambas barbatanas são simétricas). As barbatanas peitorais são arredondadas.
As fêmeas tem o corpo de cor avermelhada ou rosada, com os machos, mais pequenos, exibindo coloração mais escura e bandas transversais amareladas nos flancos.
Distribui-se pela costa oriental do Atlântico, entre os 10º e os 62º de latitude Norte. Vive a profundidades de 40 a 700 metros, embora seja mais frequentemente encontrado entre os 100 e os 400 m de profundidade.
A espécie vive em águas profundas e com fundos rochosos, formando densos cardumes. Ocasionalmente os indivíduos jovens aparecem junto à costa, em águas pouco profundas, onde se alimentam junto ao fundo.[6] São frequentes os episódios de arrojamento de juvenis em praias, em particular durante tempestades de mar.
|língua2=
(ajuda) |língua2=
(ajuda) |língua2=
(ajuda) Capros aper, conhecido pelos nomes comuns de peixe-pau ou pimpim, é uma espécie de pequenos peixes ósseos perciformes marinhos pertencente à família Caproidae. A espécie é a única do género monotípico Capros.
Trynfisken (Capros aper) är en fisk i ordningen sanktpersfiskartade fiskar som lever vid Afrikas och Europas kuster och förekommer i skandinaviska vatten.
Trynfisken har en kropp som är starkt ihoptryckt från sidorna och en ryggfena som är uppdelad i två delar: En främre, högre med taggstrålar, och en bakre, mjukstrålig del. Färgen är varmt röd, ofta med mörkare streck.[2] Nosen är spetsig och kan skjutas ut till ett kort rör, ett "tryne". Fisken är liten, med en maxlängd på 30 cm, oftast betydligt kortare (kring 13 cm).[1]
Trynfisken finns i östra Atlanten från norska kusten, Skagerrak, Shetlandsöarna, västra Skottland och längs östkusten söderöver via Medelhavet (utom de östligaste delarna) till Senegal.[1] Har fångats i svenska vatten ett fåtal gånger.[3]
Fisken lever i stim nära bottnen på mellan 40 och 600 meters djup (upp till 700 m i Joniska havet). Den lever på både hårdbotten, som klippor och korallrev, och sandbotten. Födan utgörs av kräftdjur, maskar och mollusker.[1] Ynglen är pelagiska.[2]
Trynfisken (Capros aper) är en fisk i ordningen sanktpersfiskartade fiskar som lever vid Afrikas och Europas kuster och förekommer i skandinaviska vatten.
方鯛(学名:Capros aper)為方鲷属的唯一物种,属輻鰭魚綱菱鲷目菱鲷科,分布於東大西洋區,從挪威至塞內加爾海域,棲息深度40-700公尺,體長可達30公分,棲息在底層水域,屬肉食性,以蠕蟲、甲殼類等為食,雌魚體積大於雄魚。