Vallörtssläktet (Symphytum)[1][2] är ett släkte i familjen strävbladiga växter,[1] med cirka 20 arter från Europa och Asien. Flera arter odlas som trädgårdsväxter i Sverige.
Släktet består av fleråriga örter. Stjälkarna är upprätta, ofta höga och grova, styvt borsthåriga eller kroktaggiga och ibland vingkantade. Bladen är vanligen spetsigt äggrunda, skaftade eller oskaftade. Blommorna kommer i ensidiga knippen. Fodret är femflikigt. Kronan är cylindrisk eller smalt trattlik och har en kronpip med triangulära fjäll i mynningen. Brämmet har fem korta flikar. Ståndarna är liklånga och inslutna i pipen. Stiftet är ensamt med ett utskjutande märke. Delfrukterna är egentligen nötter med köttiga bihang.
Släktnamnet Symphytum är härlett ur grekiskans "växa ihop" syftar på användningen som läkeväxt vid frakturer. Det svenska namnet vallört kommer av valla, växa över och har samma syftning som det vetenskapliga namnet.
Flora of China - Symphytum Den virtuella floran - Vallörter
Vallörtssläktet (Symphytum) är ett släkte i familjen strävbladiga växter, med cirka 20 arter från Europa och Asien. Flera arter odlas som trädgårdsväxter i Sverige.
Släktet består av fleråriga örter. Stjälkarna är upprätta, ofta höga och grova, styvt borsthåriga eller kroktaggiga och ibland vingkantade. Bladen är vanligen spetsigt äggrunda, skaftade eller oskaftade. Blommorna kommer i ensidiga knippen. Fodret är femflikigt. Kronan är cylindrisk eller smalt trattlik och har en kronpip med triangulära fjäll i mynningen. Brämmet har fem korta flikar. Ståndarna är liklånga och inslutna i pipen. Stiftet är ensamt med ett utskjutande märke. Delfrukterna är egentligen nötter med köttiga bihang.
Släktnamnet Symphytum är härlett ur grekiskans "växa ihop" syftar på användningen som läkeväxt vid frakturer. Det svenska namnet vallört kommer av valla, växa över och har samma syftning som det vetenskapliga namnet.