nimet breadcrumb-navigoinnissa
Alpseglare (Apus melba) är en fågel inom familjen seglare (Apodidae).[2]
Alpseglaren är en mycket stor seglare som kan tas för en falk. Den har ett vingspann på 51 till 58 centimeter och en längd på 20 till 23 centimeter.[3] Könen är lika. Den är svart eller matt svartbrun och har vitt bröst och vitt under hakan, vilket dock kan vara svårt att se när den hastigt glider runt och fångar insekter.
Alpseglaren häckar i södra Europa, södra Centralasien, Mellanöstern, Indien och Afrika. Den övervintrar i Afrika men även i Saudiarabien, Indien, Nepal, Bhutan och Sri Lanka. Den delas in i tio underarter med följande utbredning:[2]
Första gången den sågs i Sverige var på Nidingen i Halland den 5 augusti 1980.[4] Den har därefter observerats vid ett knappt 40-tal tillfällen i Sverige, i norr till Täftehalvön i Västerbotten.[4]
Vissa placeras numera arten i släktet Tachymarptis tillsammans med den afrikanska arten vattrad seglare (Tachymarptis aequatorialis),[5] men detta är fortfarande omdiskuterat och många placerar den fortfarande i det stora seglarsläktet Apus.
Alpseglaren tillbringar den mesta av sin tid i luften och lever av insekter som den fångar i flykten. Den dricker och kan till och med sova när den flyger. Flera studier visar att alpseglare kan tillbringa över ett halvår i luften utan att landa.[6][7]
Paren håller ihop livet ut. Den bygger sitt bo i kolonier i en grotta eller hål i en klippa och lägger två ägg däri. Alpseglaren är mycket ortstrogen och återvänder till samma bo år efter år. Ungar i boet kan sänka sin kroppstemperatur och gå i dvala under regnperioder när tillgången på flygande insekter är sämre. Alpseglaren har anpassat sig bra till urban miljö och häckar ofta i gamla byggnader i städer utmed Medelhavet.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet i Europa tros bestå av 151.000-327.000 par.[1]
Wikimedia Commons har media som rör alpseglare.
