dcsimg

Biology ( englanti )

tarjonnut Arkive
The Chinese stripe-necked turtle is an opportunistic omnivore, which feeds on a variety of plant and animal matter. However, the composition of the diet alters between sexes and age groups, with mature females being more herbivorous, and males and young females being mainly carnivorous. Large females feed chiefly on a large plant, Murdannia keisak, growing on the banks of rivers, while males feed primarily on aquatic snails (Physa acuta), and the larvae and pupae of flies (mainly blackflies). Other food items eaten by males and females include the seeds of knotweed (Polygonum species), plant shoots and roots, and terrestrial insects (4) (6). The Chinese stripe-necked turtle is believed to nest from late March to early June, when it lays a clutch of 7 to 17 eggs. The nests in which the eggs are laid are often visited by predators; spiders (Lycosidae species) have been seen feeding on the eggs, and dogs are also thought to be a potential predator of the eggs and hatchlings. Turtle hatchlings have been first seen in early August. (4).
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Wildscreen
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
Arkive

Conservation ( englanti )

tarjonnut Arkive
In some areas, Chinese stripe-necked turtle farms have been established, predominantly to supply the pet trade (8). While this may benefit this Endangered species by lessening pressure on wild populations, turtle farms can sometimes present a cover for illegal activities, as turtles collected in the wild are passed through farms as offspring of the captive turtles (7). In China, a capture permit is required before trapping wild Chinese stripe-necked turtles (9). However, weak enforcement and low awareness pose significant obstacles to laws and other measures which seek to secure a future for the threatened freshwater turtles of Asia (7).
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Wildscreen
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
Arkive

Description ( englanti )

tarjonnut Arkive
This especially striking freshwater turtle can be distinguished by the fine yellow and black lines that decorate the neck, for which this turtle is named (2). The oval upper shell (carapace) is reddish-brown to black, with each horny scute being outlined with yellow. The shell on the underside of the turtle, or plastron, is yellow, with a large brown or black blotch on each scute. The limbs are olive and, like the neck, are covered with fine yellow stripes. Scales cover the skin of the forelimbs and all the limbs are webbed. The Chinese stripe-necked turtle has a narrow head, with a slightly pointed snout (2), and cream-coloured jaws and chin (3). Female Chinese stripe-necked turtles are larger than males, and males also differ by having a slightly concave plastron (4).
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Wildscreen
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
Arkive

Habitat ( englanti )

tarjonnut Arkive
The Chinese stripe-necked turtle inhabits shallow, slow-moving waters with soft mud or clay bottoms, at low elevations. This includes lakes, marshes, swamps, rivers, and canals (2) (3).
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Wildscreen
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
Arkive

Range ( englanti )

tarjonnut Arkive
Occurs in southern China, including Taiwan and Hainan, westward to northern Vietnam (2) (3). It may also occur in Lao PDR (5).
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Wildscreen
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
Arkive

Status ( englanti )

tarjonnut Arkive
Classified as Endangered (EN) on the IUCN Red List 2007 (1).
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Wildscreen
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
Arkive

Threats ( englanti )

tarjonnut Arkive
The survival of freshwater turtles in Asia is greatly threatened by exploitation by humans for food, traditional medicine, pets and ornaments. According to some estimates, up to 15 million turtles are traded in the region each year, with the majority ending up in China, where the country's rapidly developing economy is fuelling a demand for expensive foods and traditional medicines made from turtles (7). The Chinese stripe-necked turtle is just one of the many species now considered at risk of extinction due to China's insatiable demand for turtle products (1).
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Wildscreen
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
Arkive

Distribution ( englanti )

tarjonnut ReptileDB
Continent: Asia
Distribution: Taiwan, S China (Guangdong, Guangxi, Fujian, Zhejiang, Jiangsu, Fukien, Hanchow, Soochow, Kwangtung, Shanghai, Hainan Island, Hong Kong), Laos, N Vietnam
Type locality: œChina
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Peter Uetz
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
ReptileDB

Chinesische Streifenschildkröte ( saksa )

tarjonnut wikipedia DE

Die Chinesische Streifenschildkröte (Mauremys sinensis) ist eine Art der Bachschildkröten. Sie ist in ihrem natürlichen Verbreitungsgebiet vom Aussterben bedroht.

Synonyme sind unter anderem Emys sinensis, Ocadia sinensis und Emys bennettii.

Merkmale

Die Chinesische Streifenschildkröte kann eine Panzerlänge von bis zu 27 Zentimetern erreichen, wobei Männchen mit maximal 20 Zentimetern kleiner bleiben. Der Rückenpanzer hat eine dunkelolivfarbene bis rötlichbraune Färbung und kann einen Vertebralkiel sowie – vor allem bei Jungtieren – schmale gelbe Säume um die dunklen Hornschilde herum aufweisen.[1] Die Vertebralschilde sind etwa so breit wie lang oder etwas breiter als lang; der erste ist annähernd quadratisch, der zweite bis vierte sechsseitig und der fünfte vorne abgerundet und hinten dreiseitig. Der Plastron ist gelblich und zeigt üblicherweise einen dunklen Fleck auf jedem Hornschild. An Extremitäten und Kopf wechseln sich schmale, cremefarbene bis gelbe Streifen mit bräunlich-schwarzen ab. Zwischen den Zehen hat die Chinesische Streifenschildkröte Schwimmhäute.[2]

Ernährung

Die Chinesische Streifenschildkröte ernährt sich omnivor, wobei Weibchen einen höheren Anteil pflanzlicher Nahrung zu sich nehmen als Männchen. In Taiwan führten Störungen ihrer Ernährungsgrundlagen durch Dammbau und die Begradigung eines Flusses dazu, dass weibliche Chinesische Streifenschildkröten statt der zuvor bevorzugten Blätter von Murdannia keisak eine größere Anzahl unterschiedlicher Pflanzen, beispielsweise Blätter von Wedelia trilobata und Solanum nigrum sowie verschiedene Süßgräser, fraßen; auch die Männchen, die sich vor allem von Zweiflüglerlarven und einem geringeren Anteil Murdannia keisak ernährt hatten, wandten sich einer pflanzenbasierten Ernährung zu.[3]

Lebensweise

Die Schildkröte steht am Rand einer Wasserfläche und streckt ihren Kopf nach oben. Auf ihrem Kopf und Hals wechseln sich schmale schwarze mit hellen Streifen ab. Eines ihrer Vorderbeine ruht auf einer Wurzel, es zeigt die gleichen Streifen und starke Krallen. Der Rückenpanzer der Schildkröte ist einheitlich graubraun in der Färbung und stellenweise nass. Die Umgebung ist feucht, hinter der Schildkröte sind Pflanzenstiele zu sehen.
Chinesische Streifenschildkröte im Tierpark Dählhölzli

In Gefangenschaft erreicht die Chinesische Streifenschildkröte mit etwa vier Jahren die Geschlechtsreife. Ein Gelege kann zwei bis 20 Eier enthalten. Die Chinesische Streifenschildkröte zeigt eine temperaturabhängige Geschlechtsdetermination: Bei einer Inkubationstemperatur von 25 °C schlüpfen deutlich mehr Männchen, bei höheren Temperaturen steigt der Anteil an Weibchen und bei 33 °C schlüpfen nur noch Weibchen.[4] Die optimale Temperatur liegt zwischen 28 und 30 °C.[5]

Die Chinesische Streifenschildkröte lebt in und am Süßwasser, vor allem in stehenden oder sehr langsam fließenden Gewässern bzw. Feuchtgebieten im Tiefland, möglicherweise bis zu 300 Metern Höhe über dem Meeresspiegel. Sie nutzt Teiche, Tümpel, Bäche, überschwemmte Reisfelder und Gräben.

Verbreitung

Die Chinesische Streifenschildkröte kommt in subtropischen bis tropischen Gebieten von Taiwan, Südchinas Küstengebieten inklusive Hainan,[6] Laos und Vietnam[7] vor. In Taiwan war die Chinesische Streifenschildkröte in Fallenstudien von 2001 bis 2007 die häufigste und am weitesten verbreitete Süßwasserschildkröte, wenn auch mit überproportional vielen männlichen Tieren und vermutlich geringen Populationsgrößen; sie wird dort auch gezüchtet und in traditionellen Ritualen als Gebetstier freigelassen.[8] In China wird sie zum Verzehr, für medizinische Zwecke und für den Haustierhandel gezüchtet; 2001 verkauften chinesische Schildkrötenfarmen über 1.800.000 Exemplare dieser Art.[9] In Vietnam wird sie in 52 registrierten Farmen gezüchtet. Die Bestände in Vietnam wurden stark dezimiert und verteilen sich auf fragmentierte Feuchtgebiete, wobei kaum noch erwachsene Tiere anzutreffen sind.

Nach Südkorea,[10] Hongkong, Mikronesien und Florida[11] wurde die Chinesische Streifenschildkröte durch Menschen eingeführt; einzelne Beobachtungen sind auch aus Portugal, Spanien,[12][13] Italien,[14] Polen und La Réunion bekannt.[15] In der Slowakei wurde die Überwinterung eines Weibchens festgestellt,[16] in Italien ließ sich sogar die Fortpflanzung vor Ort durch den Fund eines Schlüpflings nachweisen.[17] Auch unter den natürlichen Umweltbedingungen im Nordosten der Iberischen Halbinsel kann sie sich vermehren.[18] Von 2005 bis 2015 wurden knapp 400.000 Chinesische Streifenschildkröten international gehandelt, wobei die meisten aus China stammten; das Hauptimportland war Deutschland mit 165.000 Tieren.[2]

Gefährdung

Die Chinesische Streifenschildkröte ist durch kommerzielle Nutzung und Lebensraumzerstörung mittlerweile vom Aussterben bedroht (critically endangered). Tiefland-Feuchtgebiete werden zunehmend zu Agrarflächen umgewandelt und gehen dadurch als Lebensraum verloren.[19] Sie wird seit 2005 auch im Appendix III (China) des Washingtoner Artenschutzübereinkommens gelistet.

Forschungsgeschichte

Hier sind zwei schwarz-weiße Fotografien zu sehen. Sie zeigen eine Knochenplatte von oben und von unten. Sie weist verschiedene Strukturen auf, z. B. Risse und Vertiefungen.
Als Ocadia sinensis changwui beschriebenes Fossil aus Taiwan

Erstbeschrieben wurde die Chinesische Streifenschildkröte 1834 von John Edward Gray als Emys sinensis.[20] 1844 beschrieb er sie anhand eines Museumsexemplars als Emys bennettii und vermutete das Verbreitungsgebiet fälschlicherweise in Nordamerika.[21] Die Zusammengehörigkeit der von Gray beschriebenen Arten bemerkte Albert Günther 1864.[22]

Ab 1870 wurde die Chinesische Streifenschildkröte der Gattung Ocadia zugeordnet, die 2004 nach genetischen Studien in die Gattung Mauremys integriert wurde. Die Chinesische Streifenschildkröte bildet eine monophyletische Gruppe zusammen mit der Japanischen Sumpfschildkröte, der Chinesischen Rothalsschildkröte und der Chinesischen Dreikielschildkröte.[23]

Weitere Synonyme sind Graptemys sinensis, Clemmys sinensis und Ocadia sinensis sinensis sowie Clemmys bennettii. Außerdem gehört zur Chinesischen Dreikielschildkröte ein als Testudo anyangensisPing 1930:217 (Synonyme: Ocadia anyangensis, Pseudocadia anyangensis und Mauremys anyangensis) beschriebenes neolithisches Subfossil aus China und ein als Ocadia sinensis changwuiTao 1988:229 beschriebenes Fossil aus dem Spätpleistozän Taiwans.[24]

Hybridisierung

Die Chinesische Streifenschildkröte kann mit mehreren anderen Schildkrötenarten Hybriden bilden, darunter Chinesische Rothalsschildkröte,[25] Chinesische Dreikielschildkröte (väterlicher- oder mütterlicherseits)[26] sowie Japanische Sumpfschildkröte, Annam-Bachschildkröte – als Ocadia glyphistoma wurde eine Hybride zwischen einer männlichen Chinesischen Streifenschildkröte und einer weiblichen Annam-Bachschildkröte 2004 von Spinks et al. beschrieben – und Cyclemys shanensis.[27][28] Philippens Streifenschildkröte, als Ocadia philippeni 1992 von McCord und Iverson beschrieben, ist eine Hybride zwischen der Chinesischen Streifenschildkröte und Cuora trifasciata.[29] 2020 wurde erstmals auch über Gefangenschaftshybriden zwischen Chinesischer Streifenschildkröte und Maurischer Bachschildkröte berichtet.[30]

Literatur

  • Anders G. J. Rhodin, John B. Iverson, Roger Bour, Uwe Fritz, Arthur Georges, H. Bradley Shaffer und Peter Paul van Dijk: Turtles of the World: Annotated Checklist and Atlas of Taxonomy, Synonymy, Distribution, and Conservation Status (9th Ed.) (= Chelonian Research Monographs. Band 8). 2021, S. 236–237 (englisch, online [PDF; 42,1 MB]).

Einzelnachweise

  1. Friedrich Siebenrock: Schildkröten des östlichen Hinterindien. In: Sitzungsberichte der Akademie der Wissenschaften in Wien. Mathematisch-Naturwissenschaftliche Klasse. Band 112, Nr. 1, 1903, S. 334–335 (digitalisiert).
  2. a b Peter Dollinger: Chinesische Streifenschildkröte. In: Zootier-Lexikon. 16. Oktober 2020, abgerufen am 6. November 2021.
  3. Tien-Hsi Chen und Kuang-Yang Lue: Changes in the Population Structure and Diet of the Chinese Stripe-Necked Turtle (Mauremys sinensis) Inhabiting a Disturbed River in Northern Taiwan. In: Zoological Studies. Band 48, Nr. 1, 2009, S. 95–105 (englisch, online [PDF; 438 kB]).
  4. Yin-yan Rong, Lan Ling, Li-rong Fu und Hai-tao Shi: Effects of Temperature on Incubation and Sexual Determination in Turtle Mauremys sinensis. 2014 (chinesisch, englisch, online).
  5. Wei-Guo Du, Lei Wang und Jian-Wei Shen: Optimal temperatures for egg incubation in two Geoemydid turtles: Ocadia sinensis and Mauremys mutica. In: Aquaculture. Band 305, 2010, S. 138–142, doi:10.1016/j.aquaculture.2010.03.032 (englisch).
  6. Karl Patterson Schmidt: The reptiles of Hainan. In: Bulletin of the American Museum of Natural History. Band 54, 1927, S. 395, 402–403 (englisch, online).
  7. Loi Duc Duong, Chung Dac Ngo und Truong Quang Nguyen: New records of turtles from Binh Dinh Province, Vietnam. In: Herpetology Notes. Band 7, 2014, S. 741–742 (englisch, online).
  8. Tien-Hsi Chen und Kuang-Yang Lue: Population status and distribution of freshwater turtles in Taiwan. In: Oryx. Band 44, Nr. 2, 2010, S. 261–266, doi:10.1017/S0030605310000013 (englisch).
  9. Shi Haitao, James F. Parham, Fan Zhiyong, Hong Meiling und Yin Feng: Evidence for the massive scale of turtle farming in China. In: Oryx. Band 42, Nr. 1, 2008, S. 147–150, doi:10.1017/S0030605308000562 (englisch).
  10. Philjae Kim, Sujung Yeun, Hyeonju An, Su Hwan Kim und Hyohyemi Lee: Breeding Status and Management System Improvement of Pseudemys concinna and Mauremys sinensis Designated as Invasive Alien Turtles in South Korea. In: Ecology and Resilient Infrastructure. Band 7, Nr. 4, 2020, S. 388–395, doi:10.17820/eri.2020.7.4.388 (englisch, koreanisch).
  11. Dale R. Jackson: The Chinese Stripe-necked Turtle (Mauremys sinensis [Gray, 1834]) (Geoemydidae), Another Introduced Turtle Species in Florida. In: IRCF Reptiles & Amphibians. Band 19, Nr. 1, 2012, S. 67–68 (englisch, online [PDF; 2,7 MB]).
  12. Juan Pablo González de la Vega, Juan García-de-Lomas und José Luis Rodríguez-Andrés: New records of the Chinese turtles Mauremys reevesii (Gray, 1831) and Mauremys sinensis (Gray, 1834) (Testudines, Geoemydidae) in southern Spain. In: Graellsia. Band 77, Nr. 2, 2021, doi:10.3989/graellsia.2021.v77.306 (englisch, spanisch).
  13. David Campos-Such, Marta Miñarro und Luis Valls: Localización de un ejemplar asilvestrado de Mauremys sinensis en la Comunidad Valenciana. In: Boletín de la Asociación Herpetológica Española. Band 27, Nr. 1, 2016, S. 97–99 (spanisch, online [PDF; 203 kB]).
  14. Vincenzo Ferri, Corrado Battisti, Christiana Soccini und Riccardo Santoro: A hotspot of xenodiversity: First evidence of an assemblage of non-native freshwater turtles in a suburban wetland in Central Italy. In: Lakes & Reservoirs. Band 25, Nr. 2, 2020, S. 250–257, doi:10.1111/lre.12311 (englisch).
  15. Jean-Michel Probst und Mickaël Sanchez: L’Émyde de Chine Mauremys sinensis (Gray, 1834) (Testudines : Geoemydidae), une tortue aquatique naturalisée à La Réunion ? In: Bulletin Phaethon. Band 33, 2013, S. 55–56 (französisch, online [PDF; 274 kB]).
  16. Daniel Jablonski, Daniel Gruľa und Jana Christophoryová: First record of Mauremys sinensis (Gray, 1834) and its natural overwintering in Central Europe. In: Herpetology Notes. Band 11, 2018, S. 949–951 (englisch, online).
  17. Laura Di Blasio, Riccardo Santoro, Vincenzo Ferri, Corrado Battisti, Christiana Soccini, Alessandro Egidi und Massimiliano Scalici: First successful reproduction of the Chinese striped-necked turtle Mauremys sinensis (Gray, 1834) in a European wetland. In: BioInvasions Records. Band 10, Nr. 3, 2021, S. 721–729, doi:10.3391/bir.2021.10.3.22 (englisch).
  18. Albert Martínez-Silvestre, Joaquim Soler und Juan Miguel Cano: Adaptación y reproducción de Mauremys sinensis a las condiciones naturales del nordeste de la península ibérica. In: Boletín de la Asociación Herpetológica Española. Band 30, Nr. 1, 2019, S. 75–78 (spanisch, online [PDF; 397 kB]).
  19. P. Li, D.-Q. Rao und L. Wang: Mauremys sinensis. In: The IUCN Red List of Threatened Species 2021. Abgerufen am 6. November 2021 (englisch).
  20. John Edward Gray: Characters of several new species of freshwater tortoises (Emys) from India and China. In: Proceedings of the Zoological Society of London. 1834, S. 53 (englisch, digitalisiert).
  21. John Edward Gray: Catalogue of the tortoises, crocodiles, and amphisbænians, in the collection of the British Museum. London 1844, S. 21 (englisch, digitalisiert).
  22. Albert Günther: The reptiles of British India. London 1864, S. 27–28 (englisch, digitalisiert).
  23. Chris R. Feldman und James F. Parham: Molecular Systematics of Old World Stripe-Necked Turtles (Testudines: Mauremys). In: Asiatic Herpetological Research. Band 10, 2004, S. 31 (englisch, online [PDF; 939 kB]).
  24. Anders G.J. Rhodin, John B. Iverson, Roger Bour, Uwe Fritz, Arthur Georges, H. Bradley Shaffer und Peter Paul van Dijk: Turtles of the World, 8th Edition: Annotated Checklist of Taxonomy, Synonymy, Distribution with Maps, and Conservation Status. In: Chelonian Research Monographs. Band 7, 2017, S. 106–107 (englisch, online [PDF; 213,0 MB]).
  25. Ben Anders und John B. Iverson: Mauremys nigricans (Gray 1834) – Red-Necked Pond Turtle, Chinese Red-Necked Turtle, Kwangtung River Turtle, Black-Necked Pond Turtle. In: Chelonian Research Monographs. Band 5, 2012, S. 068.6, doi:10.3854/crm.5.068.nigricans.v1.2012 (englisch).
  26. Jonathan J. Fong und Tien-Hsi Chen: DNA evidence for the hybridization of wild turtles in Taiwan: possible genetic pollution from trade animals. In: Conservation Genetics. Band 11, 2010, S. 2063, doi:10.1007/s10592-010-0066-z (englisch).
  27. Maik Schilde, Dana Barth und Uwe Fritz: An Ocadia sinensis x Cyclemys shanensis hybrid (Testudines: Geoemydidae). In: Asiatic Herpetological Research. Band 10, 2004, S. 120–125 (englisch, digitalisiert).
  28. Xingquan Xia, Ling Wang, Liuwang Nie, Zhengfeng Huang, Yuan Jiang, Wanxing Jing und Luo Liu: Interspecific hybridization between Mauremys reevesii and Mauremys sinensis: Evidence from morphology and DNA sequence data. In: African Journal of Biotechnology. Band 10, Nr. 35, 2011, S. 6717 (englisch, online).
  29. Bryan L. Stuart und James F. Parham: Recent hybrid origin of three rare Chinese turtles. In: Conservation Genetics. Band 8, 2007, S. 169–175, doi:10.1007/s10592-006-9159-0 (englisch).
  30. Vicente Sancho, Ignacio Lacomba, José V. Bataller, Joana Veríssimo und Guillermo Velo-Antón: First report of hybridization between Mauremys leprosa and Mauremys sinensis highlights the risk of exotic Mauremys spp. pet trade. In: Basic and Applied Herpetology. Band 34, 2020, S. 75–81, doi:10.11160/bah.186 (englisch).
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia DE

Chinesische Streifenschildkröte: Brief Summary ( saksa )

tarjonnut wikipedia DE

Die Chinesische Streifenschildkröte (Mauremys sinensis) ist eine Art der Bachschildkröten. Sie ist in ihrem natürlichen Verbreitungsgebiet vom Aussterben bedroht.

Synonyme sind unter anderem Emys sinensis, Ocadia sinensis und Emys bennettii.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia DE

Chinese stripe-necked turtle ( englanti )

tarjonnut wikipedia EN

The Chinese stripe-necked turtle (Mauremys sinensis) or golden thread turtle, is a species of turtle in the family Geoemydidae. They are widely distributed in the subtropical regions of Taiwan.

Like many other Geoemydidae, this species hybridizes vigorously with related and not-so-closely related members of its family.

It is one of the two most commonly found species used for divination that have been recovered from Shang dynasty sites, despite the Shang capital being over 1000 km north of its modern-day distribution range.[3]

Description

Chinese-stripe-necked turtles have a green body. As a juvenile, its carapace is grayish green and there are three distinctive ridges. As an adult, the color fades to a brown color and the two ridges gradually disappear. The plastron is ivory in color with small black spots. The male's tail is more coarse and long, while adult females will be larger than the males.

Habitat

Chinese stripe-necked turtles prefer lowland waters such as ponds, canals, and slow-moving rivers.[1] Climate is very important when sustaining a risk of invasion, since the turtles become naturalized in areas with a suitable climate.[4]

Distribution

The Chinese stripe-necked turtle is found in China (Hainan, Guangdong & Fujian), Taiwan and northern & central Vietnam.[1] There were hatchlings in the Torre Flavia wetland (coast of central Italy). This resulted in the idea that there is naturalization of the local population.[4]

Conservation

Chinese stripe-necked turtles are protected by the CITES and IUCN, captive-breeding Chinese stripe-necked turtles are approved. Another reason that affects its population is the invasion of red-eared sliders. In Hong Kong, mainland China and Taiwan and in some other countries, it is a popular pet turtle.

Hybridization

In captivity, hybrids have been produced between this species and Japanese pond turtle, (Mauremys japonica) and the Chinese pond turtle, (Mauremys sinensis) as well as with a male Cyclemys (oldhami) shanensis. The supposed species Ocadia glyphistoma is a hybrid between a male M. sinensis and a female Vietnamese pond turtle, (Mauremys annamensis) a species nearly extinct in the wild. Ocadia philippeni was also shown to be of hybrid origin, a male M. sinensis with a female Cuora trifasciata. Both are either naturally occurring or bred for the pet trade. Any individuals that are available as pets therefore need to be kept separate from other members of the family to prevent hybridization.

Reproduction

After mating, the female turtle may lay 5-20 eggs that hatch about 60 days when needed.

Footnotes

  1. ^ a b c Li, P.; Rao, D.-Q.; Wang, L. (2021). "Mauremys sinensis". IUCN Red List of Threatened Species. 2021: e.T15026A547319. doi:10.2305/IUCN.UK.2021-2.RLTS.T15026A547319.en. Retrieved 16 November 2021.
  2. ^ Fritz Uwe; Peter Havaš (2007). "Checklist of Chelonians of the World" (PDF). Vertebrate Zoology. 57 (2): 234. ISSN 1864-5755. Archived from the original (PDF) on 2011-05-01. Retrieved 29 May 2012.
  3. ^ Keightley (1979), see especially pp. 160, 189-194.
  4. ^ a b Di Blasio, Laura; Santoro, Riccardo; Ferri, Vincenzo; Battisti, Corrado; Soccini, Christiana; Egidi, Alessandro; Scalici, Massimiliano (2021). "First successful reproduction of the Chinese striped-necked turtle Mauremys sinensis (Gray, 1834) in a European wetland". BioInvasions Records. 10 (3): 721–729. doi:10.3391/bir.2021.10.3.22.

References

Wikimedia Commons has media related to Mauremys sinensis.
Wikispecies has information related to Mauremys sinensis.
  • Buskirk, James R.; Parham, James F. & Feldman, Chris R. (2005): On the hybridisation between two distantly related Asian turtles (Testudines: Sacalia × Mauremys). Salamandra 41: 21–26. PDF fulltext
  • Keightley (1979): Sources of Shang History: The Oracle-Bone Inscriptions of Bronze Age China. David N. Keightley. University of California Press. 1979.
  • Spinks, Phillip Q.; Shaffer, Bradley H.; Iverson, John B. & McCord, William P. (2004) : "Phylogenetic hypotheses for the turtle family Geomydidae". Molecular Phylogenetics and Evolution 32, 164–182. Academic Press, Cambridge:MA.
  • Tien-Hsi Chen, & Kuang-Yang Lue. (2008). Home ranges and movements of the Chinese stripe-necked turtle (Ocadia sinensis) in the Keelung River, northern Taiwan. Amphibia-Reptilia, 29(3), 383–392.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EN

Chinese stripe-necked turtle: Brief Summary ( englanti )

tarjonnut wikipedia EN

The Chinese stripe-necked turtle (Mauremys sinensis) or golden thread turtle, is a species of turtle in the family Geoemydidae. They are widely distributed in the subtropical regions of Taiwan.

Like many other Geoemydidae, this species hybridizes vigorously with related and not-so-closely related members of its family.

It is one of the two most commonly found species used for divination that have been recovered from Shang dynasty sites, despite the Shang capital being over 1000 km north of its modern-day distribution range.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EN

Mauremys sinensis ( baski )

tarjonnut wikipedia EU

Mauremys sinensis Mauremys generoko animalia da. Narrastien barruko Geoemydidae familian sailkatuta dago.

Erreferentziak

Ikus, gainera

(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipediako egileak eta editoreak
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EU

Mauremys sinensis: Brief Summary ( baski )

tarjonnut wikipedia EU

Mauremys sinensis Mauremys generoko animalia da. Narrastien barruko Geoemydidae familian sailkatuta dago.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipediako egileak eta editoreak
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EU

Mauremys sinensis ( ranska )

tarjonnut wikipedia FR

Mauremys sinensis est une espèce de tortues de la famille des Geoemydidae[1].

Répartition

Cette espèce se rencontre[1] :

En 2003 et 2013, des individus ont été observés sur l'île de La Réunion, ce qui laisse penser que l'espèce a pu y être naturalisée[2].

Étymologie

Son épithète spécifique, composée du radical sin[o], « Chine », et du suffixe latins -ensis, « qui vit dans, qui habite », lui a été donnée en référence au lieu de sa découverte.

Publication originale

  • Gray, 1834 : Characters of several new species of freshwater tortoises (Emys) from India and China. Proceedings of the Zoological Society of London, vol. 1834, p. 53–54 (texte intégral).

Notes et références

  1. a et b TFTSG, consulté lors d'une mise à jour du lien externe
  2. (fr) Jean-Michel Probst et Mickaël Sanchez, « L’Émyde de Chine Mauremys sinensis (Gray, 1834) (Testudines : Geoemydidae), une tortue aquatique naturalisée à La Réunion ? », Bulletin Phaethon, vol. 33,‎ 2013, p. 55-56 (lire en ligne, consulté le 4 mai 2014)
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia FR

Mauremys sinensis: Brief Summary ( ranska )

tarjonnut wikipedia FR

Mauremys sinensis est une espèce de tortues de la famille des Geoemydidae.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia FR

Mauremys sinensis ( Italia )

tarjonnut wikipedia IT

La testuggine cinese dal collo striato (Mauremys sinensis Gray, 1834) è una rara specie di testuggine della famiglia dei Geoemididi[2].

Descrizione

Il carapace, lungo 240 mm, si presenta allungato e con tre carenature evidenti, il suo colore varia dal bruno-rossastro al nero. Il piastrone è giallo con macchie scure su ogni scute. Sul collo e sulle zampe presenta un'elegante livrea a strisce gialle o verdastre. L'alimentazione è erbivora, si nutre di piante acquatiche. Le femmine depongono 2-3 uova in covate che si ripetono 2-3 volte l'anno[3].

Distribuzione e habitat

Distribuita nella Cina orientale e meridionale, nel Laos, nel nord del Vietnam e nell'isola di Taiwan. Vive in acque poco profonde, a lento corso con fondali fangosi o sabbiosi, a basse altitudini, come laghi, paludi, fiumi e canali[3].

Conservazione

Fortemente minacciata dallo sfruttamento da parte dell'uomo per il cibo, la medicina tradizionale e il commercio internazionale. Secondo alcune stime, fino a 15 milioni di testuggini sono commercializzate ogni anno, la maggioranza delle quali in Cina, dove l'economia in rapido sviluppo del paese sta alimentando una domanda di cibi e medicinali tradizionali a base di testuggini. In alcune zone, la testuggine cinese dal collo striato è allevata, prevalentemente per approvvigionare il commercio. Anche se questo può diminuire la pressione sulle popolazioni selvatiche, le aziende a volte possono rappresentare una copertura per attività illegali, catturando gli individui in natura e spacciandoli per animali nati in cattività[3].

Note

  1. ^ (EN) Asian Turtle Trade Working Group 2016, Mauremys sinensis, su IUCN Red List of Threatened Species, Versione 2020.2, IUCN, 2020.
  2. ^ Mauremys sinensis, su The Reptile Database. URL consultato il 7 novembre 2016.
  3. ^ a b c Ocadia sinensis, su Turtles of the World. URL consultato il 7 novembre 2016 (archiviato dall'url originale l'8 novembre 2016).

 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autori e redattori di Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia IT

Mauremys sinensis: Brief Summary ( Italia )

tarjonnut wikipedia IT

La testuggine cinese dal collo striato (Mauremys sinensis Gray, 1834) è una rara specie di testuggine della famiglia dei Geoemididi.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autori e redattori di Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia IT

Chinese streepschildpad ( flaami )

tarjonnut wikipedia NL

Herpetologie

De Chinese streepschildpad[2] (Mauremys sinensis) is een schildpad uit de familie Geoemydidae. De soort werd eerder tot de geslachten Ocadia en Chinemys gerekend.[3] De soort werd voor het eerst wetenschappelijk beschreven door John Edward Gray in 1834. Oorspronkelijk werd de wetenschappelijke naam Emys sinensis gebruikt.

Uiterlijke kenmerken

Het schild wordt ongeveer 24 centimeter lang en is elliptisch van vorm. Jonge dieren hebben drie kielen op het midden van het schild, die na enkele jaren vervagen. Jongere dieren hebben ook een gele schildrand, de schildkleur is groen tot bruin of zwart, soms met een oranje kleur bij de kielen. De poten en kop zijn groen en sterk geel gestreept. Mannetjes zijn van vrouwtjes te onderscheiden door een hol buikschild en een buiten het schild gepositioneerde cloaca.

Algemeen

De Chinese streepschildpad komt voor in Azië: in China, Taiwan en Vietnam. De habitat bestaat uit langzaam stromende wateren met een zachte bodem, zoals moerassen, vijvers en kanalen. Uit waarnemingen is bekend dat het vrouwtje drie eieren afzet die ovaal van vorm zijn en een kalkachtige schaal hebben. De schildpad is herbivoor en leeft van verschillende plantendelen als fruit, waterplanten en bladeren. Deze soort neemt graag een zonnebad, wat zowel de motoriek als de spijsvertering versnelt.

Bronvermelding

Referenties
  1. (en) Chinese streepschildpad op de IUCN Red List of Threatened Species.
  2. Bernhard Grzimek, Het Leven Der Dieren Deel VI: Reptielen, Kindler Verlag AG, 1971, Pagina 108. ISBN 90 274 8626 3.
  3. Peter Uetz & Jakob Hallermann, The Reptile Database - Mauremys sinensis.
Bronnen
  • (en) Peter Uetz & Jakob Hallermann - The Reptile Database – Mauremys sinensis - Website Geconsulteerd 31 mei 2015
  • (en) - Peter Paul van Dijk, John B. Iverson, Anders G. J. Rhodin, H. Bradley Shaffer & Roger Bour - Turtles of the World, 7th Edition: Annotated Checklist of Taxonomy, Synonymy, Distribution with Maps, and Conservation Status - ISSN 10887105 (2014) - Website
  • (en) C.H. Ernst, R.G.M. Altenburg & R.W. Barbour - Turtles of the World - Website
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia-auteurs en -editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia NL

Chinese streepschildpad: Brief Summary ( flaami )

tarjonnut wikipedia NL

De Chinese streepschildpad (Mauremys sinensis) is een schildpad uit de familie Geoemydidae. De soort werd eerder tot de geslachten Ocadia en Chinemys gerekend. De soort werd voor het eerst wetenschappelijk beschreven door John Edward Gray in 1834. Oorspronkelijk werd de wetenschappelijke naam Emys sinensis gebruikt.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia-auteurs en -editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia NL

Ocadia sinensis ( ruotsi )

tarjonnut wikipedia SV

Ocadia sinensis[5] är en sköldpaddsart som beskrevs av den brittiske zoologen Gray 1834. Ocadia sinensis ingår i släktet Ocadia och familjen Geoemydidae.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]

Arten förekommer i sydöstra Kina, i Vietnam och på Taiwan.[1]

Källor

  1. ^ [a b c] 2000 Ocadia sinensis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Spinks, Phillip Q.; Shaffer, H. Bradley; Iverson, John B; McCord, William P. (2004) Phylogenetic hypotheses for the turtle family Geoemydidae., Molecular Phylogenetics and Evolution 32(1):164-182
  3. ^ Gray, J.E. (1870) Supplement to the Catalogue of Shield Reptiles in the Collection of the British Museum. Part 1. Testudinata (Tortoises)., Taylor and Francis, London. 120 p., 40 figs.
  4. ^ Gray, J.E. (1844) Catalogue of Tortoises, Crocodilians, and Amphisbaenians in the Collection of the British Museum., British Museum (Natural History), London. viii + 80 p.
  5. ^ [a b] Gray, J.E. (1834) Characters of several new species of freshwater tortoises (Emys) from India and China., Proc. Zool. Soc. London 2: 53-55
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (16 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/ocadia+sinensis/match/1. Läst 24 september 2012.
  7. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2016 Mauremys sinensis

Externa länkar

Turtle.svg Denna artikel om sköldpaddor saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia författare och redaktörer
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia SV

Ocadia sinensis: Brief Summary ( ruotsi )

tarjonnut wikipedia SV

Ocadia sinensis är en sköldpaddsart som beskrevs av den brittiske zoologen Gray 1834. Ocadia sinensis ingår i släktet Ocadia och familjen Geoemydidae. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Arten förekommer i sydöstra Kina, i Vietnam och på Taiwan.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia författare och redaktörer
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia SV

Китайська смугастошийна черепаха ( ukraina )

tarjonnut wikipedia UK

Опис

Загальна довжина карапаксу досягає 20—27 см. Спостерігається статевий диморфізм: самиці більші за самців. Голова помірного розміру, вигнута, очі великі. Карапакс має еліптичну форму. На ньому розташовано 3 кіля, що особливо помітні присутні у молодих черепах. Зазвичай ці кілі з віком зникають. Перетинка поміж карапаксом та пластроном добре розвинена. Пластрон великий, витягнутий. Самці мають доволі товсті та довгі хвости. На пальцях присутні розвинені плавальні перетинки.

Голова, шия оливкові зверху й жовтуваті знизу із 8 вузькими жовтими або блідо—зеленими смужками з темними краями. Щелепи й підборіддя кремові. Колір карапаксу коливається від червонувато—коричневого до чорного з жовтою облямівкою щитків, особливо у молодих черепах. На кілях також присутній жовтий колір, що зникає з віком. Пластрон й перетинка кремового або жовтого кольору з великими темними плямами на кожному щитку. Кінцівки оливкові з безліччю жовтих смуг.

Спосіб життя

Полюбляє різні водойми з повільним перебігом, м'яким ґрунтом і рясною рослинністю. Часто гріється на березі. Харчується фруктами, ягодами, зеленю, рибою, дощовими хробаками, водними рослинами.

Статева зрілість настає у 6 років. Самиця у квітні відкладає від 5 до 20 овальних яєць розміром 40×25 мм. Інкубаційний період триває 2 місяці. У новонароджених черепашат є трьохкілевий карапакс довжиною 35 мм, а також довгий хвіст.

Розповсюдження

Мешкає у південному Китаї: Гуандун, Гуансі, Фуцзянь, Чжецзян, Цзянсу, Сучжоу, Квантунг, Шанхай, о.Хайнань. також часто зустрічається на Тайвані, у північному В'єтнамі, Лаосі.

Джерела

  • Schilde, M. 2004. Asiatische Sumpfschildkröten — Die Familie Geoemydidae in Südostasien, China und Japan. Natur und Tier Verlag (Münster), 192 pp.
  • Meier, E. 2004. Das Internationale Zentrum für Schildkrötenschutz (IZS) füllt sich mit Leben. Elaphe 12 (2): 60-64
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Автори та редактори Вікіпедії
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia UK

Mauremys sinensis ( vietnam )

tarjonnut wikipedia VI

Mauremys sinensis là một loài rùa trong họ Emydidae. Loài này được Gray mô tả khoa học đầu tiên năm 1834.[2]

Hình ảnh

Chú thích

  1. ^ Fritz Uwe; Peter Havaš (2007). “Checklist of Chelonians of the World”. Vertebrate Zoology 57 (2): 234. ISSN 18640-5755. Bản gốc (PDF) lưu trữ ngày 17 tháng 12 năm 2010. Truy cập ngày 29 tháng 5 năm 2012.
  2. ^ Mauremys sinensis”. Truy cập ngày 1 tháng 6 năm 2013.

Tham khảo


Hình tượng sơ khai Bài viết liên quan đến rùa này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia tác giả và biên tập viên
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia VI

Mauremys sinensis: Brief Summary ( vietnam )

tarjonnut wikipedia VI

Mauremys sinensis là một loài rùa trong họ Emydidae. Loài này được Gray mô tả khoa học đầu tiên năm 1834.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia tác giả và biên tập viên
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia VI

花龟 ( kiina )

tarjonnut wikipedia 中文维基百科
二名法 Mauremys sinensis
(Gray, 1870)
Disambig gray.svg 珍珠龜重定向至此,關於另一種可能被稱作「珍珠龜」的物種,詳見草龜

斑龜學名Mauremys sinensis)又稱中華花龜斑龟長尾龜台灣龜珍珠龜梅花龜,為潮龜科擬水龜屬爬行動物。分布於中國越南台灣等地,常生活於低海拔的水域,如池塘、運河,緩流的河流中。該物種的模式產地在中國[3]

特徵

斑龜的性格溫和,對高溫忍耐力較高,頭部、頸部及四肢的皮膚上都長著亮綠色和黑色的條紋,幼體背甲呈淺灰綠色,有三條明顯的脊稜。成年背甲會變為偏向棕色,背甲上的其中兩條脊稜會漸漸消失。腹甲則偏向象牙色,每塊甲亦帶有黑斑。雄性的尾巴較為粗、長,排洩孔離甲殼較遠,而成年的雌龜體型會大於雄龜。成年個體通常體長20至22厘米,最大體長可達25厘米[4]

習性

斑龜為雜食性動物,會食魚、 蝦、水中植物等。幼年偏向肉食,成年偏向草食。

繁殖

在交配後,雌龜每窩可以下5-20顆蛋,孵化需時約60天可。

現況

斑龜因巴西龜的入侵而令野生數量有所減少,現已被列入瀕危野生動植物種國際貿易公約附錄三中,但在香港、中國大陸及台灣是養殖產量極大的受歡迎寵物龜。

参見

参考文献

  1. ^ Ocadia sinensis. IUCN Red List of Threatened Species 2010. International Union for Conservation of Nature. 2000.
  2. ^ Fritz Uwe; Peter Havaš. Checklist of Chelonians of the World (PDF). Vertebrate Zoology. 2007, 57 (2): 234 [29 May 2012]. ISSN 1864-5755. (原始内容 (PDF)存档于2010-12-17).
  3. ^ 引用错误:没有为名为id4350的参考文献提供内容
  4. ^ 中華花龜 Ocadia sinensi
 src= 维基物种中的分类信息:花龟  src= 维基共享资源中相关的多媒体资源:花龟
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
维基百科作者和编辑
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 中文维基百科

花龟: Brief Summary ( kiina )

tarjonnut wikipedia 中文维基百科
Disambig gray.svg 珍珠龜重定向至此,關於另一種可能被稱作「珍珠龜」的物種,詳見草龜

斑龜(學名:Mauremys sinensis)又稱中華花龜、斑龟、長尾龜、台灣龜、珍珠龜、梅花龜,為潮龜科擬水龜屬爬行動物。分布於中國越南台灣等地,常生活於低海拔的水域,如池塘、運河,緩流的河流中。該物種的模式產地在中國。

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
维基百科作者和编辑
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 中文维基百科

ハナガメ ( Japani )

tarjonnut wikipedia 日本語
ハナガメ ハナガメ
ハナガメ Mauremys sinensis
保全状況評価[1][2] ENDANGERED
(IUCN Red List Ver.2.3 (1994))
Status iucn2.3 EN.svgワシントン条約附属書III
中華人民共和国分類 : 動物界 Animalia : 脊索動物門 Chordata 亜門 : 脊椎動物亜門 Vertebrata : 爬虫綱 Reptilia : カメ目 Testudines 亜目 : 潜頸亜目 Cryptodira 上科 : リクガメ上科 Testudinoidea : イシガメ科 Geoemydidae : イシガメ属 Mauremys : ハナガメ M. sinensis 学名 Mauremys sinensis (Gray, 1834) シノニム

Emys sinensis Gray, 1834
Ocadia sinensis Gray, 1870

和名 ハナガメ[3] 英名 Chinese striped-necked turtle

ハナガメMauremys sinensis)は、カメ目イシガメ科イシガメ属に分類されるカメ。

分布[編集]

中華人民共和国海南省広東省江蘇省浙江省香港台湾広西チワン族自治区)、ベトナム北部および中部[3][4][5]。ラオスに分布する可能性もあり[3]

タイプ標本の産地(基準産地・タイプ産地・模式産地)は中国[3]。種小名のsinensisは「中国産の」の意[3]

形態[編集]

最大甲長27センチメートル[3]。オスよりもメスの方が大型になる[3]背甲はやや扁平で、上から見ると中央よりやや後方で最も幅が広くなるやや細長い楕円形[3]椎甲板に断続的な瘤状の盛り上がり(キール)があるが、老齢個体では消失することもある[3]縁甲板は尖らない[3]。背甲の色彩は暗黄色や褐色、黒で、キールやキールがあった箇所に明褐色や橙色の斑紋が入る個体が多い[3]。背甲と腹甲の継ぎ目(橋)は発達する[5][3]。 腹甲は大型で細長い[3]。橋や腹甲の色彩は淡黄色や黄褐色で、甲板ごとに暗色斑(幼体では同心円状や眼状)が入る[3]。この斑紋が花のように見えることが中国語名(花亀)や和名の由来と考えられている[3]

頭部は小型[3]。吻端はやや突出し、上顎の先端は突出したり凹むことはない[3]。後頭部は小型鱗で覆われる[3]。上顎を被う角質(嘴)にはわずかに鋸状の突起があり、咬合面は幅広く稜が発達する[3]。頭部の色彩は暗黄色や灰褐色、暗褐色、黒[4][3]。頭部から頸部にかけて左右に8本ずつ以上の淡黄色や黄緑色の細い縦縞が入る[4][3]。四肢はやや細く、前腕部に幅広く丸みを帯びた大型鱗が重ならずに並ぶ[3]。趾の間には指趾の先端まで水掻きが発達する[3]。四肢にも細い筋模様が入る[3]

卵は長径4センチメートル、短径2.5センチメートル[3]。幼体は肋甲板にキールがあり[4]、後部縁甲板の外縁がやや鋸状に尖る[3]。成長に伴い肋甲板のキールが不明瞭になり、縁甲板の突起は消失する[3]

オスはメスに比べると背甲が細長く甲高が低い[3]。オスは尾が太くて長く、尾をまっすぐに伸ばした状態では総排泄孔全体が背甲の外側に位置する[3]。メスは尾が細いうえに短く、尾をまっすぐに伸ばしても総排泄孔が背甲よりも内側にある[3]

分類[編集]

現生種では本種のみでハナガメ属Ocadiaを構成していたが、核DNAおよびミトコンドリアDNA、短鎖散在反復配列(SINE法)に基づく分子系統解析から、本種とクサガメ属、ニホンイシガメ単系統群を形成すると推定されたためイシガメ属に含む説が有力である[6]。一方でハナガメ属の記載がクサガメ属よりも古いため、クサガメ属の構成種とニホンイシガメをハナガメ属として分割する説もある[6]

旧属名Ocadiaは記載者Grayによる造語で特に意味はない[3]

2007年には千葉県にある更新世中期の地層から発掘された化石に基づき、化石種ニホンハナガメが記載された[3]

クチキレハナガメO. glyphistoma(本種とアンナンガメの雑種)やダイダイハナガメO. philippeni(本種とミスジハコガメの雑種)といった種間雑種が、誤って新種として記載されたこともある(これらの学名は抹消されている)[3]

生態[編集]

低地にある流れの緩やかな河川湿原などに生息し[4][5]底質が砂泥の小規模な止水域を好む[3]。半水棲だが、岸辺や中州、倒木や岩の上などで日光浴を行うことを好む[3]

食性は雑食。幼体は動物食傾向が強いが、暖季およびメスの成体は植物食傾向が強くなる[3]

繁殖形態は卵生。1回に5 - 20個の卵を産む[3]。卵は飼育下では約2か月で孵化した例がある[3]。オスは甲長12センチメートル以上(生後2年半以上)、メスは甲長20センチメートル以上(生後6年以上)で性成熟する[3]

人間との関係[編集]

生息地では食用とされることもある。

生息地の破壊、食用の乱獲などにより生息数は激減している[3]2005年に中華人民共和国がワシントン条約附属書IIIに掲載した[3]。 ペットとして飼育されることもあり、日本にも輸入されていた。主に幼体が流通していた[4][3]。ワシントン条約に掲載されたため流通量が減少したが、日本国内での飼育下繁殖個体も流通していた[3]。水場を広く取ったアクアテラリウムで飼育される。日本では寒冷地を除いて成体なら屋外越冬も可能なため、屋外の池で飼育されることもあった[3]。幼体は低温や水質悪化に弱く、真菌による皮膚病にかかりやすい傾向がある[4][3]。そのため流木やレンガ、市販の水棲カメ専用のプラスチック製の浮島等で体を乾かすための陸地を用意し、日光浴をさせたり屋内で飼育する場合は局所的に水に強い暖房器具等で皮膚や甲羅を乾かすことのできる環境を作る必要がある[4][3]。飼育下では配合飼料にも餌付く[3]。一方でメスの成体は動物質の餌を与えすぎると肥満や突然死の原因となるため、成長に伴い植物質の餌を多く与えるようにする[3]。日本では2016年10月に特定外来生物に指定(クサガメ・ニホンイシガメ・ミナミイシガメとの種間雑種も含む)され、飼養・保管・運搬・放出・輸入などが規制された[7]

出典[編集]

[ヘルプ]
  1. ^ Appendices I, II and III<https://cites.org/eng>(accessed[リンク切れ] September 30, 2016)
  2. ^ Asian Turtle Trade Working Group. 2016. Mauremys sinensis. The IUCN Red List of Threatened Species 2016: e.T15026A97372848. Downloaded on 30 September 2016.
  3. ^ a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av 安川雄一郎 「イシガメ属 イシガメ属とその近縁属の分類と自然史(後編)」『クリーパー』第40号、クリーパー社、2007年、30-67頁。
  4. ^ a b c d e f g h 海老沼剛 『爬虫・両生類ビジュアルガイド 水棲ガメ2 ユーラシア・オセアニア・アフリカのミズガメ』、誠文堂新光社2005年、21-22頁。
  5. ^ a b c 千石正一監修 長坂拓也編著 『爬虫類・両生類800種図鑑 第3版』、ピーシーズ、2002年、200頁。
  6. ^ a b 安川雄一郎 「イシガメ属 イシガメ属とその近縁属の分類と自然史(前編)」『クリーパー』第39号、クリーパー社、2007年、28-29頁。
  7. ^ 特定外来生物等一覧 特定外来生物等の新規指定について環境省 ・2016年9月30日に利用)

関連項目[編集]

 src= ウィキメディア・コモンズには、ハナガメに関連するメディアがあります。
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
ウィキペディアの著者と編集者
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 日本語

ハナガメ: Brief Summary ( Japani )

tarjonnut wikipedia 日本語

ハナガメ(Mauremys sinensis)は、カメ目イシガメ科イシガメ属に分類されるカメ。

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
ウィキペディアの著者と編集者
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 日本語

보석거북 ( Korea )

tarjonnut wikipedia 한국어 위키백과

중국줄무늬목거북(보석거북,花亀,Ocadia sinensis)은 거북목 돌거북과 중국줄무늬거북속의 민물 거북으로, 현재, 본종만이 중국 줄무늬 거북속에 속해 있다.

중국 남부지역 및 대만, 베트남 일부지역에 서식하는 거북으로, 인공번식되는 개체 수가 많고 가격이 저렴해 국내에서 가장 쉽게 구할 수 있는 반수생종 거북 가운데 하나이다. 최근에 대한민국에 많은 개체가 정월대보름 방생용 및 애완용으로 수입, 방생됨으로써 일부 하천에서 가끔 발견할 수 있다. 원래 중국 남부의 열대지역에서 서식하던 거북이기에 한국의 추운 겨울에는 대부분 동사하지만, 최근 한 연구진의 관찰에 의하면 한반도 남부의 일부 따뜻한 지역에서는 비교적 정착한 것으로 보인다.[1]

특징

외형

어릴 때는 등에 세 갈래의 용골이 선명하게 선을 이루고 있지만, 성장함에 따라 등갑의 색상이 갈색이나 고동색으로 짙어지면서 희미해진다. 체형 역시 어릴 때는 납작하지만 성장하면 등갑이 조금씩 위로 용기한다. 꼬리는 다른 반수생종과 비교하였을 때, 특이하게 길다는 것이 특징이다. 그리고 복갑에는 인판마다 검정 얼룩무늬가 있으며, 아래쪽에서 보면 몸의 가장자리를 따라 원형의 무늬가 줄지어 있다. 그러나 목과 다리 부분의 선명한 줄무늬가 본종을 다른 종과 구분하게 하는 가장 뚜렷한 외형상 특징이라고 할 수 있다. 또 성체 기준으로 수컷은 20Cm 내외, 암컷은 25Cm 내외로 암컷이 더 크게 자란다.

사육 시

사육 환경

피부가 예민한 편이므로 수질이 나쁘면 질병에 노출되기 쉽고, 일단 질병에 걸리면 급격하게 약화되는 경향이 있다. 자연에서는 깨끗한 늪지나 민물에 서식하기 때문에 다른 반수생종 거북보다 수온과 수질에 상당히 민감한 종으로 수질을 항상 청결하게 유지해야 한다. 27도 정도의 깨끗한 수질이 제공되면 상당히 활발하게 움직이는 모습을 볼 수 있다. 또 일광욕을 즐기기 때문에 몸을 말릴 수 있는 육지를 조성해주는 것이 좋다.

합사

다른 반수생종에 비해 꼬리가 길기 때문에 합사를 하게 되면 다른 개체에게 꼬리를 물려 상처를 입는 경우가 많다. 꼬리는 재생하지 않는다. 게다가 온순하고 소극적인 성격이기 때문에 합사는 신중히 결정해야 하고, 합사 후에도 지속적인 모니터링이 필요하다.[2]

참조

  1. Keightley (1979), see especially pp. 160, 189-194.
  2. 이태원,박성준, 낮은 시선 느린 발걸음, 씨밀레북스, 2012, p.347-349.
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia 작가 및 편집자
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 한국어 위키백과