Odocoileus[1] är ett släkte av däggdjur som beskrevs av Rafinesque 1832 och som ingår i familjen hjortdjur.[1][2]
Det vetenskapliga släktnamnet är bildat av de grekiska orden odous (tänder) och koilos (hål, klaff).[3] Det syftar på avsaknaden av de övre hörntänderna. Hjortdjur av släktet Cervus uppvisar dessa tänder.[4]
Arter enligt Catalogue of Life[1], Dyntaxa[2] och Wilson & Reeder (2005)[5]. Utbredning enligt IUCN.[6]
Odocoileus är ett släkte av däggdjur som beskrevs av Rafinesque 1832 och som ingår i familjen hjortdjur.
Det vetenskapliga släktnamnet är bildat av de grekiska orden odous (tänder) och koilos (hål, klaff). Det syftar på avsaknaden av de övre hörntänderna. Hjortdjur av släktet Cervus uppvisar dessa tänder.
Arter enligt Catalogue of Life, Dyntaxa och Wilson & Reeder (2005). Utbredning enligt IUCN.
Svartsvanshjort (Odocoileus hemionus) lever i västra delen av Nordamerika från Alaska till centrala Mexiko. Vitsvanshjort (Odocoileus virginianus) förekommer från Nordamerika, söder om tundran, till norra och västra Sydamerika.