articles de Grive de Ward - Encyclopédie de la Vie

Broktrast ( suédois )

fourni par wikipedia SV

Broktrast^[2] (Geokichla wardii) är en asiatisk fågel i familjen trastar inom ordningen tättingar.^[3]

Innehåll

1 Utseende och läte
2 Utbredning och systematik
- 2.1 Släktestillhörighet
3 Levnadssätt
- 3.1 Häckning
4 Status och hot
5 Namn
6 Referenser
7 Externa länkar

Utseende och läte

Broktrasten är en 22 cm lång trast med iögonfallande svartvit dräkt hos hanen. Ovansidan är mestadels svart, med långt, vitt ögonbrynsstreck och vita spetsar på vingtäckare, tertialer, övergump och stjärt. Undersidan är vit med svarta fläckar på flankerna. Ben och näbb är gula. Hona och ungfågel har samma mönster, men det svarta är ersatt av mörkbrunt och det vita av ljusbrunt. Teckningen på undersidan är mer fjällig. Sången är omusikalisk för att vara en trasts, bestående av en serie gnissliga toner följt av korta drillar.^[4]

Hona.

Utbredning och systematik

Broktrasten häckar i Himalaya i norra Indien från Nepal till Assam. ^[3] Vintertid flyttar den till Sri Lanka. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Tidigare placerades arten i släktet Zoothera, men flera DNA-studier visar att den tillhör en grupp trastar som står närmare bland andra trastarna i Turdus.^[5]^[6]^[7] Dessa har därför lyfts ut till ett eget släkte, Geokichla.

Levnadssätt

Broktrasten förekommer i fuktiga områden nära vatten i öppna städsegröna skogar och ungskog på mellan 1500 och 2500 meters höjd. Vintertid ses den i öppnare områden på lägre höjd, 750-1500. Den födosöker ensam eller i par och ses ofta på marken, men flyger in i vegetationen och fryser still när den störs. Liksom många andra Geokichla-trastar är den rätt skygg. Broktrasten är en allätare, men äter mer insekter än frukt. Vintertid formar den flockar.^[4]

Hane.

Häckning

Broktrasten häckar från maj till juli. Den bygger ett djupt skålformat bo av mossa och löv som sammanfogas av lite lera och placeras upp till fem meter upp i en trädklyka. Den lägger tre till fyra vita eller blåaktiga ägg.^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av fragmenterisering och habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig och lokalt förekommande.^[9]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Samuel Neville Ward (1813-1897) brittisk kolonial ämbetsman i Indien 1832-1863.^[10]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Geokichla wardii Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-14.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Vol. 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. Sid. 356.
^ Klicka, J., G. Voelker, and G.M. Spellman. 2005.A molecular phylogenetic analysis of the ‘‘true thrushes’’ (Aves: Turdinae). Molecular Phylogenetics and Evolution 34: 486–500.
^ Voelker, G., and J. Klicka. 2008. Systematics of Zoothera thrushes, and a synthesis of true thrush molecular systematic relationships. Molecular Phylogenetics and Evolution 49: 377–381.
^ Voelker, G., and R.K. Outlaw. 2008. Establishing a perimeter position: speciation around the Indian Ocean Basin. Journal of Evolutionary Biology 21: 1779–1788.
^ Collar, N. (2019). Pied Thrush (Geokichla wardii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58332 1 januari 2019).
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.