Sicista caudata és una espècie de rosegador miomorf de la família Dipodidae.[1] És classificat com a espècie amb dades insuficients per la UICN.
Es troba a la regió del Nord-est d'Àsia.[2] N'hi ha indicis a la regió Ussuri de la Manxúria, a Sakhalín i el Territori de Primórie a Rússia, i al nord de Corea del Nord.
Sicista caudata és una espècie de rosegador miomorf de la família Dipodidae. És classificat com a espècie amb dades insuficients per la UICN.
Die Langschwanz-Birkenmaus (Sicista caudata) ist eine Nagetierart aus der Gattung der Birkenmäuse (Sicista). Sie kommt im Nordosten Chinas sowie im südöstlichen Russland und auf der Insel Sachalin vor.
Die Langschwanz-Birkenmaus erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von 5,9 bis 6,7 Zentimetern und eine Schwanzlänge von 9,6 bis 11,5 Zentimetern bei einem Gewicht von etwa 18 Gramm. Die Hinterfußlänge beträgt 16 bis 18 Millimeter, die Ohrlänge etwa 13 Millimeter.[1] Das Rückenfell ist hell grau-braun mit einer gelblichen Tönung, auf der Wirbelsäule befindet sich ein dunkler Streifen aus vereinzelten schwarz-braunen Haaren. Die Körperseiten sind mehr gelblich mit grauem Einschlag, die Bauchseite ist verwaschen weiß-gelblich. Der Schwanz ist lang und einfarbig gelblich-grau.[1] Der Schädel hat eine Gesamtlänge von 19 bis 21 Millimetern. Die Hinterseite des Schädels ist abgerundet, der Jochbogen hat seine dickste Stelle in der Mitte. Das Genom besteht aus 2n = 50 Chromosomen.[1]
Die Langschwanz-Birkenmaus kommt im Nordosten der Chinas sowie im südöstlichen Russland in der Region am Ussuri und auf der Insel Sachalin vor.[2]
Über die Lebensweise der Tiere liegen kaum Angaben vor. Sie lebt in Nadel- und Mischwaldbeständen der Taiga sowie in Steppengebieten.[1] Die Tiere sind nachtaktiv und verbringen den größten Teil des Tages in flachen Bauen. In der kalten Jahreszeit machen sie einen Winterschlaf, der mindestens sechs Monate andauert. Die Weibchen bringen in einem Wurf etwa vier bis sechs Jungtiere zur Welt.[2]
Die Langschwanz-Birkenmaus wird als eigenständige Art innerhalb der Gattung der Birkenmäuse (Sicista) eingeordnet, die aus vierzehn Arten besteht. Die wissenschaftliche Erstbeschreibung stammt von Oldfield Thomas aus dem Jahr 1907, der die Art anhand von Individuen von der Insel Sachalin nahe der Stadt Korsakow beschrieb.[3]
Die Langschwanz-Birkenmaus wird von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) aufgrund fehlender Kenntnisse und Daten zu den Beständen und zur Ökologie nicht in einer Gefährdungsstufe gelistet, sondern als „data deficient“ eingestuft.[2]
Die Langschwanz-Birkenmaus (Sicista caudata) ist eine Nagetierart aus der Gattung der Birkenmäuse (Sicista). Sie kommt im Nordosten Chinas sowie im südöstlichen Russland und auf der Insel Sachalin vor.
The long-tailed birch mouse (Sicista caudata) is a species of birch mouse found in Northeast Asia.[2] It has been reported from the Ussuri region of Manchuria, Sakhalin Island and Primorsky Krai in Russia, and northern North Korea. It is listed as data deficient by the IUCN.[1]
The long-tailed birch mouse grows to a length of about 90 mm (3.5 in) with a tail of up to twice its body length. The dorsal fur is pale greyish-brown tinged with yellow and along the spine are longer hairs tipped with black forming a vertebral stripe. The flanks are paler yellowish-brown and the underparts greyish creamy-white. The tail is a uniform light yellowish-grey. The zygomatic arch is widest in the middle, the premolars are large and the back of the skull is rounded.[3]
The long-tailed birch mouse is native to northeastern China and the Ussuri region of Russia as well as being found on Sakhalin Island. It is found in mountain taiga, in coniferous forest, in mixed forests and on steppe grassland.[1][3]
The ecology of the long-tailed birch mouse is little known. It hibernates for at least six months during the winter. It builds its nest, made of a woven ball of grass, in crevices or in bushes. Litters usually consist of four to six young. This birch mouse eats green plants, berries but mostly feeds on seeds, being chiefly active at night and spending the daytime in a shallow burrow.[1][3]
The long-tailed birch mouse has a wide range, at least some of which is in protected areas. It is a poorly known species and in general appears to be uncommon, but it may be more plentiful than is currently realised. The population trend is unknown, so the International Union for Conservation of Nature has listed it as "data deficient".[1]
The long-tailed birch mouse (Sicista caudata) is a species of birch mouse found in Northeast Asia. It has been reported from the Ussuri region of Manchuria, Sakhalin Island and Primorsky Krai in Russia, and northern North Korea. It is listed as data deficient by the IUCN.
Sicista caudata Sicista generoko animalia da. Karraskarien barruko Sicistinae azpifamilia eta Dipodidae familian sailkatuta dago.
Sicista caudata Sicista generoko animalia da. Karraskarien barruko Sicistinae azpifamilia eta Dipodidae familian sailkatuta dago.
Sicista caudata is een zoogdier uit de familie van de jerboa's (Dipodidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Thomas in 1907.
Smużka długoogonowa[2] (Sicista caudata) – gatunek gryzonia z rodziny skoczkowatych, występujący we wschodniej Azji. Gatunek został opisany naukowo w 1907 roku przez O. Thomasa[4].
Sicista caudata żyje na Dalekim Wschodzie Azji. Występuje w Kraju Nadmorskim i na Sachalinie w Rosji, w prowincjach Heilongjiang i Jilin w północno-wschodnich Chinach, a także w Korei Północnej[4]. Zamieszkuje borealne lasy iglaste na terenach górskich, lasy mieszane i siedliska stepowe. Jest aktywna głównie nocą, dzień spędza w płytkich norach. Zwierzęta te zapadają w sen zimowy na co najmniej pół roku. Żywią się głównie nasionami. W miocie przeważnie rodzi się od 4 do 5 młodych[3].
Współcześnie uznaje się, że brak jest wystarczających danych do wskazania kategorii zagrożenia tego gatunku. Chociaż nie jest pospolity, ma on dosyć szeroki zasięg i może kwalifikować się do gatunków najmniejszej troski. Uprzednio uznawano go za gatunek zagrożony[3].
Smużka długoogonowa (Sicista caudata) – gatunek gryzonia z rodziny skoczkowatych, występujący we wschodniej Azji. Gatunek został opisany naukowo w 1907 roku przez O. Thomasa.
Sicista caudata[2] är en däggdjursart som beskrevs av Thomas 1907. Sicista caudata ingår i släktet buskmöss, och familjen hoppmöss.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Denna gnagare blir 59 till 67 mm lång (huvud och bål), har en 96 till 115 mm lång svans och väger cirka 8 g. Bakfötterna är 16 till 18 mm långa och öronen är ungefär 13 mm stora. Ovansidan är täckt av ljus gråbrun päls som har en gul skugga. Liksom den egentliga buskmusen har arten en mörk längsgående strimma på ryggens mitt på grund av svartbruna hårspetsar. På undersidan finns vit päls med gulgrå skugga. Även den långa svansen har en gulgrå färg.[5]
Arten förekommer i östra Ryssland vid Japanska havet, i angränsande områden av Kina och på ön Sachalin. Habitatet utgörs av den öppna taigan i bergstrakter, av öppna blandskogar och av stäpper. Individerna är aktiva på natten och vilar på dagen i underjordiska bon. De håller minst 6 månader vinterdvala och äter främst frön. Honor föder 4 till 6 ungar per kull.[1]
Wikispecies har information om Sicista caudata.
Sicista caudata är en däggdjursart som beskrevs av Thomas 1907. Sicista caudata ingår i släktet buskmöss, och familjen hoppmöss. IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Denna gnagare blir 59 till 67 mm lång (huvud och bål), har en 96 till 115 mm lång svans och väger cirka 8 g. Bakfötterna är 16 till 18 mm långa och öronen är ungefär 13 mm stora. Ovansidan är täckt av ljus gråbrun päls som har en gul skugga. Liksom den egentliga buskmusen har arten en mörk längsgående strimma på ryggens mitt på grund av svartbruna hårspetsar. På undersidan finns vit päls med gulgrå skugga. Även den långa svansen har en gulgrå färg.
Arten förekommer i östra Ryssland vid Japanska havet, i angränsande områden av Kina och på ön Sachalin. Habitatet utgörs av den öppna taigan i bergstrakter, av öppna blandskogar och av stäpper. Individerna är aktiva på natten och vilar på dagen i underjordiska bon. De håller minst 6 månader vinterdvala och äter främst frön. Honor föder 4 till 6 ungar per kull.
Sicista caudata là một loài động vật có vú trong họ Dipodidae, bộ Gặm nhấm. Loài này được Thomas mô tả năm 1907.[2]
Bài viết về một loài thuộc bộ Gặm nhấm này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Sicista caudata là một loài động vật có vú trong họ Dipodidae, bộ Gặm nhấm. Loài này được Thomas mô tả năm 1907.
Поиск изображений
на Викискладе
Длиннохвостая мышовка[2] (лат. Sicista caudata) — вид грызунов из семейства мышовковых (Zapodidae). Мелкие мышовки тела длиной 6—7 см c длинным тонким хвостом, в длину достигающим 10—11 см[3]. Окрас монотонный — буро-серый, более светлый на брюшке и более темный на спине[3]. От других видов мышовок изолированы географически[3]. Хозяйственное значение зверька не изучено. Количество особей в популяции, вероятно, невелико[3].
Длиннохвостые мышовки обитают в Приморье, на севере Манчжурии и на Сахалине[1], предпочитая темнохвойную тайгу. Единственный вид российских мышовок, представители которого устраивают гнезда в дуплах деревьев[3]. Питаются преимущественно семенами[1]. Активны ночью и в сумерках[3], проводя большую часть дня в неглубоких норах[1]. Самки ежегодно приносят 4—6 детёнышей[1].
Длиннохвостая мышовка (лат. Sicista caudata) — вид грызунов из семейства мышовковых (Zapodidae). Мелкие мышовки тела длиной 6—7 см c длинным тонким хвостом, в длину достигающим 10—11 см. Окрас монотонный — буро-серый, более светлый на брюшке и более темный на спине. От других видов мышовок изолированы географически. Хозяйственное значение зверька не изучено. Количество особей в популяции, вероятно, невелико.
긴꼬리꼬마쥐(Sicista caudata)는 동북아시아에서 발견되는 뛰는쥐류의 일종이다.[2] 만주의 우수리 강, 사할린 섬, 러시아의 프리모르스키 지방, 그리고 조선민주주의인민공화국 북부 지역에서 보고된 바 있다. IUCN의 정보부족종으로 등록되어 있다.[1]
