nimet breadcrumb-navigoinnissa
Suncus és un gènere de musaranyes de la família dels sorícids.
Suncus és un gènere de musaranyes de la família dels sorícids.
Die Dickschwanzspitzmäuse (Suncus) sind eine Säugetiergattung aus der Familie der Spitzmäuse (Soricidae). Die knapp 20 Arten dieser Gattung sind in Eurasien und Afrika verbreitet, zu den bekanntesten Arten zählen die Moschusspitzmaus und die Etruskerspitzmaus, die – zusammen mit der Schweinsnasenfledermaus – als kleinstes Säugetier überhaupt gilt.
Zu dieser Gattung zählen sowohl einige der größten als auch die kleinste Spitzmausart, dementsprechend schwanken ihre Kopfrumpflängen zwischen 35 und 150 Millimeter, ihre Schwanzlängen zwischen 25 und 100 Millimetern und ihr Gewicht zwischen 2,5 und über 100 Gramm. Ihr Fell ist kurz und weich, es ist meist grau oder braun gefärbt. Der Schwanz ist mit langen Haaren versehen. Viele Arten sondern ein moschusartiges Sekret durch Drüsen an ihren Flanken ab.
Das Verbreitungsgebiet dieser Gattung umfasst das südliche Europa, die südlichen und südöstlichen Teile Asiens sowie Afrika. Sie finden sich meist in Wäldern, kommen aber auch auf Feldern und anderen kultivierten Flächen und in menschlichen Siedlungen vor.
Dickschwanzspitzmäuse sind eher nachtaktiv und führen meist eine einzelgängerische Lebensweise, wenngleich sie sich zur Fortpflanzung und Jungenaufzucht manchmal zu Paaren zusammenschließen. Die Nahrung dieser Tiere besteht hauptsächlich aus Insekten, daneben nehmen sie aber auch Regenwürmer und andere Wirbellose zu sich. Manchmal verzehren sie auch Mehl, Brot und andere vom Menschen gelagerte Nahrungsmittel.
Die Fortpflanzung ist bei vielen Arten kaum erforscht. Nach einer rund 27- bis 30-tägigen Tragzeit bringt das Weibchen zwei bis acht Jungtiere zur Welt. Diese werden nach 17 bis 20 Tagen entwöhnt und können mit eineinhalb Monaten ausgewachsen und geschlechtsreif sein. Die Lebenserwartung ist kurz, in menschlicher Obhut beträgt sie 1,5 bis 2,5 Jahre.
Die Moschusspitzmaus hat als Kulturfolger ihr Verbreitungsgebiet ausdehnen können. Die meisten Arten sind von der IUCN als „nicht gefährdet“ (least concern) gelistet.
Die Dickschwanzspitzmäuse (Suncus) sind eine Säugetiergattung aus der Familie der Spitzmäuse (Soricidae). Die knapp 20 Arten dieser Gattung sind in Eurasien und Afrika verbreitet, zu den bekanntesten Arten zählen die Moschusspitzmaus und die Etruskerspitzmaus, die – zusammen mit der Schweinsnasenfledermaus – als kleinstes Säugetier überhaupt gilt.
Suncus is a genus of shrews in the family Soricidae.
Suncus es un género de mamíferos soricomorfos de la familia Soricidae que incluye varias especies de musarañas. Se distribuyen por la Eurasia meridional y África.
Se reconocen 19 especies de Suncus.[1]
Suncus es un género de mamíferos soricomorfos de la familia Soricidae que incluye varias especies de musarañas. Se distribuyen por la Eurasia meridional y África.
Suncus est un genre appartenant à l'ordre des insectivores de la famille des Soricidae. Ce sont des sortes de musaraignes appelées aussi Pachyures[1].
Selon ITIS (31 mars 2010)[2] et Mammal Species of the World (version 3, 2005) (31 mars 2010)[3] :
Suncus est un genre appartenant à l'ordre des insectivores de la famille des Soricidae. Ce sont des sortes de musaraignes appelées aussi Pachyures.
Suncus (Ehrenberg, 1832) è un genere della famiglia dei Soricidi.
Al genere Suncus appartengono toporagni di piccole dimensioni, con lunghezza della testa e del corpo tra 35 e 155 mm, la lunghezza della coda tra 25 e 100 mm e un peso fino a 85 g. Vi appartiene il mustiolo etrusco, considerato il più piccolo mammifero terrestre vivente.[1]
Il cranio è lungo, stretto e con una scatola cranica appiattita, le creste ben sviluppate e con quattro denti superiori unicuspidati, l'ultimo dei quali spesso molto piccolo o rudimentale.
Sono caratterizzati dalla seguente formula dentaria:
3 2 1 3 3 1 2 3 3 1 1 1 1 1 1 3 Totale: 30 1.Incisivi; 2.Canini; 3.Premolari; 4.Molari;Il corpo è generalmente minuto eccetto che S.murinus, delle dimensioni di un topo. Su ogni fianco è presente una massa ghiandolare ricoperta di peli che secerne una sostanza oleosa dal forte odore di muschio. Il muso è allungato, appuntito e ricoperto di lunghe vibrisse, gli occhi sono piccoli. Le orecchie sono grandi, visibili e prive di peli. La coda è di lunghezza variabile tra 40 e 65% della testa e del corpo tranne che in S.megalura dove è circa il 110%, è tozza e ricoperta di lunghi peli. Le femmine hanno tre paia di mammelle inguinali.
Il genere è diffuso in Europa meridionale, Africa subsahariana, Madagascar e dal Subcontinente indiano attraverso la Cina meridionale e l'Indocina fino al Borneo e all'isola indonesiana di Flores.
Il genere comprende 18 specie.[2]
Muskusiniai baltadančiai kirstukai (Suncus) – kirstukinių (Soricidae) šeimos žinduolių gentis.
Paplitę Pietų Europoje, Pietų ir Pietryčių Azijoje, Malajų salyne, Afrikoje. Gentyje yra 13 rūšių:
ir kt.
Suncus is een geslacht van zoogdieren uit de familie van de spitsmuizen (Soricidae).
Suncus is een geslacht van zoogdieren uit de familie van de spitsmuizen (Soricidae).
Suncus er ei slekt i spissmusfamilien (Soricidae) som sorterer i underfamilien hvittannspissmus (Crocidurinae) og teller 19 arter, hvorav blant annet verdens minste pattedyr.[1] Hvittannspissmus karakteriseres av sine hvite pigmentløse tenner, i motsetning til arter av rødtannspissmus (Soricinae).
Et særtrekk for Suncus er at de afrikanske artene er svært små og kan kalles dvergformer, med ett unntak. S. murinus er stor og opprinnelig asiatisk, men har blitt introdusert til Afrika i historisk tid.[2] Ellers veier de mindre enn 8 g.[2] Alle artene har prominente tilnærmet nakne og utstående ører, små øyne og kort eller lang hale med lange hår.[2]
Tidligere regnet man 18 arter til slekten, men da ble S. aequatorius regnet til S. lixus.[3] Siden har man imidlertid oppdaget at S. aequatorius måtte gjenoppstå, fordi taxonet hadde en bredere sammensetning enn tidligere antatt.[4]
Inndelingen følger i hovedsak Mammal Species of the World og er i henhold til Hutterer (2005),[5] samt IUCN Red List of Threatened Species.[6] Eventuelle norske beskrivelser i parentes er ikke offisielle navn på artene.
. PMID 17101039. doi:10.1186/1471-2148-6-93. Besøkt 17. juli 2016.CS1-vedlikehold: Flere navn: forfatterliste (link) 
Suncus er ei slekt i spissmusfamilien (Soricidae) som sorterer i underfamilien hvittannspissmus (Crocidurinae) og teller 19 arter, hvorav blant annet verdens minste pattedyr. Hvittannspissmus karakteriseres av sine hvite pigmentløse tenner, i motsetning til arter av rødtannspissmus (Soricinae).
Et særtrekk for Suncus er at de afrikanske artene er svært små og kan kalles dvergformer, med ett unntak. S. murinus er stor og opprinnelig asiatisk, men har blitt introdusert til Afrika i historisk tid. Ellers veier de mindre enn 8 g. Alle artene har prominente tilnærmet nakne og utstående ører, små øyne og kort eller lang hale med lange hår.
Tidligere regnet man 18 arter til slekten, men da ble S. aequatorius regnet til S. lixus. Siden har man imidlertid oppdaget at S. aequatorius måtte gjenoppstå, fordi taxonet hadde en bredere sammensetning enn tidligere antatt.
Multimedia w Wikimedia Commons Ryjówek[9] (Suncus) – rodzaj ssaków z rodziny ryjówkowatych (Soricidae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Europie, Afryce i w Azji[10].
Nazwa rodzajowa pochodzi od arabskiego słowa far sunki[11].
Do rodzaju należą następujące gatunki[9][10]:
Ryjówek (Suncus) – rodzaj ssaków z rodziny ryjówkowatych (Soricidae).
Suncus é um gênero mamífero da família Soricidae.
Suncus är ett däggdjurssläkte i familjen näbbmöss med omkring 20 arter som förekommer i Eurasien och Afrika. Med flimmernäbbmusen finns den minsta näbbmusen i släktet som även är ett av de minsta däggdjuren.
I släktet förekommer inte bara små arter utan även större näbbmöss. Kroppslängden varierar mellan 35 och 150 millimeter, svanslängden mellan 25 och 100 millimeter och vikten mellan 2,5 och 100 gram. Den korta mjuka pälsen har vanligen en grå- eller brunaktig färg. Svansen är täckt av långa hår. Flera arter (och främst hannar) avsöndrar en myskluktande vätska från sina doftkörtlar.[1]
Utbredningsområdet sträcker sig över södra Europa, södra och sydöstra delar av Asien samt över Afrika. De vistas oftast i skogar men lever även på fält och andra odlade regioner samt bland människans bostäder.
Arterna är främst aktiva på natten och individerna lever vanligen ensamma. Bara under parningstiden och under tiden där ungarna uppfostras bildar de par. Födan utgörs främst av insekter men de äter även daggmaskar och andra ryggradslösa djur samt matrester från människans avfallshögar.[1]
För flera arter är fortplantningssättet okänt. Oftast varar dräktigheten i 27 till 30 dagar och sedan föds två till åtta ungdjur. Ungarna avvänjas efter 17 till 20 dagar och de är tidigast könsmogna och full utvecklade efter 1,5 månader. Individer i fångenskap blev mellan 1,5 och 2,5 år gamla.[1]
Flera arter hotas genom förstöringen av levnadsområdet och så listas S. aequatorius av IUCN som akut hotad och flera andra arter som starkt hotade. Å andra sidan ökade några kulturföljare i släktet som S. murinus sin utbredning.[2]
Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 18 arter:[3]
Året 2009 beskrevs ytterligare en art[2]:
Wikimedia Commons har media som rör Suncus.
Suncus är ett däggdjurssläkte i familjen näbbmöss med omkring 20 arter som förekommer i Eurasien och Afrika. Med flimmernäbbmusen finns den minsta näbbmusen i släktet som även är ett av de minsta däggdjuren.
Сункуси — одні з найменших ссавців на планеті.
Відомо 18 видів сункусів (за «Види ссавців світу», 2005):
1980 року один з видів цього роду — сункуса етруського (Suncus etruscus) було визнано рідкісним видом ссавців фауни України, і до 1994 року цей вид охоронявся в Україні відповідно до Положення про Червону книгу України.
Сункуси — одні з найменших ссавців на планеті.
Відомо 18 видів сункусів (за «Види ссавців світу», 2005):
aequatorius, ater, dayi, etruscus, fellowesgordoni, hosei, infinitesimus, lixus, madagascariensis, malayanus, megalura, mertensi, montanus, murinus, remyi, stoliczkanus, varilla, zeylanicus.1980 року один з видів цього роду — сункуса етруського (Suncus etruscus) було визнано рідкісним видом ссавців фауни України, і до 1994 року цей вид охоронявся в Україні відповідно до Положення про Червону книгу України.
Suncus là một chi động vật có vú trong họ Chuột chù, bộ Soricomorpha. Chi này được Ehrenberg miêu tả năm 1832.[1] Loài điển hình của chi này là Suncus sacer Ehrenberg, 1832 (= Sorex murinus Linnaeus, 1766).
Chi này gồm các loài:
Bài viết liên quan đến họ Chuột chù này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Suncus là một chi động vật có vú trong họ Chuột chù, bộ Soricomorpha. Chi này được Ehrenberg miêu tả năm 1832. Loài điển hình của chi này là Suncus sacer Ehrenberg, 1832 (= Sorex murinus Linnaeus, 1766).
Многозу́бки или многозу́бые белозу́бки (лат. Suncus) — род млекопитающих подсемейства белозубочьи семейства землеройковые. Представитель рода карликовая многозубка (Suncus etruscus) — самое маленькое млекопитающее в мире из ныне существующих.
Род насчитывает 18 видов[1]:
Многозу́бки или многозу́бые белозу́бки (лат. Suncus) — род млекопитающих подсемейства белозубочьи семейства землеройковые. Представитель рода карликовая многозубка (Suncus etruscus) — самое маленькое млекопитающее в мире из ныне существующих.
臭鼩屬（学名：Suncus）是哺乳綱鼩形目鼩鼱科的一屬，模式种为臭鼩（S. murinus）。
本属归类于鼩鼱科麝鼩亚科（Crocidurinae），已知物种如下[1]：
與本屬同科的動物尚有聾鼠鼩鼱屬（小聾鼠鼩鼱）、林鼩鼱屬（愚林鼩鼱）、斯里蘭卡長爪鼩鼱屬（斯里蘭卡長爪鼩鼱）、盔鼩鼱屬（盔鼩鼱）等之數種哺乳動物。
사향땃쥐속(Suncus)은 땃쥐과에 속하는 포유류 속의 하나이다.[1] 18종을 포함하고 있다.
