Prickgökbi (Nomada flavopicta)[3][4] är en biart som först beskrevs av Kirby 1802. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[5][6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
Ett långsträckt bi med svart grundfärg och gula (hos honan även röda) markeringar. Huvudet har kinder, käkar, överläpp och främre delen av munskölden röda hos honan, gula hos hanen. Främre delen av mellankroppen inklusive skulderhörnen är blekgul, medan bakre delen har två fläckar i samma färg. Bakroppen har blekgula fläckar på tergiterna[8] 1 till 3 hos honan, 1 till 4 hos hanen. Vitgula tvärband finns på tergiterna 4 och 5 hos honan, 5 och 6 hos hanen. Längden är 8 till 11 mm.[1]
Prickgökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos blomsterbin, främst lusernbi, blåklocksbi och rödtoppebi, där den dödar ägget eller larven och lever på det insamlade matförrådet. Arten håller till i liknande habitat som värdarterna, hällmarker med riklig tillgång på blommande växter, ängar, glesvuxen skog och skogsbryn.[1] Flygtiden varar från juli till september på kontinenten[9], från mitten av juni till augusti i Skandinavien[1].
Utbredningsområdet omfattar hela Europa. I Sverige finns den upp till Hälsingland.[1] I Finland förekommer den i sydöst och Södra Karelen.[2] Den finns även sällsynt i Norge på några lokaler norr om Oslo.[1]
Prickgökbiet är vanligt i Sverige och klassificerat som livskraftigt ("LC").[1] I Finland har det emellertid minskat, speciellt i sydväst[1], och är rödlistat som starkt hotat ("EN")[2].
Wikimedia Commons har media som rör Prickgökbi.
Wikispecies har information om Nomada flavopicta.
Prickgökbi (Nomada flavopicta) är en biart som först beskrevs av Kirby 1802. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
