Forman colonias que comúnmente se refugian en edificios, cavernas, troncos huecos, fisuras entre las rocas.
Un individuo se capturó sobre una charca o poza de un riachuelo pequeño que fluye entre un pastizal.
Distribucion General: Desde México, siguiendo por la vertiente caribe de América Central, hasta Ecuador y Venezuela. Se localiza desde las tierras bajas hasta los 1.000 m.s.n.m..
Pequeño. La parte dorsal es anaranjado brillante, café oscuro o negro, ligeramente más pálido, pero no llega a ser blanco en la base del pelo. Las cerdas de los cuartos traseros son poco largas (5-6 mm.). La parte ventral es ligeramente más pálido que el dorso. El pelaje es corto (2-3 mm.) y suave. Las orejas son cortas, que no se extienden hasta la nariz cuando se disponen hacia adelante y se juntan por encima de la coronilla. El antetrago está comprimido en la base con una forma aproximadamente circular. El hocico es estrecho. La cola mide poco más de la mitad de la longitud de la cabeza y del cuerpo. No tiene pelo en los bordes del calcáneo.
El ratpenat cuallarg de Bonda (Molossus currentium) és una espècie pròpia de Sud-amèrica i de Centreamèrica.
Aquesta espècie fou anteriorment coneguda com a M. bondae, encara que el nom M. currentium (prèviament utilitzat com a sinònim de M. molossus) n'és l'actual nom.
Aquesta espècie viu des d'Hondures fins a Costa Rica, l'est de Panamà, Colòmbia, l'Equador, el Perú, Veneçuela, el Brasil, el Paraguai, l'Uruguai i el nord de l'Argentina.[1]
El ratpenat cuallarg de Bonda (Molossus currentium) és una espècie pròpia de Sud-amèrica i de Centreamèrica.
Die Bonda-Samtfledermaus[1] (Molossus currentium) ist eine Fledermausart aus der Familie der Bulldoggfledermäuse (Molossidae), welche in Zentral- und Südamerika beheimatet ist.
Es werden drei Unterarten der Bonda-Samtfledermaus unterschieden[2]:
Die Bonda-Samtfledermaus wurde bis 2001 als Molossus bondae bezeichnet, basierend auf einem Holotyp, welcher 1904 in Bonda (Kolumbien) gesammelt wurde. Der Zoologe Joel Asaph Allen benannte daraufhin die Art als Molossus bondae. Drei Jahre zuvor beschrieb Oldfield Thomas dieselbe Art als eine Unterart von Molossus obscurum und nannte sie Molossus obscurum currentium. Später wurde ihr der Artstatus anerkannt und sie somit in Molossus currentium umbenannt. Eine 2001 veröffentlichte Studie konnte jedoch zeigen, dass Molossus bondae mit Molossus obscurum currentium identisch ist, und somit die Art tatsächlich zweimal unabhängig voneinander beschrieben wurde[3]. Nach der gängigen Regel der Nomenklatur in der Biologie wird die Art nach dem Erstbeschreiber benannt und heißt daher seit 2001 offiziell Molossus currentium Thomas, 1901.
Die Bonda-Samtfledermaus erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von etwa 70 mm, und ein Gewicht von durchschnittlich 18 g, wobei die Weibchen größer sind als die Männchen. Der Schwanz kann bis zu 40 mm lang werden. Das Fell der Bonda-Samtfledermaus ist 2–2,5 mm lang und erscheint am Rücken meist rötlich braun. Individuen können jedoch unterschiedlich gefärbt sein, von Orange-Braun bis zu Schwarz.
Die Bonda-Samtfledermaus lebt hauptsächlich in Wäldern. Die Art ist streng insektivor und wahrscheinlich auf Nachtfalter spezialisiert[4]. Kolonien findet man nebst in Höhlen, Felsspalten und hohlen Bäumen in Gebäuden, wo die Tiere in den engen Zwischenräumen unter dem Dach extreme Temperaturen aushalten können. Manchmal findet man im selben Gebäude mit einer Kolonie von Bonda-Samtfledermäusen auch Sinaloa-Samtfledermäuse (Molossus sinaloae). Die Weibchen der Bonda-Samtfledermaus sind polyöstrisch und bringen jeweils ein einzelnes Jungtier zur Welt.
Der Bestand wird von der IUCN dank der weiten Verbreitung und großen Populationen als stabil und ungefährdet eingestuft.[5]
Die Bonda-Samtfledermaus (Molossus currentium) ist eine Fledermausart aus der Familie der Bulldoggfledermäuse (Molossidae), welche in Zentral- und Südamerika beheimatet ist.
The Bonda mastiff bat or Thomas's mastiff bat (Molossus currentium), is a species of mastiff bat from South and Central America. It is named for the town of Bonda, near Santa Marta in Colombia.
The Bonda mastiff bat is a moderately sized bat, with a total length of about 11 cm (4.3 in) and weighing an average of 18 g (0.63 oz), although males are larger than females. The fur ranges from dull black to reddish orange, with paler underparts, while the wings, muzzle, and ears are black.[2]
The Bonda mastiff bat inhabits two discrete regions. In the north, it is found in eastern Central America from Honduras to Panama, and from northern Venezuela and Colombia, through Ecuador, to extreme northern Peru. In the south, it is found in the Mato Grosso region of Brazil, through Paraguay, into north-eastern Argentina. Within these regions, it primarily inhabits tropical rainforest below about 600 m (2,000 ft) elevation.[2]
Bonda mastiff bats are nocturnal and insectivorous, with moths forming a significant part of their diet. They commonly roost during the day in caves and hollow tree trunks, but have often been found roosting in buildings.[2][3] Female bats give birth to a single young, with pregnant individuals being noted in both March and August.[2] At least some females may enter oestrus more than once in a given year.[4]
The Bonda mastiff bat or Thomas's mastiff bat (Molossus currentium), is a species of mastiff bat from South and Central America. It is named for the town of Bonda, near Santa Marta in Colombia.
Molossus currentium es una especie de murciélago de la familia Molossidae.
Se encuentra en América Central y América del Sur en dos zonas distintas.
Molossus currentium es una especie de murciélago de la familia Molossidae.
Molossus currentium Molossus generoko animalia da. Chiropteraren barruko Molossinae azpifamilia eta Molossidae familian sailkatuta dago
Molossus currentium Molossus generoko animalia da. Chiropteraren barruko Molossinae azpifamilia eta Molossidae familian sailkatuta dago
Molossus currentium (Thomas, 1901) è un pipistrello della famiglia dei Molossidi diffuso in America centrale e meridionale.[1][2]
Pipistrello di piccole dimensioni, con la lunghezza della testa e del corpo tra 65 e 75 mm, la lunghezza dell'avambraccio tra 38 e 43 mm, la lunghezza della coda tra 34 e 44 mm, la lunghezza del piede tra 9 e 13 mm, la lunghezza delle orecchie tra 13 e 16 mm e un peso fino a 21 g.[3]
La pelliccia è corta e vellutata, con delle setole più lunghe sulla groppa. Le parti dorsali sono arancione brillante, marrone scuro o nere, mentre le parti ventrali sono leggermente più chiare. Il muso è corto, tronco ed elevato. Una sacca golare è ben sviluppata nei maschi e rudimentale nelle femmine. Le orecchie sono corte, larghe e unite anteriormente alla base, dalla quale si estende fino alle narici una cresta cutanea. Il trago è piccolo, diritto ed appuntito, nascosto dietro l'antitrago il quale è grande e semi-circolare. Le ali sono attaccate posteriormente sulle caviglie. I piedi sono corti. La coda è lunga, tozza e si estende per circa la metà oltre l'uropatagio.
Si rifugia sotto i tetti, nelle grotte, fessure rocciose, cavità degli alberi ed edifici come le chiese.
Si nutre principalmente di falene catturate sopra specchi d'acqua.
Femmine gravide sono state catturate in Costa Rica nei mesi di gennaio ed agosto.
Questa specie è diffusa in America centrale dall'Honduras attraverso Panama fino all'Ecuador e dal Brasile centrale a sud fino all'Argentina nord-orientale.
Vive nelle foreste sempreverdi, foreste secche, zone aperte e margini forestali fino a 1.000 metri di altitudine.
Sono state riconosciute 3 sottospecie:
La sottospecie M.c.bondae è considerata da alcuni autori una forma distinta.
La IUCN Red List, considerato il vasto areale e la popolazione presumibilmente numerosa, classifica M.currentium come specie a rischio minimo (LC).[1]
Molossus currentium (Thomas, 1901) è un pipistrello della famiglia dei Molossidi diffuso in America centrale e meridionale.
Molossus currentium is een zoogdier uit de familie van de bulvleermuizen (Molossidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Thomas in 1901.
Bronnen, noten en/of referentiesMolossus currentium é uma espécie de morcego da família Molossidae. Pode ser encontrada na América Central e do Sul em duas populações distintas.
Molossus currentium é uma espécie de morcego da família Molossidae. Pode ser encontrada na América Central e do Sul em duas populações distintas.
Molossus currentium[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Thomas 1900. Molossus currentium ingår i släktet Molossus och familjen veckläppade fladdermöss.[4][5]
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan tre underarter.[2]
Denna fladdermus förekommer med två från varandra skilda populationer i Central- och Sydamerika. Den första från Guatemala till Ecuador, Colombia och Venezuela. Den andra från västra Brasilien över Paraguay och Uruguay till norra Argentina. Habitatet utgörs av regnskogar och andra skogar. Arten äter insekter.[1]
Molossus currentium är en fladdermusart som beskrevs av Thomas 1900. Molossus currentium ingår i släktet Molossus och familjen veckläppade fladdermöss.
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan tre underarter.
Denna fladdermus förekommer med två från varandra skilda populationer i Central- och Sydamerika. Den första från Guatemala till Ecuador, Colombia och Venezuela. Den andra från västra Brasilien över Paraguay och Uruguay till norra Argentina. Habitatet utgörs av regnskogar och andra skogar. Arten äter insekter.
До 2001 року вид мав назву Molossus bondae, на основі голотипу, який в 1904 році у Колумбії зібрав Бонда. Зоолог Джоель Асаф Ален згодом назвав вид, як Molossus bondae. Але трьома роками раніше, Олдфілд Томас уже описував цей вид як підвид, Molossus obscurum currentium. Пізніше він був визнаний видом і, отже, перейменований в Molossus currentium. У 2001 році опубліковане дослідження показало, що Molossus bondae і Molossus obscurum currentium один, і той же вид, який був описаний фактично два рази. Згідно зі звичайними правилами номенклатури в біології вид з 2001 року носить назву Molossus currentium (Thomas, 1901).
Країни проживання: Аргентина, Бразилія, Колумбія, Коста-Рика, Еквадор, Гондурас, Нікарагуа, Панама, Парагвай, Перу, Зовнішні малі острови США. М. currentium — комахоїдний, у першу чергу житель тропічних лісів.
Довжина голови й тіла близько 70 мм, важить в середньому 18 грамів, самиці більші за самців. Хвіст може бути до 40 мм. Хутро Molossus currentium 2-2,5 мм завдовжки і на спині зазвичай червонувато-коричневого кольору. Тим не менш, різні особини можуть бути різного кольору, від оранжево-коричневого до чорного.
Колонії перебувають разом в печерах, ущелинах і дуплах дерев, в будівлях, де тварини можуть знаходитись у вузькому просторі під дахом в екстремальних температурах. Іноді можна знайти в одній будівлі з колонією Molossus currentium також колонію Molossus sinaloe. Самиці народжують одне дитинча.
Molossus currentium là một loài động vật có vú trong họ Dơi thò đuôi, bộ Dơi. Loài này được Thomas mô tả năm 1901.[1]
Phương tiện liên quan tới Molossus currentium tại Wikimedia Commons
Molossus currentium là một loài động vật có vú trong họ Dơi thò đuôi, bộ Dơi. Loài này được Thomas mô tả năm 1901.
본다사냥개박쥐 또는 토마스사냥개박쥐(Molossus currentium)는 큰귀박쥐과에 속하는 박쥐의 일종이다. 남아메리카와 중앙아메리카에서 발견된다. 일반명은 콜롬비아 산타마르타 근처의 본다 시의 이름에서 유래했다.
본다사냥개박쥐는 보통 크기의 박쥐로 전체 몸길이가 약 11cm, 평균 몸무게가 약 18g이다. 수컷이 암컷보다 크다. 털은 희미한 검은색부터 불그스레한 오렌지색까지 띠며, 하체는 연한 색이지만 날개와 주둥이, 귀는 검다.[2]
본다사냥개박쥐는 서로 떨어진 두 군데 지역에서 서식한다. 북쪽은 중앙아메리카 동부 지역으로 온두라스와 파나마 사이, 북쪽 베네수엘라와 콜롬비아부터 에콰도르를 거쳐 페루 북단까지 사이의 지역이다. 남쪽은 브라질 마투그로수주와 파라과이를 거쳐 아르헨티나 북부와 동부 지역이다. 분포 지역 안에서 주로 해발 약 600m 아래의 열대 우림에서 서식한다.[2]
본다사냥개박쥐는 야행성 동물이자 식충성 박쥐로 먹이의 상당 부분은 나방이 차지하고 있다. 낮 동안에는 주로 동굴과 나무 구멍 속에서 매달려 지내지만 건물 속에서 발견되기도 한다.[2][3] 암컷 박쥐는 3월과 8월에 한 마리의 새끼를 낳는다.[2] 적어도 일부 암컷은 한 해에 두 번 이상 발정기에 들어간다.[4]