Sturnella neglecta)[2] ye una especie d'ave de la familia Icteridae, que s'atopa nel occidente y centru de Norteamérica.
En promediu mide 21,6 cm de llargor. Adultu tien les partes inferiores mariellu color brillosu, con una "V" negra nel pechu y colos lladrales blancos rayaos de negru. Los sos partes cimeros son predominantemente de color marrón, pero tamién tienen rayes negres. El so picu ye llargu y puntudo y la so cabeza presenta rayes castañu claro, blancu y negru.
El so cantar ye un garllo aflautado y complexu que s'estrema bien del xiblíu senciello y murnio del turpial oriental.
Los sos hábitats de cría son los pacionales, praderíes y campos abandonaos, que puede atopase nel oeste y centru d'América del Norte, hasta'l norte de Méxicu, onde se superpone colos del turpial oriental. Estes aves prefieren la vexetación seco y delgao. Los dos especies d'aves coesisten, anque xeneralmente nun se crucien, y defenden el territoriu contra otres. Cuando se crucien los híbridos presenten baxa fertilidá.[3]
Son residentes permanentes a lo llargo de gran parte de la so área de distribución, pero les aves del norte pueden migrar a les zones del sur pel hibiernu, y dellos páxaros tamién se mueven escontra l'este, dende'l sur d'Estaos Xuníos.
Aliméntense principalmente d'inseutos, pero tamién comen bayes y granes. Pel hibiernu, estes aves aliméntense de cutiu en bandaes.
Los sos niales tán asitiaos nel suelu, a campu abierto, y tán cubiertos con un techu de yerba texida. Puede haber más d'una fema qu'añeren nel territoriu d'un machu.
Sturnella neglecta) ye una especie d'ave de la familia Icteridae, que s'atopa nel occidente y centru de Norteamérica.
Sturnella neglecta[1] a zo ur spesad golvaneged eus ar c'herentiad Icteridae.
Dibabet eo bet da labous-stad gant Kansas, Montana, Nebraska, North Dakota, Oregon ha Wyoming (Stadoù-Unanet Amerika).
Bevañ a ra diwar amprevaned dreist-holl ha diwar c'hreun ha hugennoù ivez.
Kavout a reer ar spesad e Norzhamerika, betek hanternoz Kreizamerika[2].
a vo kavet e Wikimedia Commons.
Sturnella neglecta a zo ur spesad golvaneged eus ar c'herentiad Icteridae.
Dibabet eo bet da labous-stad gant Kansas, Montana, Nebraska, North Dakota, Oregon ha Wyoming (Stadoù-Unanet Amerika).
L'alosa pradenca de l'oest[1] (Sturnella neglecta) és un ocell de la família dels ictèrids (Icteridae) que habita praderies, sabanes i terres de conreu del sud i sud-oest de Canadà, nord dels Estats Units al sud i oest dels Grans Llacs, i cap al sud fins a Mèxic.
L'alosa pradenca de l'oest (Sturnella neglecta) és un ocell de la família dels ictèrids (Icteridae) que habita praderies, sabanes i terres de conreu del sud i sud-oest de Canadà, nord dels Estats Units al sud i oest dels Grans Llacs, i cap al sud fins a Mèxic.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Ehedydd maes y Gorllewin (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: ehedyddion maes y Gorllewin) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Sturnella neglecta; yr enw Saesneg arno yw Western meadowlark. Mae'n perthyn i deulu'r Tresglod (Lladin: Icteridae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn S. neglecta, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yng Ngogledd America.
Mae'r ehedydd maes y Gorllewin yn perthyn i deulu'r Tresglod (Lladin: Icteridae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Casig Para Psarocolius bifasciatus Gregl y Gorllewin Quiscalus nigerAderyn a rhywogaeth o adar yw Ehedydd maes y Gorllewin (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: ehedyddion maes y Gorllewin) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Sturnella neglecta; yr enw Saesneg arno yw Western meadowlark. Mae'n perthyn i deulu'r Tresglod (Lladin: Icteridae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn S. neglecta, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yng Ngogledd America.
Der Westliche Lerchenstärling (Sturnella neglecta), oder Wiesenstärling, ist ein nordamerikanischer Singvogel aus der Familie der Stärlinge (Icteridae).
Der 25 cm lange Westliche Lerchenstärling ist oberseits graubraun und schwarz gestreift und unterseits gelb gefärbt mit weißen Flanken. Weitere Kennzeichen sind ein dunkler Augenstreif und ein schwarzes v-förmiges Brustband. Vom sehr ähnlichen Östlichen Lerchenstärling lässt er sich am besten durch den komplexeren Gesang unterscheiden. Es handelt sich um eine deutlich akzentuierte, flötende Reihe, die beispielsweise als sliep lu lidi lidijuvi beschrieben werden kann.[1] Er wird oft von erhöhten Singwarten aus vorgetragen. Zudem gibt es eine schnellere, aufgeregt klingende Variante, die aus dem Flug heraus vorgebracht wird.[2]
Der Westliche Lerchenstärling lebt in Wiesen, Äckern und Straßenböschungen in Südkanada und weiten Teilen der USA, jedoch nur selten im Osten. Zum Überwintern zieht er bis nach Zentral-Mexiko.
Der Vogel sucht in kleinen Trupps am Boden nach Wirbellosen, Beeren und Samen, während Einzeltiere oft an Aussichtspunkten sitzen.
Der Westliche Lerchenstärling baut in dichter Vegetation am Boden ein schalenförmiges Nest mit kuppelförmigen Dach. Drei bis sieben Eier werden etwa zwei Wochen vom Weibchen ausgebrütet. Das Männchen verteidigt das Revier und hilft später gelegentlich bei der Fütterung der Jungen. Häufig hat das Männchen auch zwei Partnerinnen zur gleichen Zeit.
Der Westliche Lerchenstärling ist der Staatsvogel von Kansas, Montana, Nebraska, North Dakota, Oregon und Wyoming.[4]
Der Westliche Lerchenstärling (Sturnella neglecta), oder Wiesenstärling, ist ein nordamerikanischer Singvogel aus der Familie der Stärlinge (Icteridae).
Honóxeäse (Sturnella neglecta) ve'kêseho-éve.
The western meadowlark (Sturnella neglecta) is a medium-sized icterid bird, about 8.5 in (22 cm) in length. It nests on the ground in open grasslands across western and central North America. It feeds mostly on bugs, but will also feed on seeds and berries. The western meadowlark has distinctive calls described as watery or flute-like, which distinguish it from the closely related eastern meadowlark. The western meadowlark is the state bird of six states: Montana, Kansas, Nebraska, North Dakota, Oregon, and Wyoming.
The western meadowlark was formally described in 1844 by the American ornithologist John James Audubon under its current binomial name Sturnella neglecta.[2] The specific epithet is from the Latin neglectus meaning "ignored", "overlooked", "neglected" or "disregarded".[3] Audubon explained that although the account of the Lewis and Clark Expedition of 1803–1806 mentioned yellow larks, these had never been formally described.[2][4] The type locality is Old Fort Union, North Dakota.[5]
Despite having "lark" in their name due to their melodic song, they are not true Larks, as they are instead in the New World Blackbird family.[6]
Two subspecies are recognised:[7]
Western meadowlarks will occasionally interbreed with eastern meadowlarks where their ranges overlap; however, resulting young appear to have low fertility.[8]
Western meadowlark adults have yellow underparts with a black "V" on the breast and white flanks streaked with black. Their upper parts are mostly brown, but also have black streaks. These birds have long, pointed bills and their heads are striped with light brown and black bands.
Measurements:[9]
These birds have a flute-like warbled song. These calls contrast with the simple, whistled call of the eastern meadowlark.
The breeding habitats of western meadowlarks are grasslands, prairies, pastures, and abandoned fields, all of which may be found across western and central North America, as far south as northern Mexico. In regions where their range overlaps with the eastern species, these birds prefer thinner, drier vegetation; the two type of birds generally do not interbreed but do defend territory against one another. Their nests are situated on the ground and are covered with a roof woven from grass. There may be more than one nesting female in a male's territory. Nests are sometimes destroyed by mowing operations with eggs and young in them.
Western meadowlarks are permanent residents throughout much of their range. Northern birds may migrate to the southern parts of their range; some birds also move east in the southern United States.
It has also been introduced to Hawaii to control insects, and is now found on the island of Kauai. Attempted introductions to other islands failed, likely due to the presence of the small Indian mongoose, which is absent from Kauai.[10]
The nest is built by the female soon after arrival on the breeding grounds. The nest is placed in a concealed location on the ground. It is variable in form and ranges from a simple cup to a partially roofed structure with a runway extending from the nest entrance. Eggs are laid at daily intervals. Incubation only begins after the last egg is laid. The eggs measure on average 28 mm × 21 mm (1.10 in × 0.83 in) and have brownish spots and blotches on a white ground. The eggs hatch over a period of one or two days after being incubated by the female for 13–15 days. The young are altricial and nearly naked; their eyes are closed until the 4th day. Only the female broods the chicks. The nestlings are almost exclusively fed insects. The male brings food to the nest which is then usually fed to the chicks by the female. The young fledge at 10-12 day but are only capable of sustained flight at around 21 days. The young receive parental care for around 2 weeks after fledging. A second brood is attempted.[11]
The nests are parasitized by brown-headed cowbirds (Molothrus ater).[11]
These birds forage on the ground or in low to semi-low vegetation. They sometimes search for food by probing with their bills. They mainly eat insects, although they will consume seeds and berries. In winter, these birds often feed in flocks.
The western meadowlark is the state bird of six states: Kansas, Montana, Nebraska, North Dakota, Oregon, and Wyoming. The northern cardinal, which represents seven states, is the only bird to hold the status of state bird in more states.
During the 2017 regular session of the Oregon Legislature, there was a short-lived controversy over the western meadowlark's status as state bird versus the osprey. The sometimes-spirited debate included state representative Rich Vial playing the meadowlark's song on his smartphone over the House microphone.[12] A compromise was reached in SCR 18,[13] which was passed on the last day of the session, designating the western meadowlark as the state songbird and the osprey as the state raptor.
The western meadowlark (Sturnella neglecta) is a medium-sized icterid bird, about 8.5 in (22 cm) in length. It nests on the ground in open grasslands across western and central North America. It feeds mostly on bugs, but will also feed on seeds and berries. The western meadowlark has distinctive calls described as watery or flute-like, which distinguish it from the closely related eastern meadowlark. The western meadowlark is the state bird of six states: Montana, Kansas, Nebraska, North Dakota, Oregon, and Wyoming.
La Okcidenta sturnelo (Sturnella neglecta) estas paserina birdo de la familio de Ikteredoj kaj genro de Sturneloj, kiu enhavas speciojn kies maskloj havas nigran aŭ brunan dorson kaj tre etendajn ruĝajn (5 specioj) aŭ flavajn subajn partojn en la kazo de la Orienta sturnelo, la Okcidenta sturnelo kaj la Liliana sturnelo.
La Okcidenta sturnelo estas ĉirkaŭ 21.6 cm longa. Ili nestumas surgrunde en malferma kamparo en okcidenta kaj centra Nordameriko. Ili manĝas ĉefe insektojn, sed ankaŭ semojn kaj berojn. Ĝi havas distingajn alvokojn priskribatajn kiel akveca aŭ fluteca, kio distingas ĝin el la proksime rilata Orienta sturnelo.
Plenkreskuloj havas flavajn subajn partojn, kun nigra marko kun formo de "V" en brusto, kaj blankaj flankoj kun nigra strieco. La supraj partoj estas ĉefe brunecaj kun nigra strieco. Ili havas longan pintakran bekon; la kapo estas strieca je helbruna kaj nigra montrante malhelan traokulan strion kaj blankan superokulan strion, kiel aliaj samgenranoj kiaj la Blankabrova sturnelo al la Longavosta sturnelo kun kiu ne konfuzeblas ĉar ĉiuj tiuj havas brilruĝajn subajn partojn kaj tute ne flavajn. El la bekobazo estas iom da flava superbrida strio simile al tiu ruĝa de la Longavosta sturnelo.
La Okcidenta sturnelo reproduktiĝas en habitatoj kiaj herbejoj, prerioj, paŝtejoj, kaj abandonitaj kampoj, kio troviĝas tra okcidenta kaj centra Nordameriko al norda Meksiko. Kie ties teritorio koincidas kun la orienta specio, tiu ĉi preferas pli fajnan kaj sekan vegetaĵaron; la du tipoj de birdoj ĝenerale ne interreproduktiĝas sed male defendas sian teritorion unu kontraŭ la alia. Ties nestoj situas surgrunde, kaj estas kovrataj de tegmento teksita el herboj. Povas esti pli da unu reproduktanta ino en la teritorio de unu masklo. Ties nestoj estas foje detruitaj pro herborikoltaj laboroj eĉ se tiuj enhavas ovojn kaj idojn.
Okcidentaj sturneloj povas interreproduktiĝi kun la Orientaj sturneloj kie ties teritorio koincidas; tamen, rezultaj idoj ŝajne havas malaltan fekundecon.[1]
Okcidentaj sturneloj estas loĝantaj birdoj tra multe de sia teritorio. Nordaj birdoj povas migri al sudaj partoj de ties teritorio; kelkaj birdoj povas ankaŭ moviĝi orienten en suda Usono.
Tiuj birdoj manĝas surgrunde aŭ en malalta aŭ duonmalalta vegetaĵaro. Ili foje serĉas manĝon per plukado perbeke. Ili manĝas ĉefe insektojn, sed ankaŭ semojn kaj berojn. Vintre tiuj birdoj ofte manĝas are.
Tiuj birdoj havas flutecan trilan kanton. Tiuj alvokoj kontrastas kun la simpla, fajfa alvoko de la Orienta sturnelo.
Tiu du specioj estis konsiderataj la sama specio iam; la okcidenta specio, kiu estis iom nekonsiderata, ricevis la nomon neglecta (forgesita, neatentita).
Tiu estas la ŝtata birdo de Kansaso, Montano, Nebrasko, Norda Dakoto, Oregono kaj Vajomingo. Nur la Norda kardinalo estas ŝtata birdo de pli multnombraj ŝtatoj.
La Okcidenta sturnelo (Sturnella neglecta) estas paserina birdo de la familio de Ikteredoj kaj genro de Sturneloj, kiu enhavas speciojn kies maskloj havas nigran aŭ brunan dorson kaj tre etendajn ruĝajn (5 specioj) aŭ flavajn subajn partojn en la kazo de la Orienta sturnelo, la Okcidenta sturnelo kaj la Liliana sturnelo.
La Okcidenta sturnelo estas ĉirkaŭ 21.6 cm longa. Ili nestumas surgrunde en malferma kamparo en okcidenta kaj centra Nordameriko. Ili manĝas ĉefe insektojn, sed ankaŭ semojn kaj berojn. Ĝi havas distingajn alvokojn priskribatajn kiel akveca aŭ fluteca, kio distingas ĝin el la proksime rilata Orienta sturnelo.
Plenkreskuloj havas flavajn subajn partojn, kun nigra marko kun formo de "V" en brusto, kaj blankaj flankoj kun nigra strieco. La supraj partoj estas ĉefe brunecaj kun nigra strieco. Ili havas longan pintakran bekon; la kapo estas strieca je helbruna kaj nigra montrante malhelan traokulan strion kaj blankan superokulan strion, kiel aliaj samgenranoj kiaj la Blankabrova sturnelo al la Longavosta sturnelo kun kiu ne konfuzeblas ĉar ĉiuj tiuj havas brilruĝajn subajn partojn kaj tute ne flavajn. El la bekobazo estas iom da flava superbrida strio simile al tiu ruĝa de la Longavosta sturnelo.
La Okcidenta sturnelo reproduktiĝas en habitatoj kiaj herbejoj, prerioj, paŝtejoj, kaj abandonitaj kampoj, kio troviĝas tra okcidenta kaj centra Nordameriko al norda Meksiko. Kie ties teritorio koincidas kun la orienta specio, tiu ĉi preferas pli fajnan kaj sekan vegetaĵaron; la du tipoj de birdoj ĝenerale ne interreproduktiĝas sed male defendas sian teritorion unu kontraŭ la alia. Ties nestoj situas surgrunde, kaj estas kovrataj de tegmento teksita el herboj. Povas esti pli da unu reproduktanta ino en la teritorio de unu masklo. Ties nestoj estas foje detruitaj pro herborikoltaj laboroj eĉ se tiuj enhavas ovojn kaj idojn.
Okcidentaj sturneloj povas interreproduktiĝi kun la Orientaj sturneloj kie ties teritorio koincidas; tamen, rezultaj idoj ŝajne havas malaltan fekundecon.
Okcidentaj sturneloj estas loĝantaj birdoj tra multe de sia teritorio. Nordaj birdoj povas migri al sudaj partoj de ties teritorio; kelkaj birdoj povas ankaŭ moviĝi orienten en suda Usono.
Tiuj birdoj manĝas surgrunde aŭ en malalta aŭ duonmalalta vegetaĵaro. Ili foje serĉas manĝon per plukado perbeke. Ili manĝas ĉefe insektojn, sed ankaŭ semojn kaj berojn. Vintre tiuj birdoj ofte manĝas are.
Tiuj birdoj havas flutecan trilan kanton. Tiuj alvokoj kontrastas kun la simpla, fajfa alvoko de la Orienta sturnelo.
Tiu du specioj estis konsiderataj la sama specio iam; la okcidenta specio, kiu estis iom nekonsiderata, ricevis la nomon neglecta (forgesita, neatentita).
Tiu estas la ŝtata birdo de Kansaso, Montano, Nebrasko, Norda Dakoto, Oregono kaj Vajomingo. Nur la Norda kardinalo estas ŝtata birdo de pli multnombraj ŝtatoj.
El turpial gorjeador o pradero gorjeador (Sturnella neglecta)[2] es una especie de ave de la familia Icteridae, que se encuentra en el occidente y centro de Norteamérica.
En promedio mide 21,6 cm de longitud. Adulto tiene las partes inferiores amarillo color brillante, con una "V" negra en el pecho y con los flancos blancos rayados de negro. Sus partes superiores son predominantemente de color marrón, pero también tienen rayas negras. Su pico es largo y puntudo y su cabeza presenta rayas castaño claro, blanco y negro.
Su canto es un gorjeo aflautado y complejo que se diferencia bien del silbido sencillo y melancólico del turpial oriental.
Sus hábitats de cría son los pastizales, praderas y campos abandonados, los cuales se puede encontrar en el oeste y centro de América del Norte, hasta el norte de México, donde se superpone con los del turpial oriental. Estas aves prefieren la vegetación seca y delgada. Las dos especies de aves coexisten, aunque generalmente no se cruzan, y defienden el territorio contra otras. Cuando se cruzan los híbridos presentan baja fertilidad.[3]
Son residentes permanentes a lo largo de gran parte de su área de distribución, pero las aves del norte pueden migrar a las zonas del sur en invierno, y algunos pájaros también se mueven hacia el este, desde el sur de Estados Unidos. También es residente permanente en Cuba.
Se alimentan principalmente de insectos, pero también comen bayas y semillas. En invierno, estas aves se alimentan a menudo en bandadas.
Sus nidos están situados en el suelo, a campo abierto, y están cubiertos con un techo de hierba tejida. Puede haber más de una hembra que anidan en el territorio de un macho.
El turpial gorjeador o pradero gorjeador (Sturnella neglecta) es una especie de ave de la familia Icteridae, que se encuentra en el occidente y centro de Norteamérica.
Sturnella neglecta Sturnella generoko animalia da. Hegaztien barruko Icteridae familian sailkatua dago.
Sturnella neglecta Sturnella generoko animalia da. Hegaztien barruko Icteridae familian sailkatua dago.
Sturnella neglecta
La Sturnelle de l'Ouest (Sturnella neglecta) est une espèce de passereau appartenant à la famille des Icteridae.
Cette espèce vit en Amérique du Nord et jusqu'au Nord de l'Amérique centrale. Les oiseaux nicheurs se retrouvent jusqu'assez septentrionalement dans le Manitoba, mais les résidents annuels se trouvent généralement pas plus au Nord que les États-Unis. Certains individus migrent vers le Sud pour hiverner, vers le Mexique ou vers l'Est en Illinois ou dans l'Arkansas ainsi qu'autour du golfe du Mexique, jusque vers l'Ouest de la Floride.
Cette espèce est monotypique, elle n'a pas de sous-espèces.
Aux États-Unis, la Sturnelle de l'Ouest est l'oiseau emblème de six États : Dakota du Nord, Kansas, Montana, Nebraska, Oregon et Wyoming. Il arrive en deuxième position parmi les oiseaux les plus choisis comme emblème derrière le Cardinal rouge avec sept États[1].
Sturnella neglecta
La Sturnelle de l'Ouest (Sturnella neglecta) est une espèce de passereau appartenant à la famille des Icteridae.
Vakarinis pievinis trupialas (lot. Sturnella neglecta, angl. Western Meadowlark, vok. Westlicher Lerchenstärling) – trupialinių (Icteridae) šeimos paukšts.
De geelkaakweidespreeuw (Sturnella neglecta) is een zangvogel uit de familie Icteridae (troepialen).
Deze soort telt 2 ondersoorten:
De geelkaakweidespreeuw (Sturnella neglecta) is een zangvogel uit de familie Icteridae (troepialen).
Prærielerketrupial (Sturnella neglecta) er en fugl i trupialfamilien.
Det finnes 2 underarter av prærielerketrupial[2]:
Prærielerketrupial (Sturnella neglecta) er en fugl i trupialfamilien.
Wojak żółtogardły[3] (Sturnella neglecta) – gatunek ptaka z rodziny kacykowatych (Icteridae). W locie wykonuje kilka gwałtownych uderzeń skrzydłami, po których następuje krótki ślizg; widoczne wyraźnie białe skrajne sterówki.
Długość ciała 21–26 cm. Wierzch ciała i boki brązowopłowe, w czarne kreski i plamki. Na głowie widoczne paski. Gardło, pierś i brzuch żółte; na piersi widoczny czarny rysunek. Brew żółta. Dziób długi, stożkowaty.
Prerie, łąki i tereny bardziej suche niż biotopy wojaka obrożnego; na zachód od środkowej i południowo-środkowej części Ameryki Północnej. W zimie wycofuje się na południe.
Wojak żółtogardły (Sturnella neglecta) – gatunek ptaka z rodziny kacykowatych (Icteridae). W locie wykonuje kilka gwałtownych uderzeń skrzydłami, po których następuje krótki ślizg; widoczne wyraźnie białe skrajne sterówki.
Västlig ängstrupial[2] (Sturnella neglecta) är en välkänd tätting i familjen trupialer som förekommer i västra Nordamerika.[3]
Västlig ängstrupial är en kraftig och långnäbbad trupial med en kroppslängd på 19-21 cm, där hanen är något större än honan. Den känns lätt igen på lysande gul undersida, brun och kraftigt streckad ovansida, ljust ögonbrynsstreck, svart bröstband, kort stjärt med vita sidor och långa ben. Vintertid är den mer dämpad i färgerna. Den är mycket lik sin nära släkting östlig ängstrupial, men denna har mer vitt i stjärten, mer kontrastrikt tecknat huvud, beigefärgade streckade planker (ej vitaktiga fläckade), ljusare kind och mer rostfärgad ovansida.[4]
Vår och sommar syns hanen sjunga från stolpar, busktoppar och kraftledningar, en fyllig, bubblande och fallande serie som i engelsk litteratur återges "sleep loo lidi lidiijuvi" och andra varianter. Jämfört med östlig ängstrupial är den mörkare och mindre klar i rösten. Bland lätena hörs ett "pluk" eller ett långsamt skallrande, i flykten ett hurtigt och stigande "veeet".[4]
Västlig ängstrupial förekommer i västra Nordamerika. Den behandlas antingen som monotypisk eller delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
Vintertid förekommer den även söderut in i Mexiko och österut i USA till Mississippifloden och Gulfkusten. Den är införd av människan till ön Kauai i Hawaiiöarna där den etablerat en population. Ett fynd finns även från ryska Tjuktjerhalvön i juni 2002.[5]
Västlig ängstrupial förekommer i öppna, arida gräsmarker, mer sällan på odlade fält. Den ses även på ogräsrika vägrenar, intill våtmarker och på alpängar upp till 3000 meters höjd. Vintertid påträffas den i större utsträckning än östlig ängstrupial på mark med mycket sparsam växtlighet.[6]
Västlig ängstrupial lever av både säd, frön och ryggradslösa djur, med cirka två tredjedelars övervikt av animalisk föda. Födan varierar dock under året, med säd vinter och tidig vår, ogräsfrön på hösten och under sommaren skalbaggar, myror, maskar, gräshoppor och syrsor. Tillfälligt har den även noterats äta ägg från andra fåglar och under hårda vintrar till och med as från trafikdödade djur. Liksom andra trupialer (och starar) födosöker den ofta med en speciell teknik genom att stoppa näbben i marken och sedan med starka muskler tvinga upp ett hål. På så sätt når den insekter och annan föda som andra fåglar inte kommer åt.[7][6]
Västlig ängstrupial häckar mellan april och augusti i USA, ofta med två kullar. En hane hane har ofta två partners samtidigt. Honan lägger fem till sex vita ägg med rödbruna eller lavendelfärgade fläckar i ett bo på marken och ruvar dessa själv i 13–16 dagar. Ungarna är flygga tio till tolv dagar efter kläckning.[7][6]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, de senaste femtio åren med nästan 50 %.[8] Dock minskar den inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Den är fortfarande en mycket vanlig fågel, med en världspopulation på uppskattningsvis 85 miljoner häckande individer.[9]
Västlig ängstrupial är officiell fågel i hela sex delstater: Kansas, Montana, Nebraska, North Dakota, Oregon och Wyoming.
Västlig ängstrupial (Sturnella neglecta) är en välkänd tätting i familjen trupialer som förekommer i västra Nordamerika.
Chiền chiện miền tây (danh pháp hai phần: Sturnella neglecta) là một loại chim khổ trung bình thuộc Bộ Sẻ, rất giống chiền chiện miền đông.
Chim lớn có phần lông phía dưới màu vàng, có một hình chữ "V" đen trên ức và cánh trắng có sọc đen. Phần phía trên hầu như màu nâu nhưng cũng có sọc đen. Loài chim này có mỏ dài nhọn và đầu chúng có sọc đen và nâu lợt.
Nơi sinh sản của chúng là bãi cỏ, đồng cỏ, thảo nguyên, và những cánh đồng hoang có thể được tìm thấy khắp miền tây và miền trung Bắc Mỹ đến México. Khu vực sinh sống của chúng chồng lên khu vực của loài chiền chiện miền đông là loài thích rau cỏ khô hơn và mỏng hơn; hai loài chim này thường không phối giống mà chống nhau để bảo vệ lãnh thổ của mình. Tổ của chúng thường được làm trên mặt đất và có mái phía trên đan bằng cỏ khô. Có thể có hơn một chim mái đẻ trứng trong lãnh thổ của một chim trống. Tổ của chúng đôi khi bị các hoạt động cắt cỏ của con người làm vỡ tan cùng với trứng và chim con.
Chiền chiện miền tây sẽ giao phối với chiền chiện miền đông tại những vùng lãnh thổ của hai loài chồng lên nhau mặc dù chim con của chúng sau này không có khả năng sinh sản.
Chiền chiện miền tây là chim sống thường trực trong suốt phần nhiều phạm vi của chúng. Chim miền bắc có thể di cư về phần phạm vi miền nam của chúng; có một số cũng di cư về phía đông của miền nam Hoa Kỳ.
Chiền chiện miền tây tìm thức ăn trên mặt đất hoặc cây cỏ thấp đến cây cỏ vừa. Chúng đôi khi tìm thức ăn bằng mỏ của chúng. Chúng ăn chủ yếu là côn trùng mặc dù chúng vẫn ăn hột cây cỏ. Trong mùa đông chúng thường đi ăn thành đàn.
Chúng hót như tiếng sáo và líu lo. Giọng hót của chúng tương phản với tiếng hót đơn giản như tiếng còi của loài chiền chiện miền đông.
Đây là chim biểu tượng tiểu bang của Kansas, Montana, Nebraska, Bắc Dakota, Oregon và Wyoming.
Chiền chiện miền tây (danh pháp hai phần: Sturnella neglecta) là một loại chim khổ trung bình thuộc Bộ Sẻ, rất giống chiền chiện miền đông.
Chim lớn có phần lông phía dưới màu vàng, có một hình chữ "V" đen trên ức và cánh trắng có sọc đen. Phần phía trên hầu như màu nâu nhưng cũng có sọc đen. Loài chim này có mỏ dài nhọn và đầu chúng có sọc đen và nâu lợt.
Nơi sinh sản của chúng là bãi cỏ, đồng cỏ, thảo nguyên, và những cánh đồng hoang có thể được tìm thấy khắp miền tây và miền trung Bắc Mỹ đến México. Khu vực sinh sống của chúng chồng lên khu vực của loài chiền chiện miền đông là loài thích rau cỏ khô hơn và mỏng hơn; hai loài chim này thường không phối giống mà chống nhau để bảo vệ lãnh thổ của mình. Tổ của chúng thường được làm trên mặt đất và có mái phía trên đan bằng cỏ khô. Có thể có hơn một chim mái đẻ trứng trong lãnh thổ của một chim trống. Tổ của chúng đôi khi bị các hoạt động cắt cỏ của con người làm vỡ tan cùng với trứng và chim con.
Chiền chiện miền tây sẽ giao phối với chiền chiện miền đông tại những vùng lãnh thổ của hai loài chồng lên nhau mặc dù chim con của chúng sau này không có khả năng sinh sản.
Chiền chiện miền tây là chim sống thường trực trong suốt phần nhiều phạm vi của chúng. Chim miền bắc có thể di cư về phần phạm vi miền nam của chúng; có một số cũng di cư về phía đông của miền nam Hoa Kỳ.
Chiền chiện miền tây tìm thức ăn trên mặt đất hoặc cây cỏ thấp đến cây cỏ vừa. Chúng đôi khi tìm thức ăn bằng mỏ của chúng. Chúng ăn chủ yếu là côn trùng mặc dù chúng vẫn ăn hột cây cỏ. Trong mùa đông chúng thường đi ăn thành đàn.
Chúng hót như tiếng sáo và líu lo. Giọng hót của chúng tương phản với tiếng hót đơn giản như tiếng còi của loài chiền chiện miền đông.
Đây là chim biểu tượng tiểu bang của Kansas, Montana, Nebraska, Bắc Dakota, Oregon và Wyoming.
Sturnella neglecta (Audubon, 1844)
АреалЗападный луговой трупиал[1] (лат. Sturnella neglecta) — североамериканская певчая птица семейства трупиаловых.
Западный луговой трупиал длиной 25 см. Верхняя часть тела бурая с чёрными пестринами, нижняя — жёлтая с белыми боками. Характерными признаками являются тёмная полоса через глаза и чёрная v-образная полоса на груди. От похожего восточного лугового трупиала отличается флейтовым мелодичным пением, которое абсолютно нежели свистящие призывы восточного лугового трупиала.
Западный луговой трупиал живёт на лугах, пашнях и склонах на юге Канады и в дальних районах США, реже на востоке. На зимовку он мигрирует до Центральной Мексики.
В маленьких стаях птица ищет на земле беспозвоночных, ягоды и семена, в то время как отдельные особи часто сидят в наблюдательных пунктах.
Западный луговой трупиал строит чашеобразное гнездо с куполообразной крышей в густой растительности на земле. В кладке от 3 до 7 яиц, которую самка высиживает примерно 2 недели. Самец защищает участок и иногда помогает в кормлении выводка. Часто у самца сразу две партнёрши в одно и то же время.
Западный луговой трупиал (лат. Sturnella neglecta) — североамериканская певчая птица семейства трупиаловых.
西草地鷚(學名:Sturnella neglecta;英语:Western Meadowlark)是草地鷚屬下的一種中型大小鳥類,體長約8.5英寸(22厘米)。在北美洲中西部的鄉間草地上築巢。主要以昆蟲為食,也吃種子和漿果。有笛子般的叫聲,這與和其很相似的東草地鷚大為不同。
西草地鷚是堪薩斯州、蒙大拿州、內布拉斯加州、北達科他州、俄勒岡州及懷俄明州的州鳥。
西草地鷚(學名:Sturnella neglecta;英语:Western Meadowlark)是草地鷚屬下的一種中型大小鳥類,體長約8.5英寸(22厘米)。在北美洲中西部的鄉間草地上築巢。主要以昆蟲為食,也吃種子和漿果。有笛子般的叫聲,這與和其很相似的東草地鷚大為不同。
ニシマキバドリ(西牧場鳥、学名:Sturnella neglecta)は、スズメ目ムクドリモドキ科に分類される鳥。
全長23cm。腹と喉にかけては黄色で、胸には黒い帯が入る。上面は黒と薄褐色の縞模様をしている。嘴は長い。