Nomada flavopicta ist eine Biene aus der Familie der Apidae. Die Art sieht Nomada emarginata sehr ähnlich.
Die Bienen haben eine Körperlänge von 8 bis 11 Millimeter. Der Kopf der Weibchen ist schwarz und hat eine rötliche Zeichnung. Der Thorax und der Hinterleib sind schwarz und haben gelbe Flecken. Das Labrum ist rötlich und trägt kräftige Zähnchen. Das dritte Fühlerglied ist gleich lang wie das vierte. Das sechste bis zwölfte Fühlerglied ist unten dunkel. Das breite Pronotum ist nur schwach ausgeschnitten. Das Schildchen (Scutellum) hat zwei gelbe Flecken. Die Hüften (Coxen) der Vorderbeine haben am Ende ein dünnes Dörnchen. Die Schienen (Tibien) der Hinterbeine sind am Ende abgerundet und sind unbedornt und unbehaart. Die Männchen sehen den Weibchen ähnlich, ihr Gesicht ist jedoch gelb gezeichnet.
Die Art ist in ganz Europa verbreitet. Die Tiere fliegen von Anfang Mai bis Anfang Oktober. Die Art parasitiert Melitta leporina, Melitta haemorrhoidalis, Melitta nigricans und Melitta tricincta.
Felix Amiet, M. Herrmann, A. Müller, R. Neumeyer: Fauna Helvetica 20: Apidae 5. Centre Suisse de Cartographie de la Faune, 2007, ISBN 978-2-88414-032-4.
Nomada flavopicta ist eine Biene aus der Familie der Apidae. Die Art sieht Nomada emarginata sehr ähnlich.
De zwartsprietwespbij (Nomada flavopicta) is een vliesvleugelig insect uit de familie bijen en hommels (Apidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1802 door Kirby.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesPrickgökbi (Nomada flavopicta)[3][4] är en biart som först beskrevs av Kirby 1802. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[5][6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
Ett långsträckt bi med svart grundfärg och gula (hos honan även röda) markeringar. Huvudet har kinder, käkar, överläpp och främre delen av munskölden röda hos honan, gula hos hanen. Främre delen av mellankroppen inklusive skulderhörnen är blekgul, medan bakre delen har två fläckar i samma färg. Bakroppen har blekgula fläckar på tergiterna[8] 1 till 3 hos honan, 1 till 4 hos hanen. Vitgula tvärband finns på tergiterna 4 och 5 hos honan, 5 och 6 hos hanen. Längden är 8 till 11 mm.[1]
Prickgökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos blomsterbin, främst lusernbi, blåklocksbi och rödtoppebi, där den dödar ägget eller larven och lever på det insamlade matförrådet. Arten håller till i liknande habitat som värdarterna, hällmarker med riklig tillgång på blommande växter, ängar, glesvuxen skog och skogsbryn.[1] Flygtiden varar från juli till september på kontinenten[9], från mitten av juni till augusti i Skandinavien[1].
Utbredningsområdet omfattar hela Europa. I Sverige finns den upp till Hälsingland.[1] I Finland förekommer den i sydöst och Södra Karelen.[2] Den finns även sällsynt i Norge på några lokaler norr om Oslo.[1]
Prickgökbiet är vanligt i Sverige och klassificerat som livskraftigt ("LC").[1] I Finland har det emellertid minskat, speciellt i sydväst[1], och är rödlistat som starkt hotat ("EN")[2].
Prickgökbi (Nomada flavopicta) är en biart som först beskrevs av Kirby 1802. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Nomada flavopicta là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Kirby mô tả khoa học năm 1802.[1]
Nomada flavopicta là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Kirby mô tả khoa học năm 1802.