La garsa de mar australiana (Haematopus fuliginosus) és un ocell de la família dels hematopòdids (Haematopodidae) que habita costes rocoses d'Austràlia i Tasmània.
La garsa de mar australiana (Haematopus fuliginosus) és un ocell de la família dels hematopòdids (Haematopodidae) que habita costes rocoses d'Austràlia i Tasmània.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Pioden fôr ddu Awstralia (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: piod môr duon Awstralia) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Haematopus fuliginosus; yr enw Saesneg arno yw Sooty oystercatcher. Mae'n perthyn i deulu'r Piod môr (Lladin: Haematopodidae) sydd yn urdd y Charadriiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn H. fuliginosus, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Awstralia.
Mae'r pioden fôr ddu Awstralia yn perthyn i deulu'r Piod môr (Lladin: Haematopodidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Pioden fôr America Haematopus palliatus Pioden fôr amrywiol Haematopus unicolor Pioden fôr dywyll Haematopus ater Pioden fôr ddu Affrica Haematopus moquini Pioden fôr ddu America Haematopus bachmani Pioden fôr ddu Awstralia Haematopus fuliginosus Pioden fôr fraith Haematopus longirostris Pioden fôr Magellan Haematopus leucopodus Pioden fôr Ynys Chatham Haematopus chathamensis Pioden fôr yr Ynysoedd Canaria Haematopus meadewaldoi Pioden y Môr Haematopus ostralegusAderyn a rhywogaeth o adar yw Pioden fôr ddu Awstralia (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: piod môr duon Awstralia) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Haematopus fuliginosus; yr enw Saesneg arno yw Sooty oystercatcher. Mae'n perthyn i deulu'r Piod môr (Lladin: Haematopodidae) sydd yn urdd y Charadriiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn H. fuliginosus, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Awstralia.
Der Ruß-Austernfischer (Haematopus fuliginosus) gehört zur Gattung der Austernfischer (Haematopus) und zur gleichnamigen Familie. Es werden zwei Unterarten unterschieden.[1]
Der Ruß-Austernfischer erreicht eine Körperlänge von 40 bis 52 Zentimeter. Die Flügelspannweite beträgt etwa ein Meter. Er wird etwa 750 Gramm schwer.[1] Die markantesten Merkmale sind der lange und kräftige orangefarbene Schnabel sowie der gelblichrote Augenring und die rötliche Iris. Die Füße weisen eine fleisch- bis leicht rosafarbene Färbung auf. Das Gefieder ist einheitlich schwarz.
Das Weibchen ist nur am längeren und schlankeren Schnabel vom Männchen zu unterscheiden. In den meisten Gebieten ist der Ruß-Austernfischer ein Standvogel. Nur in südlichen Regionen kann es zu saisonalen Wanderungen kommen.
Ruß-Austernfischer bilden kleine bis mittelgroße Trupps. Auch die Brut erfolgt in Kolonien. Der Ruß-Austernfischer gilt als guter Schwimmer und Taucher. Er taucht aber nur in geringe Tiefe und das auch nur, wenn es unbedingt nötig ist. Ihre Nahrung suchen sie meist im Flachwasser.
Der Ruß-Austernfischer kommt endemisch an den Küsten Australiens, Tasmaniens und vieler umliegender Inseln vor. Auf der Weihnachtsinsel ist er ein gelegentlicher Irrgast.[2] Er ist im größten Teil seines Verbreitungsgebietes ein Standvogel, der ganzjährig ein Revier verteidigt.
Sein natürlicher Lebensraum sind felsige Küsten mit ausreichenden Möglichkeiten zum Nisten. Zur Nahrungssuche suchen sie aber auch sandige Strände, Mündungsdeltas, Lagunen, Korallenriffe und ruhige Buchten auf. Der Ruß-Austernfischer brütet bevorzugt auf der Küste vorgelagerten Inseln, da sie dort vor Nesträuber sicher sind.
Es werden zwei Unterarten unterschieden:
Zu den natürlichen Feinden des Ruß-Austernfischers und seiner Brut zählen unter anderem Hauskatzen (Felis catus), Haushunde (Canis lupus familaris), Ratten (Rattus), Füchse (Vulpini) und Dingos (Canis lupus dingo).
Der Ruß-Austernfischer ernährt sich hauptsächlich von Krebstieren (Crustacea) und Weichtieren (Mollusca) wie Muscheln (Bivalvia) und Schnecken (Gastropoda). Er verschmäht aber auch Seeigeln (Echinoidea), Seesterne (Asteroidea) und kleinere Fische (Actinopterygii) nicht. Mit dem langen und kräftigen Schnabel werden die Beutetiere im Flachwasser oder im Schlamm erstochert. Mühelos können selbst hartschalige Muscheln oder Krebstiere geöffnet werden.
Der Ruß-Austernfischer wird mit etwa 3 bis 4 Jahren geschlechtsreif. Die Brutpaare leben monogam. Die Brutzeit dauert von Oktober bis April. Als Nester dienen einfache Erdmulden an geschützten Stellen von Klippen und Felsen, die in der Regel mit Meerespflanzen auspolstert werden. Die zwei bis drei Eier werden innerhalb eines Tages gelegt. Das Gelege wird sowohl vom Weibchen als auch vom Männchen bebrütet. Die Jungvögel schlüpfen meist nach 28 bis 30 Tagen und sind Nestflüchter. Das Schlupfgewicht beträgt zwischen 30 und 40 Gramm. Sie werden bis zu einem Alter von zwei bis drei Monaten von beiden Eltern versorgt. In Freiheit erreichen Ruß-Austernfischer ein Alter von bis zu 15 Jahren, in Gefangenschaft von über 20 Jahren.
Der Ruß-Austernfischer wird in der Roten Liste der IUCN als „nicht gefährdet“ geführt.
Der Ruß-Austernfischer (Haematopus fuliginosus) gehört zur Gattung der Austernfischer (Haematopus) und zur gleichnamigen Familie. Es werden zwei Unterarten unterschieden.
The sooty oystercatcher (Haematopus fuliginosus) is a species of oystercatcher. It is a wading bird endemic to Australia and commonly found on its coastline. It prefers rocky coastlines, but will occasionally live in estuaries. All of its feathers are black. It has a red eye, eye ring and bill, and pink legs.
John Gould described the sooty oystercatcher in 1845. Its species name is the Latin adjective fuliginosus, "sooty". Two subspecies are recognised, the nominate from the coastline of southern Australia and subspecies ophthalmicus from northern Australia. The southern subspecies is larger and heavier than the northern.[2] The northern one, with a more yellowish eye ring, is found from the Kimberleys across the top of the country to Mackay in central Queensland. There is considerable overlap, as the southern subspecies has been found up to Cape York.[3] Subspecies ophthalmicus has been thought distinctive enough to warrant species status and needs further investigation.[4] Black redbill is a local name.[5]
Measuring 42 to 52 cm (16.5 to 20.5 in) long with a bill length of 5–8 cm (2–3 in), the sooty oystercatcher has all black plumage,[5] with pink-red legs and scarlet or orange-red bill and eyes.[3] The heaviest of all oystercatchers, the sooty oystercatcher weighs up to 980 g (2.16 lb), averaging around 819 g (1.806 lb),[6] with females larger and heavier in both subspecies.[2] Males have shorter, thicker bills and females have longer, thinner bills. The 19% average difference in length is the most marked of any oystercatcher species.[7] Immature birds have grey-brown legs, a bill tipped with brown, a browner cast to their plumage,[5] and brown eyes. The bill, eyes and legs become red by the second year.[3]
Preferring rocky shores, the sooty oystercatcher is endemic to Australia. There are an estimated 11,500 individuals, 4000 of the nominate race and 7500 of the northern race.[3] It is common around the Tasmanian coastline and Bass Strait islands.[8] However it is declared Rare in South Australia and Queensland, Near Threatened in Victoria and Endangered in New South Wales.[9]
The sooty oystercatcher almost always forages in the intertidal zone, for the two hours either side of low tide.[7] A field study published in 2011 showed that prey items differed markedly between the sexes with only a 36% overlap. Females focussed on soft-bodied prey which they could swallow whole such as fish, crabs, bluebottle jellyfish and various worm-like creatures such as cunjevoi, while males preferred hard-shelled prey such as mussels (Mytilus planulatus), sea urchins, turban shells (Lunella undulata and Lunella torquata), and black periwinkle (Nerita atramentosa).[7]
A clutch of two to three eggs is laid in a crevice in rocks or small hollow or flat on the ground, often on an island or high place where parent birds can keep watch. Tapered oval in shape, the eggs are buff to beige with dark brown and lavender dots and splotches and measure 63 mm (2.5 in) long by 42 mm (1.7 in) wide.[10]
The sooty oystercatcher (Haematopus fuliginosus) is a species of oystercatcher. It is a wading bird endemic to Australia and commonly found on its coastline. It prefers rocky coastlines, but will occasionally live in estuaries. All of its feathers are black. It has a red eye, eye ring and bill, and pink legs.
La Fulga hematopo, Haematopus fuliginosus, estas birda specio de la familio hematopedoj. Ĝi estas vadbirdo endemisma en Aŭstralio kaj komune trovebla en ties marbordo. Ĝi preferas ŝtonan marbordon, sed povas ankaŭ loĝi ĉe estuaroj.
Ĝi estas granda birdo (50 cm). La tuta plumaro estas nigra. Tio diferencigas ĝin klare de la alia aŭstralia hematopo, nome la Aŭstralia hematopo, Haematopus longirostris, kiu estas nigroblanka; ambaŭ specioj kunloĝas, sed ne intermiksiĝas. Krome tiu ĉi Fulga hematopo estas facile rekonebla, ĉar estas la ununura tutnigra birdo en la aŭstraliaj strandoj. Ĝi havas ruĝoranĝajn okulojn, okulringojn kaj bekon kaj rozkolorajn krurojn.
Estas loĝanta specio, kiu reproduktiĝas prefere en insuletoj aŭ ŝtonaj klifoj. Ili loĝas ĉiam proksimege de la marbordo. Ili manĝas moluskojn, krabojn, marvermojn, fiŝetojn kaj aliajn bestetojn.
La Fulga hematopo, Haematopus fuliginosus, estas birda specio de la familio hematopedoj. Ĝi estas vadbirdo endemisma en Aŭstralio kaj komune trovebla en ties marbordo. Ĝi preferas ŝtonan marbordon, sed povas ankaŭ loĝi ĉe estuaroj.
El ostrero negro australiano[2] (Haematopus fuliginosus) es una especie de ave Charadriiforme de la familia Haematopodidae autóctona de las costas australianas.
Se reconocen dos subespecies:[3]
El ostrero negro australiano (Haematopus fuliginosus) es una especie de ave Charadriiforme de la familia Haematopodidae autóctona de las costas australianas.
Haematopus fuliginosus Haematopus generoko animalia da. Hegaztien barruko Haematopodidae familian sailkatua dago.
Haematopus fuliginosus Haematopus generoko animalia da. Hegaztien barruko Haematopodidae familian sailkatua dago.
Sysimeriharakka (Haematopus fuliginosus) on australialainen kahlaaja. Sen elinympäristö käsittää mantereen rannikot ja lähisaaret sekä Tasmanian. Siitä tunnetaan kaksi alalajia. Lajin holotyypin kuvaili John Gould Tasmaniasta 1845.[2]
Sysimeriharakka (Haematopus fuliginosus) on australialainen kahlaaja. Sen elinympäristö käsittää mantereen rannikot ja lähisaaret sekä Tasmanian. Siitä tunnetaan kaksi alalajia. Lajin holotyypin kuvaili John Gould Tasmaniasta 1845.
Haematopus fuliginosus
L'Huîtrier fuligineux (Haematopus fuliginosus) est une espèce de limicoles appartenant à la famille des Haematopodidae.
Cette espèce vit sur les côtes nord et sud de l'Australie[1] et sur les côtes de l'île du Nord de la Nouvelle-Zélande.
L'Huîtrier fuligineux est aisément reconnaissable avec son corps entièrement noir, son bec et ses yeux rouges et ses pattes roses.
D'après Alan P. Peterson, cette espèce est constituée des deux sous-espèces suivantes :
Haematopus fuliginosus
Un huîtrier fuligineux, en Nouvelle-Galles du Sud, Australie. Décembre 2018.L'Huîtrier fuligineux (Haematopus fuliginosus) est une espèce de limicoles appartenant à la famille des Haematopodidae.
La beccaccia di mare fuligginosa (Haematopus fuliginosus Gould, 1845) è un uccello della famiglia Haematopodidae.[2]
Questo uccello vive in Australia, in prevalenza su coste rocciose, ma occasionalmente anche presso gli estuari. È stato accidentalmente segnalato in Indonesia e su Christmas Island.
Haematopus fuliginosus ha due sottospecie:[2]
La beccaccia di mare fuligginosa (Haematopus fuliginosus Gould, 1845) è un uccello della famiglia Haematopodidae.
De Australische zwarte scholekster (Haematopus fuliginosus) is een vogel uit de familie van scholeksters (Haematopodidae).
Deze soort komt voor aan de Australische kusten en telt 2 ondersoorten:
De Australische zwarte scholekster (Haematopus fuliginosus) is een vogel uit de familie van scholeksters (Haematopodidae).
Sottjeld (Haematopus fuliginosus) er en fugl i tjeldfamilien. Den er endemisk i Australia hvor den lever ved kysten.
(en) Sottjeld – oversikt og omtale av artene i WORMS-databasen
Sottjeld (Haematopus fuliginosus) er en fugl i tjeldfamilien. Den er endemisk i Australia hvor den lever ved kysten.
Sotstrandskata[2] (Haematopus fuliginosus) är en fågel i familjen strandskator inom ordningen vadarfåglar.[3]
Sotstrandskata förekommer längs kusten och på öar i Australien och delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
Underarten ophthalmicus kan möjligen utgöra en egen art och föreslås undersökas närmare.[4]
Sotstrandskatan är en helsvart strandskata, 42–52 centimeter med rött öga, röd ögonring och näbb och rosa ben.[5] Den är kraftigast av alla strandskator med en vikt på upp till knappt ett kilogram[6] och den art där storleksskillnaden mellan könen är störst[7]; honan är både större och tyngre samt har längre och tunnare näbb.[8] Underarten ophthalmicus är mindre än nominatformen och har gulare ögonring.[8]
Ungfåglar har gråbruna ben, brun spets på näbben, generellt brunare fjäderdräkt samt bruna ögon.[9] Under andra året blir ögon, ben och näbb rödaktiga.[5]
Sotstrandskatan förekommer på klippiga stränder där den alltid födosöker i tidvattenszonen. Födan skiljer sig till stor del åt mellan könen. Honan intar mjukare föda som hon kan svälja hel, som fisk, blåsmaneter samt olika maskliknande varelser som sjöpungen Pyura stolonifera. Hanen däremot koncentrerar sig på musslor, sjöborrar, turbinsnäckor och båtsnäckan Nerita atramentosa.[7]
Fågeln lägger två till tre ägg i en klippskreva eller hålighet, ofta på en ö eller ett mer högbelänt ställe där föräldrarna kan ha utkik.[10]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stabil populationsutveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Fågeln är dock fåtalig, med endast totalt 11.500 individer, varav 4.000 av nominatformen och 7.500 av ophthalmicus.[5] Den betraktas som vanlig runt Tasmanien och öarna i Bass sund,[11] men anses sällsynt i South Australia och Queensland, nära hotad i Victoria och starkt hotad i New South Wales.[12]
Sotstrandskata (Haematopus fuliginosus) är en fågel i familjen strandskator inom ordningen vadarfåglar.
Haematopus fuliginosus là một loài chim trong họ Haematopodidae.[2] Đây là loài chim đặc hữu của Úc và thường được tìm thấy trên bờ biển Úc. Chúng thích bờ biển đá, nhưng thường xuyên sống ở các cửa sông. Toàn bộ bộ lông của loài này có màu đen. Nó có mắt, vòng mắt và mỏ màu đỏ.
Haematopus fuliginosus là một loài chim trong họ Haematopodidae. Đây là loài chim đặc hữu của Úc và thường được tìm thấy trên bờ biển Úc. Chúng thích bờ biển đá, nhưng thường xuyên sống ở các cửa sông. Toàn bộ bộ lông của loài này có màu đen. Nó có mắt, vòng mắt và mỏ màu đỏ.
Haematopus fuliginosus Gould, 1845)
ПодвидыАвстралийский кулик-сорока[1] (лат. Haematopus fuliginosus) — вид птиц из семейства куликов-сорок (Haematopidae). Эндемик Австралии, многочисленный на каменистых пляжах материка, Тасмании и островов Бассова пролива. Залётные особи встречены в Индонезии и на острове Рождества[2].
Длина тела 42—52 см с носом около 5—8 см. Оперение чёрное, розово-красные ноги, клюв и глаза алые или оранжево-красные[3]. Самый тяжёлый представитель рода: средняя масса около 819 г; отдельные особи достигают 980 г[4]. Самки несколько крупнее самцов и обладают более длинными и тонкими клювами[5]. Гнездятся среди скал или на берегу[6]. В кладке обычно 2—3 яйца[6].
Австралийский кулик-сорока (лат. Haematopus fuliginosus) — вид птиц из семейства куликов-сорок (Haematopidae). Эндемик Австралии, многочисленный на каменистых пляжах материка, Тасмании и островов Бассова пролива. Залётные особи встречены в Индонезии и на острове Рождества.