The Hydroptilidae are a large family of caddisflies (Trichoptera) with a worldwide distribution. They are commonly known as microcaddisflies or purse-case caddisflies, in reference to two characteristic traits of this family: Hydroptilidae are much smaller than other caddisflies, rarely exceeding 5 mm (0.20 in) in length. Their larvae do not build a protective case until the final instar of their growth. At that time however, they build a typically Purse-shaped case, either portable or stuck to the substrate, in which the larva finishes growth and pupates.[1]
Their systematic placement among the caddisflies is still disputed. They are traditionally placed in the suborder Spicipalpia, which do not seem to be a natural monophyletic group, but rather an evolutionary grade of moderately advanced caddisflies. Some authors downrank the Spicipalpia to a superfamily of the more basal Annulipalpia and call them Rhyacophiloidea (which otherwise refers to a subfamily of suborder Spicipalpia), but recent studies generally rejected this view.[1]
More often, the Hydroptilidae are placed in a monotypic superfamily Hydroptiloidea, either in the Spicipalpia or – probably more appropriately considering the present state of caddisfly phylogeny – incertae sedis in the Trichoptera. It may be that the Glossosomatoidea are particularly closely related to the Hydroptilidae; together they might even be closer to the most advanced caddisflies (the tube case caddisflies, Integripalpia) than any other living caddisfly. But this view is almost as disputed as including the Spicipalpia in the Annulipalpia. In any case, were Glossosomatoidea and Hydroptiloidea to be merged into a single superfamily, the older name Hydroptiloidea would apply for the combined group.[1]
The peculiarly apomorphic genera Palaeagapetus and Ptilocolepus have been separated as subfamily Ptilocolepinae, while all other genera form the Hydroptilinae family with its multiple tribes. It is far from certain that the Ptilocolepinae are the living fossils such an arrangement would imply them to be.
Around 70 genera with at least 1,700 species have been described from this family:[2]
The Hydroptilidae are a large family of caddisflies (Trichoptera) with a worldwide distribution. They are commonly known as microcaddisflies or purse-case caddisflies, in reference to two characteristic traits of this family: Hydroptilidae are much smaller than other caddisflies, rarely exceeding 5 mm (0.20 in) in length. Their larvae do not build a protective case until the final instar of their growth. At that time however, they build a typically Purse-shaped case, either portable or stuck to the substrate, in which the larva finishes growth and pupates.
Les Hydroptilidae (hydroptilidés en français) forment la deuxième plus grande famille de l'ordre des trichoptères, avec 68 genres répartis partout dans le monde.
Ils sont généralement plus petits que les autres membres de leur ordre (taille adulte de 1,5 à 6 mm) et leurs larves ne fabriquent de fourreau qu'au stade précédant leur dernière mue. Il est alors constitué d'une petite chambre en soie parfois renforcée de grains de sable ou de débris végétaux.
Dont six présents en Europe[réf. nécessaire] :
Les Hydroptilidae (hydroptilidés en français) forment la deuxième plus grande famille de l'ordre des trichoptères, avec 68 genres répartis partout dans le monde.
Ils sont généralement plus petits que les autres membres de leur ordre (taille adulte de 1,5 à 6 mm) et leurs larves ne fabriquent de fourreau qu'au stade précédant leur dernière mue. Il est alors constitué d'une petite chambre en soie parfois renforcée de grains de sable ou de débris végétaux.
Hydroptilidae zijn een familie van schietmotten. De familie kent 72 geslachten, inclusief 4 fossiele.
Hydroptilidae zijn een familie van schietmotten. De familie kent 72 geslachten, inclusief 4 fossiele.
Hydroptilidae er en gruppe (familie) av insekter som hører til ordenen vårfluer (Trichoptera). Larvene lever i ferskvann. De voksne lever ikke langt fra vannet de vokser opp i. Hydroptilidae omfatter de minste vårfluene. Artene kan minne om små, primitive sommerfugler (møll), men kjennes fra dem på at vingene mangler skjell, dessuten finnes de sjelden mer enn et par meter fra vannet. Det er funnet 20 arter i Norge og nær 1700 i verden.
Små (de fleste mindre enn 5 mm), gjerne mørkfargete vårfluer. De er de mest småvokste av vårfluene. I likhet med mange andre små insekter er vingene ganske smale og tilspissede, men kantet med lange hårfrynser. Antennene er perlekjede-formede og kortere enn forvingen. Forbeina mangler sporer, mellombeina har to og bakbeina fire sporer. Larvene er avlange, noe flattrykte i de fire første larvestadiene, sylindriske i det femte. De har korte, kraftige bein, leggen (tibia) har ofte et fremspring på undersiden. Kroppen har flere lange børster nær bakenden.
Larvene til denne familien kan finnes både i stillestående og rennende vann. De er stort sett vegetarianere som lever av trådaktige grønnalger. Fram til det siste larvestadiet er de frittlevende uten hus. Utviklingen går meget raskt i de fire første larvestadiene, hvert stadium varer bare 2-3 døgn. I det siste larvestadiet spinner de et pølseformet kammer av silke kledt med sand og mudder, dette stadiet tar vesentlig lenger tid enn de foregående. De voksne vårfluene flyr sjelden, men løper gjerne rundt på steiner i vannkanten, der de kan være meget tallrike.
Hydroptilidae forekommer i alle verdensdeler. De er trolig den artsrikeste vårfluefamilien på verdensbasis.
Hydroptilidae er en gruppe (familie) av insekter som hører til ordenen vårfluer (Trichoptera). Larvene lever i ferskvann. De voksne lever ikke langt fra vannet de vokser opp i. Hydroptilidae omfatter de minste vårfluene. Artene kan minne om små, primitive sommerfugler (møll), men kjennes fra dem på at vingene mangler skjell, dessuten finnes de sjelden mer enn et par meter fra vannet. Det er funnet 20 arter i Norge og nær 1700 i verden.
Hydroptilidae - wodolotkowate, rodzina owadów wodnych z rzędu chruścików (Trichoptera). Są to najmniejsze i najtrudniejsze do identyfikacji chruściki - osiągają rozmiary zaledwie 2-5 mm. W Polsce do tej pory zanotowano występowanie 23 gatunków z 8 rodzajów. Larwy budują przenośne domki zazwyczaj dopiero w ostatnim lub przedostatnim stadium larwalnym. Domki odznaczają się dużą różnorodnością: niektóre wykonane są z samej przędzy jedwabnej, inne z ziaren piasku, jeszcze inne z glonów nitkowatych. Ekologicznie są bardzo zróżnicowane, zasiedlają głównie rzeki i jeziora, nieliczne w źródłach i strumieniach. Zaliczane są do wysysaczy-glonopijców (funkcjonalne grupy troficzne).
Gatunki występujące w Polsce:
Hydroptilidae - wodolotkowate, rodzina owadów wodnych z rzędu chruścików (Trichoptera). Są to najmniejsze i najtrudniejsze do identyfikacji chruściki - osiągają rozmiary zaledwie 2-5 mm. W Polsce do tej pory zanotowano występowanie 23 gatunków z 8 rodzajów. Larwy budują przenośne domki zazwyczaj dopiero w ostatnim lub przedostatnim stadium larwalnym. Domki odznaczają się dużą różnorodnością: niektóre wykonane są z samej przędzy jedwabnej, inne z ziaren piasku, jeszcze inne z glonów nitkowatych. Ekologicznie są bardzo zróżnicowane, zasiedlają głównie rzeki i jeziora, nieliczne w źródłach i strumieniach. Zaliczane są do wysysaczy-glonopijców (funkcjonalne grupy troficzne).
Gatunki występujące w Polsce:
Agraylea multipunctata Agraylea sexmaculata Orthotrichia angustella Orthotrichia costalis Tricholeiochioton fagesii Hydroptila angulata Hydroptila cornuta Hydroptila dampfi Hydroptila forcipata Hydroptila lotensis Hydroptila martini Hydroptila occulta Hydroptila pulchricornis Hydroptila simulans Hydroptila sparsa Hydroptila tineoides Hydroptila vectis Oxyethira distinctella Oxyethira flavicornis Oxyethira frici Oxyethira tristella Allotrichia pallicornis Ithytrichia lamellaris Ptilocolepus granulatusSmånattsländor (Hydroptilidae) är en familj i insektsordningen nattsländor.
Familjen innehåller omkring 1 700 kända arter och har en världsvid utbredning. I Sverige finns 30 arter.
Smånattsländor kännetecknas av att de är mycket mindre än de flesta andra nattsländor, sällan överstigande 5 millimeter i kroppslängd som fullbildade insekter. Larverna lever i vatten och hittas bland annat i sjöar, dammar och åar. Till skillnad från många andra nattsländelarver påbörjar de inte bygget av ett hus som skydd tidigt i sin utveckling, utan först när de når de senare utvecklingsstadierna. Huset består ofta av små sandkorn sammanfogade med ett speciellt sekret som larven själv avsöndrar och påminner till sin form vanligen något om en handväska. I huset växer larven sedan färdigt och förpuppar sig.
Smånattsländor (Hydroptilidae) är en familj i insektsordningen nattsländor.
Familjen innehåller omkring 1 700 kända arter och har en världsvid utbredning. I Sverige finns 30 arter.
Smånattsländor kännetecknas av att de är mycket mindre än de flesta andra nattsländor, sällan överstigande 5 millimeter i kroppslängd som fullbildade insekter. Larverna lever i vatten och hittas bland annat i sjöar, dammar och åar. Till skillnad från många andra nattsländelarver påbörjar de inte bygget av ett hus som skydd tidigt i sin utveckling, utan först när de når de senare utvecklingsstadierna. Huset består ofta av små sandkorn sammanfogade med ett speciellt sekret som larven själv avsöndrar och påminner till sin form vanligen något om en handväska. I huset växer larven sedan färdigt och förpuppar sig.
Hydroptilidae Stephens, 1836
Пухотелые ручейники[1] (лат. Hydroptilidae) — крупнейшее семейство ручейников подотряда Annulipalpia.
Всесветно. В России 12 родов и около 40 видов[2].
Мелкого размера ручейники, узкие покрытые волосками крылья имеют размах менее 5 мм. Нижнечелюстные щупики самок и самцов состоят из 5 члеников (первые два членика короткие). Число шпор на передних, средних и задних ногах равно 0(1), 2(3) и 3(4) соответственно. Личинки живут на дне водоёмов разного типа, альгофаги[2].
Свыше 1700 видов[2], 6 подсемейств и около 70 родов. Иногда выделяют в отдельное надсемейство Hydroptiloidea[3] и подотряд Spicipalpia[4].
Пухотелые ручейники (лат. Hydroptilidae) — крупнейшее семейство ручейников подотряда Annulipalpia.