dcsimg

Comments ( englanti )

tarjonnut eFloras
Grown for the fiber obtained from the leaf sheaths.
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Missouri Botanical Garden, 4344 Shaw Boulevard, St. Louis, MO, 63110 USA
bibliografinen lainaus
Flora of China Vol. 24: 317 in eFloras.org, Missouri Botanical Garden. Accessed Nov 12, 2008.
lähde
Flora of China @ eFloras.org
muokkaaja
Wu Zhengyi, Peter H. Raven & Hong Deyuan
projekti
eFloras.org
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
eFloras

Description ( englanti )

tarjonnut eFloras
Pseudostems clumped, 3--8 m × 12--30 cm. Petiole 60--70 cm, margin tightly closed, submembranous, densely and finely wrinkled; leaf blade adaxially bright green, abaxially pruinose and often with large, brown spots, oblong, 1.2--2.4 m × 20--40 cm, adaxially glabrous, midvein stout, secondary veins conspicuous, pinnate, parallel, base cordate, asymmetric. Inflorescence pendulous, long. Bracts closely imbricate, reddish brown to green, ovate, ca. 10 × 6 cm, deciduous. Flowers 10--12 per bract, in 2 rows; flowers in basal 3--6 bracts female, those in distal bracts male. Compound tepal ca. 4 cm, outer lobes cucullate, corniculate. Berries green, slightly trigonous, curved, 5--9 × 2--3 cm, inedible. Seeds black, turbinate, ca. 7 mm in diam., multiangled. 2 n = 20.
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Missouri Botanical Garden, 4344 Shaw Boulevard, St. Louis, MO, 63110 USA
bibliografinen lainaus
Flora of China Vol. 24: 317 in eFloras.org, Missouri Botanical Garden. Accessed Nov 12, 2008.
lähde
Flora of China @ eFloras.org
muokkaaja
Wu Zhengyi, Peter H. Raven & Hong Deyuan
projekti
eFloras.org
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
eFloras

Habitat & Distribution ( englanti )

tarjonnut eFloras
Cultivated. Guangdong, Guangxi, Yunnan [native to Indonesia, Philippines].
lisenssi
cc-by-nc-sa-3.0
tekijänoikeus
Missouri Botanical Garden, 4344 Shaw Boulevard, St. Louis, MO, 63110 USA
bibliografinen lainaus
Flora of China Vol. 24: 317 in eFloras.org, Missouri Botanical Garden. Accessed Nov 12, 2008.
lähde
Flora of China @ eFloras.org
muokkaaja
Wu Zhengyi, Peter H. Raven & Hong Deyuan
projekti
eFloras.org
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
eFloras

Brief Summary ( englanti )

tarjonnut EOL authors
It is sometimes referred to as "BacBac".

The leaves grow from the trunk of the plant, and the bases of the leaves form a sheath (covering) around the trunk; there are approximately 25 of these, with 5 cm in diameter and from 12 to 25 leaves with overlapping petioles, covering the stalk to form a shrub, "false trunk" or pseudotrunk about 30 to 40 cm in diameter[1]. They grow in succession, with the oldest growing from the bottom of the trunk and successively younger ones from the top. The sheaths contain the valuable fibre. The coarse fibres range from 5 to 11½ feet (1.5 to 3.5 metres) in length. They are composed primarily of the plant materials such as cellulose, lignin, and pectin. After the fibre has been separated, it is sold under the name Manila, the capital of the Philippines.

Viite

Wikipedia.org

lisenssi
cc-by-3.0
tekijänoikeus
Denmark Mascud
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
EOL authors

Abacà ( valencia )

tarjonnut wikipedia CA

La Musa textilis és el nom científic d'una planta emparentada amb la banana que es conrea per a obtenir la seva fibra, anomenada abacà o cànem de Manila i que s'utilitza com a primera matèria principalment a la indústria tèxtil i paperera. Originària de Filipines, és una planta que necessita un clima equatorial i és conreada també a Borneo i Sumatra.

No s'ha de confondre el cànem amb el cànem de Manila, ja que són dues fibres (materials) diferents.

Composició

Principalment cel·lulosa, lignina i pectina.

Conreu

Es fa la collita d'abacà cada tres a vuit mesos tallant la planta però deixant les arrels que fan una nova planta. La fibra s'obté de la polpa de la planta i d'ella se'n fan cordes molt resistents al sol, l'aigua i el vent. També s'usa en la indústria del paper.

Enllaços externs

En altres projectes de Wikimedia:
Commons
Commons Modifica l'enllaç a Wikidata
Viccionari
Viccionari
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autors i editors de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia CA

Abacà: Brief Summary ( valencia )

tarjonnut wikipedia CA

La Musa textilis és el nom científic d'una planta emparentada amb la banana que es conrea per a obtenir la seva fibra, anomenada abacà o cànem de Manila i que s'utilitza com a primera matèria principalment a la indústria tèxtil i paperera. Originària de Filipines, és una planta que necessita un clima equatorial i és conreada també a Borneo i Sumatra.

No s'ha de confondre el cànem amb el cànem de Manila, ja que són dues fibres (materials) diferents.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autors i editors de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia CA

Banánovník textilní ( Tšekki )

tarjonnut wikipedia CZ
Tento článek je o rostlině. O produktu pojednává článek Abaka (vlákno).

Banánovník textilní (Musa textilis) nebo též manilské konopí je rostlina z čeledi banánovníkovitých proslulá svými textilními vlákny z listů a řapíků zvanými abaka. Tato pružná, lehká a ve vodě trvanlivá vlákna se užívají k výrobě provazů a motouzů. Banánovník textilní se původně pěstoval jen na Filipínách, nyní však také na Borneu a Sumatře. Rostliny dosahují průměrně výšky 6 m.

Pěstování

Banánovník textilní pochází původně z Filipín. V 19. století z jeho vláken začala být vyráběna lodní lana. V roce 1925 zahájili Holanďané pěstování na Sumatře, americké ministerstvo zemědělství financovalo jeho pěstování ve střední AMerice. V roce 1930 začala malá soukromá firma produkci v britském severním Borneu. Protože Spojenci po vypuknutí druhé světové války k manilskému konopí z Filipín ztratili přístup, bylo nutno jeho pěstování ve střední Americe prudce zvýšit.[1]

V 21. století je banánovník pěstován ve velkých částech jižní a jihovýchodní Asie, stejně jako ve střední a jižní Americe. Jako tropická rostlina potřebuje úrodnou půdu a pravidelné dešťové srážky. Hektarový výnos u dobrých výsadeb je kolem čtyř tun.[2]

Významnými producenty jsou Filipíny a Ekvádor.[3] Indonésie a Panama produkují kolem 100 000 tun ročně při výnosu 0,1 až 1,5 t/ha. Větší část produkce je exportována.[4] Hodnota celkové roční světové produkce vláken se odhaduje na 30 milionů amerických dolarů, téměř všechna jsou exportována.[5]

Odkazy

Reference

  1. Abaca. In: Encyclopædia Britannica.
  2. Musa textilis. In: J. R. Hoppe: Morphologie, Anatomie und Systematik der Höheren Pflanzen.
  3. Michael Carus u. a.: Studie zur Markt- und Konkurrenzsituation bei Naturfasern und Naturfaser-Werkstoffen (Deutschland und EU). Gülzower Fachgespräche 26, Fachagentur Nachwachsende Rohstoffe e.V. (Hrsg.), Gülzow 2008, S. 128, Download (PDF; 3,9 MB).
  4. Michael Pankratius. Nachwachsende Rohstoffe – Die Zukunft vom Acker [online]. nachwachsende-rohstoffe.biz, 2010-03-12 [cit. 2013-01-23]. Dostupné online. (anglicky) Je zde použita šablona {{Cite web}} označená jako k „pouze dočasnému použití“.
  5. Abaca
Pahýl
Tento článek je příliš stručný nebo postrádá důležité informace.
Pomozte Wikipedii tím, že jej vhodně rozšíříte. Nevkládejte však bez oprávnění cizí texty.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia autoři a editory
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia CZ

Banánovník textilní: Brief Summary ( Tšekki )

tarjonnut wikipedia CZ
Tento článek je o rostlině. O produktu pojednává článek Abaka (vlákno).

Banánovník textilní (Musa textilis) nebo též manilské konopí je rostlina z čeledi banánovníkovitých proslulá svými textilními vlákny z listů a řapíků zvanými abaka. Tato pružná, lehká a ve vodě trvanlivá vlákna se užívají k výrobě provazů a motouzů. Banánovník textilní se původně pěstoval jen na Filipínách, nyní však také na Borneu a Sumatře. Rostliny dosahují průměrně výšky 6 m.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia autoři a editory
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia CZ

Tekstilbanan ( tanska )

tarjonnut wikipedia DA

Tekstil-Banan (Musa textilis) eller Abacá er en staude med en stiv, opret vækst. Frugten er grågrøn og formet som en banan, men den er uspiselig og fyldt med sorte frø. Fibrene fra bladstilkene anvendes til blandt andet tovværk.

Beskrivelse

Når Tekstil-Banan er udvokset, består ”stammen” af 12-35 bladstilke i forskellige grader af udvikling. Disse bladstilke er formet som overlappende bladskeder, der tilsammen danner en stiv, 20-60 cm tyk, stængelagtig stamme, som kan være 2,5-6 m lang. Bladstilkene er lysegrønne og vokser ud fra en løs, central kerne, der begynder i rodstokken, og som danner den egentlige stængel.

Bladene ligner bananplantens blade, men er mere oprette og smalle. De er også mere mørkegrønne og har en mere tydelig spids. Tilvæksten af blade fortsætter, indtil blomsterknoppen begynder at dannes. På det tidspunkt opstår det blomstrende aks. Blomsterne sidder i klynger, der støttes af et hindeagtigt højblad. De første højblade støtter ægte blomster og er større og mere iøjnefaldende end de senere, som støtter uægte blomster. De sidste højblade sidder så tæt, at der dannes en kogleagtig stand. Frugten er grågrøn og formet som en banan, men den er uspiselig og fyldt med sorte frø.

Rodnettet består af jordstænglen og en stor tot af trævlede rødder.

Højde x bredde og årlig tilvækst: 6, 00 x 4,00 m (600 x 400 cm/år).

Hjemsted

Arten hører hjemme på Filippinerne og Borneo. Her vokser den på vulkansk jord i regnskovsagtige plantesamfund.

Mayonvulkanen i Bicolregionen, Filippinerne, vokser den sammen med f.eks. Artocarpus heterophyllus (Jackfruit), Bambus-arter, Canarium ovatum (Pilinøddetræ), Diplazium esculentum (Pako-bregne), Dipterocarpus grandiflorus, Ficus benghalensis (Banyan), Hopea plagata, Kanel (Cinnamomum zeylanicum), Kryddernellike (Eugenia caryophyllata), Orkidé-arter, Palme-arter, Pterocarpus indicus og Sort Peber (Piper nigrum).[1]

Anvendelse

Fibrene fra bladstilkene anvendes under navnet "Manilahamp" til tovværk, papir og tekstiler.




Noter

  1. ^ www.abs-cbnnews.com: ABS/CBN: Grieving in Albay (engelsk)
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia-forfattere og redaktører
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia DA

Tekstilbanan: Brief Summary ( tanska )

tarjonnut wikipedia DA

Tekstil-Banan (Musa textilis) eller Abacá er en staude med en stiv, opret vækst. Frugten er grågrøn og formet som en banan, men den er uspiselig og fyldt med sorte frø. Fibrene fra bladstilkene anvendes til blandt andet tovværk.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia-forfattere og redaktører
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia DA

Abacá ( saksa )

tarjonnut wikipedia DE
 src=
Bandala ist eine Weiterleitung auf diesen Artikel. Zum Fußballspieler siehe Orlando Bandala.

Die Abacá (Musa textilis; philippinische Schreibweise Abaka), auch Manilahanf, Bananenhanf oder Musahanf genannt, ist eine in Ostasien heimische Pflanzenart aus der Gattung Bananen (Musa) in der Familie der Bananengewächse (Musaceae). Sie wird als Faserpflanze genutzt und findet vor allem Verwendung für die Produktion von salzwasserresistenten Schiffstauen. Der Name Manilahanf nimmt auf die Hauptstadt der Philippinen als traditionell wichtigsten Ausfuhrhafen Bezug, ist aber insofern irreführend, als die Art nicht zur Gattung Hanf (Cannabis) gehört. Als Faserbanane oder Textilbanane werden neben Abacá auch weitere Faserpflanzen aus der Familie der Bananengewächse bezeichnet.

Merkmale

Die Abacá erreicht eine Wuchshöhe von 3 bis 8 Metern und einen Durchmesser des Scheinstammes von 12 bis 30 Zentimetern. Der Scheinstamm besteht aus einem weichen Kern, dem eigentlichen Stamm, und bis zu 25 eng darum gewickelte Blattscheiden. Ausgehend von einem flachen Wurzelsystem wachsen pro Einzelpflanze bis zu 25 vertikale Scheinstämme.[1] Die Blattstiele erreichen Längen von 60 bis 70 Zentimetern. Die lang-elliptischen Blattspreiten werden 1,2 bis 2,4 Meter lang und 20 bis 40 Zentimeter breit. Die Blattoberseiten sind kahl und hellgrün gefärbt, die Unterseiten sind mit Flaumhaaren bedeckt und braun gefleckt. Von der sehr kräftigen Mittelrippe der Blätter zweigen parallel verlaufende Seitenadern ab.[2]

Der Blütenstand ist lang und hängend mit rotbraunen bis grünen Hochblättern, die eng dachziegelartig angeordnet sind, eine Länge von 10 und eine Breite von 6 Zentimetern haben. An der Unterseite jedes Hochblatts befinden sich 10 bis 12 Blüten in zwei Reihen. Die eingeschlechtigen Blüten sind zygomorph und dreizählig, dabei sind die basalen 3 bis 6 Blüten weiblich und die distalen Blüten männlich.

Die Früchte, die botanisch zu den Beeren gehören, sind grün und leicht gebogen. Sie erreichen eine Länge von 5 bis 9 und eine Breite von 2 bis 3 Zentimetern. Sie sind nicht genießbar. In den Beeren entwickeln sich schwarze Samen mit einem Durchmesser von etwa 7 Millimetern.[2]

Je nach Sorte beträgt die Lebensdauer zwischen fünf und 25 Jahren, als Faserpflanze genutzt werden Abacapflanzen im Allgemeinen maximal 15 Jahre. Neue Scheinstämme sind nach etwa 18 bis 24 Monaten erntereif, die Ernte erfolgt während der Blüte.[1]

Der Chromosomensatz der Abacá beträgt 2n = 20.[2]

Verbreitungsgeschichte

Die Abacá stammt ursprünglich von den Philippinen und gewann mit der Nutzung als Taufaser im 19. Jahrhundert an Bedeutung. 1925 begannen die Holländer die Pflanze auf Sumatra anzubauen, das US-Landwirtschaftsministerium finanzierte Pflanzungen in Mittelamerika. 1930 wurde mit einem kleinen Privatunternehmen in Britisch-Nordborneo begonnen. Da die Alliierten mit dem Beginn des Zweiten Weltkrieges kein Abacá mehr von den Philippinen beziehen konnten, wurde die Erzeugung in Mittelamerika deutlich ausgebaut.[3]

Heute wird Abacá aufgrund ihrer Nutzung in weiten Teilen Süd- und Südostasiens sowie in Mittel- und Südamerika kultiviert. Als tropische Pflanze benötigt sie fruchtbare Böden und regelmäßige Niederschläge.

Nutzung

Abacá Unterschiedliche Qualitäten von Abaca Fasern Fasertyp

Naturfaser

Herkunft

Abacá

Farbe

grau, braun

Eigenschaften Faserlänge Einzelfaser: 6 mm
Faserbündel: 1000–2000 mm[4] Faserdurchmesser Einzelfaser: 0,024 mm[4] Dichte 1,5 g/cm3[4] Bruchdehnung 8,0 %[4] Produkte Zellstoff, Teebeutel, Taue, naturfaserverstärkte Kunststoffe

Genutzt werden vor allem die bis zu zwei Meter langen Hartfasern der Abacáblätter. Die Faser ist relativ grob und weist eine hohe Reißfestigkeit von 45 bis 70 cN/tex auf. Zur Gewinnung der Faser, die ebenfalls als Abacá oder Manila bezeichnet wird, werden die Blätter zu Beginn der Blütezeit an der Basis abgeschnitten und entsprechend ihrem Alter und der Qualität geordnet. Dabei enthalten die innersten und damit jüngsten Blattscheiden die weichsten und schwächsten Fasern. Nach dem Entfernen der Blattspreiten werden diese im frischen Zustand in Streifen geschnitten und die Fasern (= Leitbündelscheiden) von Hand oder mit Maschinen herausgelöst. Anschließend werden sie von den fleischigen Teilen der Blattscheide befreit und zum Trocknen und Bleichen an die Sonne gelegt. Danach machen sie nur noch rund 10 % der Blattscheide aus.[5] Für den Transport werden die Fasern zu Ballen gepresst oder – vor allem für die Verarbeitung zu Naturfaser-Verbundwerkstoffen – zu Garn versponnen und auf Garnrollen aufgewickelt.[6][7]

Gute Pflanzungen liefern einen Hektarertrag von etwa 4 Tonnen.[6] Sortenbezeichnungen für Manilahanf sind (von grob bis fein): Bandala, Lupis, Quilot, Tupoz. Die Farbe reicht von weiß über gelblich bis braun.

Die wirtschaftlich relevanten Anbauländer sind die Philippinen und Ecuador.[8] Indonesien und Panama produzieren rund 100.000 Tonnen pro Jahr mit einem Ertrag von 0,1 bis 1,5 t/ha. Der größte Teil hiervon wird exportiert.[5] Der Wert der weltweiten Abacáproduktion wird auf rund 30 Millionen US-$ geschätzt, die Fasern werden fast ausschließlich exportiert.[7]

Verwendung

Der größte Teil der Faserproduktion wird zu Pulpe verarbeitet, also in Wasser gelöst und für spezielle Zellstoffprodukte wie Papier für Teebeutel, Zigarettenpapier, Wursthüllen, Banknoten (aktuell nur in Japan) und industrielle Filter genutzt. Auch der Manila-Umschlag, ein Briefumschlag für DIN-A4-Formulare mit gelblicher Färbung, wie auch der Manila-Anhänger wurden ursprünglich aus Abacá-Zellstoff hergestellt. Aufgrund ihrer Salzwassertoleranz werden die Fasern zudem für die Herstellung von Seilen, Tauen und Fischnetzen verwendet; weiterhin werden Hängematten, Teppiche und Transmissionsriemen aus ihnen gefertigt. In der Automobilindustrie wurde 2005 mit Abacáfasern verstärktes Polypropylen als Alternative zu glasfaserverstärktem Kunststoff in der Produktion der Ersatzradmulde des Mercedes-A-Klasse-Coupés eingesetzt. Aktuell werden weitere Einsatzbereiche für entsprechende Naturfaser-Verbundwerkstoffe gesucht.

Als Koppelprodukt der Fasernutzung werden Enzyme der Pflanze in der Kosmetikindustrie verwendet.

Literatur

  • Robert R. Franck: Bast and other plant fibres. Woodhead Publishing Limited, Cambridge 2005, ISBN 1-85573-684-5.

Einzelnachweise

  1. a b Abaca. In: Franck 2005, S. 315–321.
  2. a b c Beschreibung nach Beschreibung bei Flora of China
  3. Abaca. In: Encyclopædia Britannica.
  4. a b c d Comparative physical, chemical and morphological characteristics of certain fibres. In: Franck 2005, S. 4–23.
  5. a b Michael Pankratius: Nachwachsende Rohstoffe – Die Zukunft vom Acker. nachwachsende-rohstoffe.biz, 12. März 2010, abgerufen am 23. Januar 2013.
  6. a b Musa textilis. In: J. R. Hoppe: Morphologie, Anatomie und Systematik der Höheren Pflanzen.
  7. a b Abaca. Vorstellung der Naturfaser auf den Internetseiten des International Year of Natural Fibres 2009 der FAO, abgerufen am 23. Januar 2013.
  8. Michael Carus u. a.: Studie zur Markt- und Konkurrenzsituation bei Naturfasern und Naturfaser-Werkstoffen (Deutschland und EU). Gülzower Fachgespräche 26, Fachagentur Nachwachsende Rohstoffe e.V. (Hrsg.), Gülzow 2008, S. 128, Download (PDF; 3,7 MB).
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia DE

Abacá: Brief Summary ( saksa )

tarjonnut wikipedia DE
 src= Bandala ist eine Weiterleitung auf diesen Artikel. Zum Fußballspieler siehe Orlando Bandala.

Die Abacá (Musa textilis; philippinische Schreibweise Abaka), auch Manilahanf, Bananenhanf oder Musahanf genannt, ist eine in Ostasien heimische Pflanzenart aus der Gattung Bananen (Musa) in der Familie der Bananengewächse (Musaceae). Sie wird als Faserpflanze genutzt und findet vor allem Verwendung für die Produktion von salzwasserresistenten Schiffstauen. Der Name Manilahanf nimmt auf die Hauptstadt der Philippinen als traditionell wichtigsten Ausfuhrhafen Bezug, ist aber insofern irreführend, als die Art nicht zur Gattung Hanf (Cannabis) gehört. Als Faserbanane oder Textilbanane werden neben Abacá auch weitere Faserpflanzen aus der Familie der Bananengewächse bezeichnet.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia DE

Abacá ( Pohjoisfriisi )

tarjonnut wikipedia emerging languages
Amrum.pngTekst üüb Öömrang

At Abacá (Musa textilis) woort uk Manilahenep näämd, hat as oober en banaan (Musa) an hää niks mä henep (Cannabis sativa) tu dun. Didiar slach faan banaanen (Musaceae) woort ei tu iidjen aptaanj, man för triader an riaper. Fööraal uun a siafaard woort detdiar manila brükt. Uk ööder banaan-slacher wurd brükt för ünlik slacher faan triader, liinen of riaper.

Bilen

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

Abacá: Brief Summary ( Pohjoisfriisi )

tarjonnut wikipedia emerging languages

At Abacá (Musa textilis) woort uk Manilahenep näämd, hat as oober en banaan (Musa) an hää niks mä henep (Cannabis sativa) tu dun. Didiar slach faan banaanen (Musaceae) woort ei tu iidjen aptaanj, man för triader an riaper. Fööraal uun a siafaard woort detdiar manila brükt. Uk ööder banaan-slacher wurd brükt för ünlik slacher faan triader, liinen of riaper.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

Abaka (halaman) ( tagalog )

tarjonnut wikipedia emerging languages

Ang abaka (Musa textilis; Ingles: Manila hemp) ay isang espesye ng halamang saging na mula sa Pilipinas, at tumutubo din sa Borneo at Sumatra. Isang pangunahing kahalagan pang-ekonomiya ang halaman dahil sa pag-ani ng pibro nito, tinatawag din na abaka, na kinukuha mula sa isang malaki, talinghaba (oblong) na mga dahon at tangkay. Sa karaniwan, tumutubo ang halaman na may taas na mga 20 talampakan (6 na metro). Ginagamit ang pibro sa paggawa ng mga sinulid at lubid.

Komopsisyon

Tumutubo ang mga dahon mula sa puno ng halaman, at bumubuo ng pantakip sa puno ang dulo ng mga dahon. Naglalaman ng mga pibro ang mga pantakip na ito. Nasa haba na mula 5 hanggang 11.5 talampakan (1.5 hanggang 3.5 metro) ang mga malalaking bahagi ng pibro. Binubuo sila ng mga mga materyales ng halaman ang cellulose, lignin, at pectin. Tinatawag itong Manila hemp sa wikang Ingles at pagkatapos maihawalay ang pibro, binebenta ito sa ilalim ng pangalang Manila. Kinuha ang pangalan nito sa Ingles mula sa kapital ng Pilipinas, ang Maynila.

Pag-aani

Inaani ang abaka sa mga bukid bawat tatlo hanggang walong buwan. Pinuputol ang mga magulang na mga halaman, ngunit hinahayaan ang ugat sa lupa. Tumutubo ang mga bagong halaman mula sa mga lumang ugat. Inaalis ang mga pantakip ng dahon sa anyong manipis at mahaba. Kinakayod ang sapal na iniwan ang mga pibrong tali, na pinipilipit upang maging lubid. Matibay, lumulutang sa tubig, at may likas na panlaban sa tubig, araw at hangin ang mga pibro ng abaka. Ginagawa din ang abaka bilang papel, partikular ang Papel de Manila.

Kawing panlabas

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Mga may-akda at editor ng Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

Abaka (halaman): Brief Summary ( tagalog )

tarjonnut wikipedia emerging languages

Ang abaka (Musa textilis; Ingles: Manila hemp) ay isang espesye ng halamang saging na mula sa Pilipinas, at tumutubo din sa Borneo at Sumatra. Isang pangunahing kahalagan pang-ekonomiya ang halaman dahil sa pag-ani ng pibro nito, tinatawag din na abaka, na kinukuha mula sa isang malaki, talinghaba (oblong) na mga dahon at tangkay. Sa karaniwan, tumutubo ang halaman na may taas na mga 20 talampakan (6 na metro). Ginagamit ang pibro sa paggawa ng mga sinulid at lubid.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Mga may-akda at editor ng Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

Abaka (lanot) ( Cebuano )

tarjonnut wikipedia emerging languages

Ang abaka nga gitawag pud sa Agusan nga lanot ug kansang siyentipikinhong ngalan Musa textilis, usa ka matang sa saging nga lumad sa Pilipinas,[6] ug giugmad sama sa usa ka komersyal nga tanom sa Pilipinas, Ecuador, ug sa Costa Rica. Kining tanoma dunay dakong pamatigayong bili, tungod sa iyang lanot gikan sa balani niini. Ang tanom motubo sa kasarangang 3.7 metros nga gilayogon. Unang gigamit ang lanot niini sa paghimo sa linambid ug mga pisi; karon ang giniok nga unas gigamit sa nagkalainlaing kahimoan sa pinasahi nga produktong papel lakip na ang putos sa tśá, pilter nga papel ug salapi. Giisip ni ingon tuskig nga lanot, susama sa coir, henikin ug sisalana.

Paghulagway

Manalaha o stoloniferous nga tanom ang lanot o abaka. Paglalin sa saha ang nag-unang paagi sa pagpasanay ning tanoma, tungod kay hinay ug dugay kon liso ang saligan. [7] Dunay "mini nga punoan" ning tanoma sama sa ubang musaceae ug may sukod nga 150-380 milimetros ang diyametro. Ang mga palwa sa dahon motubo gikan sa pungango (petioles) isip lapad nga balani ug hugot kaayong nagpunsiok aron pagporma sa mini nga punoan sa dili mobukad ang tumoy isip dahon. Dunay gikan sa 12 ngadto sa 25 ka dahon, dagtom-lunhaw diha sa ibabaw, ug luspad sa ilawom, usahay duna puy tabonon nga mga pagkabang. Sila motubo diha sa sagunson nga daw panit sa sibuyas ug nagbukad pagawas. Ang mga balani mobukad ngadto sa dili momenos 300 milimetros kalironga. Inig kahamtong na sa tanom, motubo ang bulak sulod sa mining punoan. Ang bulak may mga 5 ka gihay, matag usa 36 milimetros ang gitas-on. Ang balani maoy nagdala sa bililhon nga lanot. Human aniha, ang wala pa giproseso nga lanot may gikan sa 1.8 ngadto sa 3.7 metros nga gitas-on. Gilangkoban ni sa selyulos, lignin, ug pectin.

Dili makaon ang bunga sa abaka ug panagsa ra makita sanglit anihon na man ang tanom sa dili pa mamunga. Motubo ang bunga og 50-75 milimetros kataasa ug 25 milimetros ang diyametro. Duna niy itom nga liso nga 4.2 milimetros ang diyametro.

Panghitandi

Sakop ang tanom nga lanot o abaka sa kahenerang Musa sa kabanay nga Saging o Musaceae; kini susama ug duol nga kaliwat sa ihalas ug lisohan nga mga saging, Musa acuminata ug Musa nga sulod. Ang siyentipikanhong ngalan mao ang Musa textilis. Gibutang ni diha sa seksyon Callimusa (karon lakip na ang kanhi nga seksyon Australimusa), kansang mga miyembro 2n = 20 ang gidaghanon diploid nga kromosom.[8]

Kaagi

 src=
Gipamulad nga lanot sa umahan sa Costa Rica

Sa wala pa artipisyal nga panapton, ang M. textilis usa ka dakong tinubdan sa taas og kalidad nga lanot: humok, hamis ug nigpis.[9] Kagikanan sa mga modernong abaka gituohan nagsukad sa Silangan nga bahin sa Pilipinas diin daghan sa ulan (walay masulting uga nga panahon), ug gani ang mga ihalas nga matang sa abaka sa gihapon makita sa sulod nga kalasangan sa Isla sa Catanduanes nga sagad wala gigalam. Karon ang Catanduanes adunay daghang moderno nga mga matang abaka nga mas may bintaha.

Unang gikahinagbo sa mga Uropenhon ang lanot sa abaka pag 1521 dihang nahidunggo si Fernando Magallanes sa kapupud-an sa Pilipinas sanglit gitanom man ni sa mga lumad ug maoy nag-unang gigikanan sa panapton. Pagka 1897, ang Pilipinas nag-eksport og hapit 100,000 ka tonelada sa abaká, diin kini usa sa tulo ka labing dinagko nga cash crops, uban sa tabako ug asukar.[10] Gani gikan 1850 hangtod sa katapusan sa ika-20 nga siglo, asukar o abaká ang magpulipuli ingon kinadak-ang export nga produktong pang-agrikultura sa Pilipinas. Sa ika-20 nga siglo, kasagaran tali sa Tinipong Bangsa ang pamatigayon. Ang paghimo sa pisi dito gipunsiok sa New England, hinuon sa paglabay sa panahon gipahibalik ni sa Pilipinas. Gawas sa Pilipinas, unang gibuhat ang dinagko nga plantasyon sa abaka sa Sumatra niadtong 1925 nga sakop sa nasod nga Olandres. Nasundan ni sa Tunga-tungang Amerika niadtong 1929 nga gipasiugdahan sa Departamento sa Agrikultura sa Tinipong Bangsa.[11] Gipanamon sab ni ngadto sa India ug Guam. Ang komersyal nga pagtanum misugod sa 1930 sa Briton nga Amihanang Burneyo. Tungod sa pagsugod sa ika-2ng Gubat sa Kalibotan ang suplay sa abaka gikan sa Pilipinas naundang tungod kay nasakop man sa Hapon.

Sa sayong 1900, may tren nga nagdagan gikan sa Danao taman Argao nga mohakot sa abaka gikan sa mga plantasyon pangadto sa dakbayan sa Sugbo aron i export.[12] Ang riles gilaglag sa panahon sa Ikaduhang gubat sa kalibutan, apan mga plantasyon sa abaka padayon ug karon gidala sa Sugbo pinaagi sa trak.[13]

Human sa gubat, nagsugod ang produksyon sa Panama, Costa Rica, Honduras, ug sa Guatemala. Pagkakaron, nag-una ang Pilipinas ug Ecuador sa produksyon sa abaka.[14] Sa Pilipinas ang bali og 85% ngadto sa 95% sa produksyon sa abaka sa kalibotan, ug mipatrabaho ni og 1.5 ka milyon ka tawo. Mikunhodron ang produksyon tungod sa gidala sa virus nga mga sakit.[15]

 src=
Banig nga gihimo gikan sa hinabol lanot sa abaka gikan sa Pilipinas

Pagagamitan

Tungod sa iyang kalig-on, mao niy pinangitang produkto ug maoy kinalig-onan sa mga kinaiyahanong lanot. mao Kiniy gamiton sa mga papel sa industriya alang sa mga pinsahing gamit sama sa putos sa tśá, salapi ug pangdekorasyon mga papel. Kini mahimong gamiton sa paghimo og handcrafts sama sa bag, mga alpombra, mga sinina, ug kasangkapan. Ang pisi sa abaka lig-on kaayo, malubaylubayon ug mas makasugakod sa kadaot dala sa parat nga tubig, diin nagtugot sa iyang paggamit sa isip gaod sa barko ug linya ug sa pukot. Ang 1 inch (2.5 cm) nga pisi nagkinahanglan og 4 metric tons (8,800 lb) aron mabugto.[16] Sa sinugdan ang abaka gigamit lang isip pisi, apan dili na ni karoy bulto sa iyang pulos. Ang lupis maoy labing maayo nga kalidad sa abaka.[17] Ang sinamay maoy hinabol nga gikan sa abaka.[18]

Panapton

Ang lanot gigamit sa paghimo sa mga kalo, duyanan, habol, hukot, pisi ug nagkadaiyang matang sa luna. Gitawag ni sa internasyonal nga merkado isip Manila hemp, ug nailhan usab nga ingon sa Cebu hemp ug Davao hemp. Ang panapton nga abaka makita diha sa mga koleksyon sa mga museyo sa tibuok kalibutan, sama sa Boston Museum sa Fine Arts ug mga Museyo sa Panapton sa Canada.[19][20]

Ang mga Lumad sa Mindanao padayon gihapon nanaghabol ug mga abaka nga panapton sama sa t'nalak sa mga Tiboli sa Habagatan Kotabato, ug dagmay sa mga Bagobo. [21]

Paggalam

Ang tanom kasagaran nga motubo sa maayo og patubig nga tabunok nga yuta, pinaagi sa paglalin sa saha panahon sa ting-ulan. Puyde pud magtanom pinaagi sa liso. Ang pag-ani matag tulo ngadto sa walo ka bulan human sa inisyal nga panahon sa pagtubo nga 12-25 ka bulan. Himoon ang pag-ani pinaagi sa pagtangtang sa mga balani human sa pagpamiyuos apan sa dili pa ang bunga mopakita. Ang tanom mawad-an sa kaproduktibo human sa 15 ngadto 40 ka tuig.[22] Sa bakilid sa bulkan sa kinanindotan og tubo ang abaka.

Gawas pa sa pag-ani, daghang prosesong agian alang sa balani:

  • pagsipak (panagbulag sa primero klase ug segunda klase nga balani)
  • pagguhay (sa pagkuha sa mga lanot)
  • pagpa-uga (sa kasagaran mosunod sa mga tradisyon sa adlaw-pa-uga).

Inig ka human pagproseso, ang bantal sa lanot luspad, sinaw ug may gitas-on nga 6–12 feet (1.8–3.7 m).[23]

Sa Costa Rica, mas modernong paagi sa pag-ani ug sa pa-uga ang giugmad sa pagpamulos sa mas maayong abot sa mga tanom didto.

Matod sa Philippine sa Fiber Industry Development Authority, ang Pilipinas naghatag og 87.4% sa kalibutan og abaka sa 2014, ug mikita ang Pilipinas og US$111.33 milyon.[24] Ang panginahanglan sa mao produkto labaw pa kay sa suplay. Ang nahibilin gisuplayan sa Ecuador (12.5%) ug Costa Rica (0.1%). Ang Bicol rehiyon sa Pilipinas nakahimo og 27,885 metriko tonelada sa abaka sa 2014, ang kinadak-an sa bisan asa nga Philippine region. Ang Philippine Rural Development Program (PRDP) ug ang Department of Agriculture mitaho nga sa 2009-2013, ang Bicol Region may 39% nga pahat sa Philippine abaca producution diin 92% niini gikan sa Isla sa Catanduanes. sidlakang kabisay-an ang ikaduha nga kinadak-ang producer dunay 24%. Davao Region ang ikatulo nga kinadak-ang producer may 11% sa kinatibuk-ang produksyon. Bali og 42 porsiyento sa kinatibuk-ang kargamento sa lanot sa abaka gikan sa Pilipinas nahiadto sa United Kingdom sa 2014, naghimo niini nga kinadakoang importer. Ang Germany nag-angkat og 37.1 porsyento sa abaca pulp gikan sa Pilipinas. Mokabat ni og mga 7,755 metriko toneladang (MT). Ang halin sa abaca cordage miigo sa 20 porsyento sa 2014 ngadto sa usa ka kinatibuk-an nga 5,093 MT gikan sa 4,240 MT, uban sa Estados Unidos nga naghupot sa balig 68 porsyento sa mga merkado.

Mga sakit

Namilegro ang abaka sa nagkadaiyang sakit, ilabina sa abaca bunchy top virus ug sa abaca bract mosaic virus.

Tan-awa usab

  • Pinya
  • Batik
  • Fiber crop
  • Sa internasyonal nga Tuig sa Natural nga Fibres
  • Natural fiber
  • Manila hemp
  • Manila suksukanan sa papel

Galeriya sa hulagway

Mubo nga mga sulat

Ang mga gi basihan niini

[25] [26] [5] [3] [4] [2] [1]

  1. 1.0 1.1 Warb. (1903) , In: Tropenpflanzer 7: 34
  2. 2.0 2.1 Perr. (1825) , In: Mém. Soc. Linn. Paris 3: 130
  3. 3.0 3.1 3.2 Miq. (1859) , In: Fl. Ned. Ind. 3: 588
  4. 4.0 4.1 Blanco (1837) , In: Fl. Filip. : 247
  5. 5.0 5.1 Baker (1893) , In: Ann. Bot. (Oxford) 7: 211
  6. Agricultural Research Services Botanists 1995
  7. [A plant grown from a shoot takes three years to maturity; while a plant grown from a seed takes 4 years to maturity.]
  8. Wong et al. 2002, p. 234
  9. Ploetz et al. 2007, p. 4
  10. Seekins 1993, p. 11
  11. Hoiberg 2010, p. 6
  12. What happened to Cebu's old train?. Everything Cebu. Retrieved on 18 November 2016.
  13. The Sugbo railway. RAFI. Retrieved on 18 November 2016.
  14. Future Fibres: Abaca (en).
  15. Anon 2013a
  16. Borneman, Jr. 1997, p. 4
  17. Gove 1976, p. 1347
  18. Gove 1976a, p. 2122
  19. Abaca cloth. Retrieved on 2015-09-01.
  20. Textile Museum of Canada Collection and Exhibitions | Textile Museum of Canada Collection and Exhibitions. Retrieved on 2015-09-01.
  21. https://www.flysfo.com/museum/exhibitions/philippine-basketry-luzon-cordillera
  22. Bailey 1947, p. 171
  23. Considine & Considine 1983, p. 1
  24. "PH biggest abaca exporter | Malaya Business Insight", Malaya Business Insight (June 15, 2015).
  25. Née (1801) , In: Anales Ci. Nat. 4: 123
  26. WCSP: World Checklist of Selected Plant Families. Govaerts R. (ed). For a full list of reviewers see: http://apps.kew.org/wcsp/compilersReviewers.do, 2010-12-03

Ang mga pakisayran

  • Agricultural Research Service (23 May 1995). Taxon: Musa textilis Née. Archived from the original on 10 June 2014. Retrieved on 10 June 2014.
  • Anon (2013). Musa textilis Née. Archived from the original on 4 June 2014. Retrieved on 4 June 2014.
  • Anon (2013a). (Research) Plant Molecular Biology and Plant Virology. Archived from the original on 4 June 2014. Retrieved on 4 June 2014.
  • Bailey, L. H., ed. (1947). "Abacá". The Standard Cyclopedia of Horticulture. I: A-E. New York, NY: The Macmillan Company.
  • Borneman, Jr., John A. (1997). "Abaca". in Johnston, Bernard. Collier's Encyclopedia. I: A to Ameland (1st ed.). New York, NY: P. F. Collier.
  • Considine, Douglas M.; Considine, Glenn D., eds. (1983). "Abaca". Van Nostrand's Scientific Encyclopedia. I: A-H (6th ed.). New York, NY: Van Nostrand Reinhold Company. ISBN 0-442-25164-5.
  • Gove, Philip Babcock, ed. (1976). "Lupis". Webster's Third New International Dictionary (3rd ed.). Springfield, MA: G. & C. Merriam Company. ISBN 0-87779-101-5.
  • Gove, Philip Babcock, ed. (1976a). "Sinamay". Webster's Third New International Dictionary (3rd ed.). Springfield, MA: G. & C. Merriam Company. ISBN 0-87779-101-5.
  • Hoiberg, Dale H., ed. (2010). "Sbaca". Encyclopædia Britannica. 1: A - ak Bayes (15th ed.). Chicago, Illinois: Encyclopædia Britannica Inc.. ISBN 0-85229-961-3.
  • Ploetz, Randy C.; Kepler, Angela Kay; Daniells, Jeff & Nelson, Scot C. (2007). "Banana and Plantain: An Overview with Emphasis on Pacific Island Cultivars" (PDF). in Elevitch, C. R.. Species Profiles for Pacific Island Agroforestry. Hōlualoa, HI: Permanent Agriculture Resources (PAR). pp. 1–27, http://agroforestry.net/tti/Banana-plantain-overview.pdf. Gikuha sa 4 Hunyo 2014.
  • Seekins, Donald M. (1993). Dolan, Ronald E.. ed.. Philippines: A Country Study. Washington, DC: United States Government Printing Office. ISBN 0-8444-0748-8.
  • Wong, Carol; Kiew, Ruth; Argent, George; Set, Ohn; Lee, Sing Kong; Gan, Yik Yuen (2002). "Assessment of the Validity of the Sections in Musa (Musaceae) using ALFP". Annals of Botany 90 (2): 231–238. doi:10.1093/aob/mcf170.
  • Wood, Frances A.; Roberts, George A. F. (2005). Prance, Ghillean. ed.. The Cultural History of Plants. New York, NY: Routledge. ISBN 0-415-92746-3.
  • Worcester, Dean C. (1899). The Philippine Islands and Their People. New York, NY: The Macmillan Company.

Gikan sa gawas nga tinubdan

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Mga tagsulat ug editor sa Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

Abaka (lanot): Brief Summary ( Cebuano )

tarjonnut wikipedia emerging languages

Ang abaka nga gitawag pud sa Agusan nga lanot ug kansang siyentipikinhong ngalan Musa textilis, usa ka matang sa saging nga lumad sa Pilipinas, ug giugmad sama sa usa ka komersyal nga tanom sa Pilipinas, Ecuador, ug sa Costa Rica. Kining tanoma dunay dakong pamatigayong bili, tungod sa iyang lanot gikan sa balani niini. Ang tanom motubo sa kasarangang 3.7 metros nga gilayogon. Unang gigamit ang lanot niini sa paghimo sa linambid ug mga pisi; karon ang giniok nga unas gigamit sa nagkalainlaing kahimoan sa pinasahi nga produktong papel lakip na ang putos sa tśá, pilter nga papel ug salapi. Giisip ni ingon tuskig nga lanot, susama sa coir, henikin ug sisalana.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Mga tagsulat ug editor sa Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

Abaka (tanaman) ( Kapampangan )

tarjonnut wikipedia emerging languages

Ing Abaká, ibat keng Kastila "abacá" (mayayagkas [ɑbəˈkɑ]] "ah buh KAH"), o Musa textilis, metung yang specie na ning sagin a katutubu king Filipinas, matalik dagul mu rin king Borneo ampong Sumatra. Neng misan mayayaus ya naman bilang "BacBac". Ing tanaman mayalaga ya karas keng pamagsiasat, pauli na ning kayang pamamupul keng kayang tela a ausan dang Manila hemp, meyakua ibat kareng mangaragul nang tulungkabang bulung ampong tangke. Keng karaniwan, ing tanaman daragul yang mga 20 pie (6 metrung) katas. Ing kayang tela magagamit ya bilang lubid. Ing lagyu ning tanaman neng misan mika kulitan yang Abacá. Mumuna ya megambul a pangmaragulan king Sumatra inyang 1925 lalam da reng Dutch, nung nu ikit da ing pamngambul king Filipinas para gamit lubid, manibat kanitang 1800s, tinuki keng pamananam king Kalibudtaran America lalam ning U.S. Department ning Agriculture[1]. Commercial a pamananam migumpisa inyang 1930 kingBritish North Borneo; inyang magumpisa ing the commencement of WWII, ing manibat Filipinas gisan da reng Japanese[1].

Deng aliwang lagyu ning Manila hemp abe la reng "Cebu hemp" ampong "Davao hemp".

Pamamupul

File:Abaca plant.jpg
Bananera, Guatemalan a talapagobra babawasan no bulung deng abacáng tanaman.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

Abaka (tanaman): Brief Summary ( Kapampangan )

tarjonnut wikipedia emerging languages

Ing Abaká, ibat keng Kastila "abacá" (mayayagkas [ɑbəˈkɑ]] "ah buh KAH"), o Musa textilis, metung yang specie na ning sagin a katutubu king Filipinas, matalik dagul mu rin king Borneo ampong Sumatra. Neng misan mayayaus ya naman bilang "BacBac". Ing tanaman mayalaga ya karas keng pamagsiasat, pauli na ning kayang pamamupul keng kayang tela a ausan dang Manila hemp, meyakua ibat kareng mangaragul nang tulungkabang bulung ampong tangke. Keng karaniwan, ing tanaman daragul yang mga 20 pie (6 metrung) katas. Ing kayang tela magagamit ya bilang lubid. Ing lagyu ning tanaman neng misan mika kulitan yang Abacá. Mumuna ya megambul a pangmaragulan king Sumatra inyang 1925 lalam da reng Dutch, nung nu ikit da ing pamngambul king Filipinas para gamit lubid, manibat kanitang 1800s, tinuki keng pamananam king Kalibudtaran America lalam ning U.S. Department ning Agriculture. Commercial a pamananam migumpisa inyang 1930 kingBritish North Borneo; inyang magumpisa ing the commencement of WWII, ing manibat Filipinas gisan da reng Japanese.

Deng aliwang lagyu ning Manila hemp abe la reng "Cebu hemp" ampong "Davao hemp".

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

Җепселле банан ( tataari )

tarjonnut wikipedia emerging languages
AmCyc Manila Hemp.jpg

Җепселле банан (абака) — банан ыругыннан күпьеллык үләнчел үсемлек. Туган җире — Филипин утраулары. Яфрак куентыкларындагы ныклы җепселләреннән текстиль җепләре алу өчен, тропикларда игелә.

Чыганаклар

Ф.Г. Ситдыйков, Р.К. Зәкиев, А.Б. Халидов, И.Ш. Макалеев, Р.X. Фәйзрахманова, И. И. Рәхимов, Ф.Г. Иштирәкова. Биологиядән русча-татарча аңлатмалы сүзлек: 10 000 чамасы сүз. // Сүзлек хәзерге биология фәненең төп тармаклары булган ботаника, зоология, анатомия, физиология, цитология, генетика, биохимия, эмбриология, биогеография, биотехнология һ.б. буенча белешмә ярдәмлекне тәшкил итә.. — Казан: Мәгариф, 1998. — бит 665.

Әдәбият

  • Биологический энциклопедический словарь.— М.: Сов. энциклопедия, 1986.
  • Русско-татарский словарь биологических терминов.— Казань: Татар, кн. изд-во, 1985.
  • Словарь физиологических терминов.— М.: Наука, 1987.
  • Р.Г. Иванова. Словарь-справочник по флоре Татарии.— Казань: Татар, кн. изд-во, 1988.
  • В.А. Попов, АВ. Лукин. Животный мир Татарии.— Казань: Татар, кн. изд-во, 1971.
  • Ф.В. Федоров. Грибы.— М.: Россельхозиздат, 1985.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Википедия авторлары һәм редакторлары
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

Җепселле банан: Brief Summary ( tataari )

tarjonnut wikipedia emerging languages
AmCyc Manila Hemp.jpg

Җепселле банан (абака) — банан ыругыннан күпьеллык үләнчел үсемлек. Туган җире — Филипин утраулары. Яфрак куентыкларындагы ныклы җепселләреннән текстиль җепләре алу өчен, тропикларда игелә.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Википедия авторлары һәм редакторлары
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

ಮರಬಾಳೆ ( Kannada )

tarjonnut wikipedia emerging languages

ಮರಬಾಳೆಮ್ಯೂಸೇಸಿ ಕುಟುಂಬಕ್ಕೆ ಸೇರಿದ ಮರಬಾಳೆ ಒಂದು ಬಗೆಯ ಬಾಳೆ ಸಸ್ಯ. ಸಾಮಾನ್ಯ ಬಾಳೆ(Banana}ಯೂ ಇದೂ ಹತ್ತಿರದ ಸಂಬಂಧಿಗಳು.ಫಿಲಿಫೀನ್ಸ್ ಇದರ ತವರಾದರೂ ಭಾರತದ ಪಶ್ಚಿಮ ಬಂಗಾಳ,ತಮಿಳುನಾಡು ಹಾಗೂ ಅಂಡಮಾನ್ ದ್ವೀಪಗಳಲ್ಲಿ ಬೆಳೆಯುತ್ತಾರೆ.ಮುಖ್ಯವಾಗಿ ನಾರು ತಗೆಯಲು ಉಪಯೋಗವಾಗುತ್ತದೆ. ಇದರ ನಾರನ್ನು "ಮಣಿಲಾ ಹೆಂಪ್"ಎಂದು ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ.[೧]

ಉಲ್ಲೇಖಗಳು

  1. "Abaca PLANT". www.britannica.com ,17 May 2017.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
ವಿಕಿಪೀಡಿಯ ಲೇಖಕರು ಮತ್ತು ಸಂಪಾದಕರು
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

ಮರಬಾಳೆ: Brief Summary ( Kannada )

tarjonnut wikipedia emerging languages

ಮರಬಾಳೆಮ್ಯೂಸೇಸಿ ಕುಟುಂಬಕ್ಕೆ ಸೇರಿದ ಮರಬಾಳೆ ಒಂದು ಬಗೆಯ ಬಾಳೆ ಸಸ್ಯ. ಸಾಮಾನ್ಯ ಬಾಳೆ(Banana}ಯೂ ಇದೂ ಹತ್ತಿರದ ಸಂಬಂಧಿಗಳು.ಫಿಲಿಫೀನ್ಸ್ ಇದರ ತವರಾದರೂ ಭಾರತದ ಪಶ್ಚಿಮ ಬಂಗಾಳ,ತಮಿಳುನಾಡು ಹಾಗೂ ಅಂಡಮಾನ್ ದ್ವೀಪಗಳಲ್ಲಿ ಬೆಳೆಯುತ್ತಾರೆ.ಮುಖ್ಯವಾಗಿ ನಾರು ತಗೆಯಲು ಉಪಯೋಗವಾಗುತ್ತದೆ. ಇದರ ನಾರನ್ನು "ಮಣಿಲಾ ಹೆಂಪ್"ಎಂದು ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
ವಿಕಿಪೀಡಿಯ ಲೇಖಕರು ಮತ್ತು ಸಂಪಾದಕರು
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging languages

Abaka ( Bcl )

tarjonnut wikipedia emerging_languages
 src=
Bandala binabalad. Sa likod tinanom na abaka
 src=
Mga placemat gibo sa abaka asin tinugma'

An Abaká (/ɑːbəˈkɑː/ ah-bə-KAH; Filipino: Abaka [aβaˈka]), (Musa textilis) sarong species kan batag natubong tal sa Filipinas. Ini pigkukultibar bilang sarong tinanom na may halagang komersyal sa magkapirang nasyon: sa Filipinas, Ecuador, asin Costa Rica. Tinataba' ini sa pagkua kaini kan saiyang bandala hale sa paklang na iyo mansana an hawak kaini. An tinanom naabot 13-22 na pye (4.0–6.7 m) an langkaw. An bandala o mga awat kaini importanteng gayo ta nagigibo ining mga lubid, mga pambugkos, panggakot asin panlawig sa paglayag ta matagal sa askad nin dagat, o sa pag'oma man. Ngonyan ini pigproproseso ta ginigibong tela, mga panhapin sa lamesang kakanan, ginigibong tsinelas, mga masamnong bag, mga gubing pambabae, kasalak sa paggigibong kwartang papel, pamatos sa tsa, sirnehan o pansara'. An industriya sa abaka nagsusubang naman ta dakul nang nadidiskubreng pakinabang kaini sa mga bagong teknolohiya. An bandalang abaka klasipikadong matagas na awat kairiba an bunot niyog, henequin asin sisal.[1][2]

Iba-ibang grado kan abakang bandala

An paluwas na bandala o awat[3][4] sa abaka pisan-pisan depende sa klase kan kalidad kaini: an pinakamaputi asin makilyab inaapod na kinabite (S-2, sa komersyal na pagpisan) ta ini hale sa barani na harani na sa ubod asin matubis pinapaluwas sa batakan. An pinakabastos iyo an balnog (JK asin M1, sa komersyal na pagpisan) ta ini kinukua na sa ibabaw na barani kan abaka. Ini magaspang, haralagwat an batak, asin mala'tom. Bagay sana ining gibohon mga pamahidan, mga pantangil, asin mga kaka'gan. An kinabite parati iyo an ginigibong placemat, tsinelas, coaster (gukon), aisbp, na an kaipohan an kaputian na gayo kan awat nin abaka.

Mga manlaen-laen na gamit

Kun ano-anong produkto sa papel ini napapaluwas sa abaka, arog kan pakete sa tsa, saraan o sirnehan, papel na kwarta (30% kan papel na moneda kan Hapon awat abaka isinalak) , asin mga handikraf arog kan karpet, pamahiran, gubing, parol, lampshade, lampara, mga pambabaeng bag, asin sa industriya, orog na mga lubid asin kable para sa sasakyan-dagat ta ini matagal sa askad, makunot o matuos, mga pisi gamit sa pag'uuma arog kan panhila, panlawig, pamitik, asin buntogon. An abaka, huli ta ini haralaba sa awat asin may kagianan, hinahabol man sa paggibong ginaras (sinamay/puraw) na gamit sa pagdakop sira, balaw, tabyos, asin hinabol na tela sa kun ano-anong handikraf pati na sa pagtahi nin pantalon o kalson saka pan-itaas na bado kaidtong panahon. Ini pwede man salapidon imbes na pision ta dakul pang napapaluwas na produkto sa sinalapid na abaka arog kan mangko, tinalidong na hapin sa baso asin plato, tsinelas, sapatos, pansamno sa lanob, asin iba pa. Pasubang an industriya sa abaka naman ta an tinanom na ini igwa nang aplikasyon sa iba-ibang teknolohiya siring kan paggamit kaini sa paggibong auto arog kan Marcedes Benz asin mga pamatos sa delikadong bagahe asin produktong pigbabalyong-dagat [5][6][7]

Produksyon nin abaka

An abaka pili sana an mga lugar na tinutuboan. Sa bilog na kinaban, ini tubong tal sa Filipinas, Ecuador, asin Costa Rica asin sa dikit pang parte kan kinaban arog kan Sumatra. Alagad, sa tolong nasyon na nasambit, an Filipinas na an pinakamakusog magpatanom kan abaka asin magprodusir nin mga hinaman nang produkto. Sa Filipinas, mga 130,000 ektarya an tanoman abaka kun saen may 90,000 na para-oma igdi. Maski ngane nakatanom man ini sa kataraid na nasyon kan Filipinas, an ikaduwang makusog magpatanom kaini iyo an Ecuador kun saen an abaka natatanom sa mga pawa asin an produksyon de makina. [8]

Kan 2010, an Filipinas nagprodusir 57,000 na toneladang bandalang abaka manta an Ecuador 10,000 na tonelada. An produksyon total sa kinaban kaini naghahalagang 60 milyon dolyar. Mayoriya kan abaka pigeksportar sa Europa, Hapon, asin Estados Unidos. An eksportasyon kan Filipinas mas nagdadakul na an rinunot na balodbod (pulpa) kisa bandalang abaka. [9]

Apesar daa kan mga kahelangan saka pag'aliwalas kan gobyerno, an Filipinas nangimbabaw pa giraray sa kinaban sa negosyo nin abaka, mala ta kapot pa kaini an 87.4 porsyento kan merkado kan taon 2014, susog sa datos kan Philippine Fiber Industry Development Authority (PhilFIDA. An eksportasyon kan bandalang abaka asin mga produktong haman igdi nagganar nin $111.33 milyon kasu 2014, na mangyari ini an saro sa prioridad na produktong agrikultural kan Departamento nin Agrikultura, segun sa PhilFIDA. Manta, an Ecuador iyo an naghipno' kan 12.5 porsyento kan pangangaipo sa bandalang abaka kan kinaban asin 0.1 na porsyento an naghipno' iyo an Costa Rica.[10]

Mga panluwas na takod

  • [9]Kahalagahan kan abakang bandala. Kinua 05-08-18.
  • [10] Mga imahe dapit sa abaka. Kinua 05-08-18.
  • [11]www.fao.org. Kinua 05-08-18.
  • [12]www.malaya.com. Kinua 05-08-18

Mga ladawan dapit sa abaka

Toltolan

  1. [1]abacaphilippines.com. Kinua 06-04-17
  2. [2]univie.ac.at. Kinua 06-05-17
  3. auat. Lisboa de Marcos. Vocabulario de la Lengua Bicol. Espanol-Bicol. p. 50. Kinua 06-04-17
  4. awat. Mintz, Malcolm W. Bikol Dictionary. Volume II. Bikol-English Dictionary. Uniprint. Perth, Western Australia. 2004. p. 443 ISBN 0 9580383 5 X]. Kinua 06-04-17
  5. [3]bizfluent.com. Kinua 05-08-18
  6. [4]naturalfibers2009.org. Kinua 05-08-18
  7. [5]www.alibaba.com. Kinua 05=08-18
  8. [6]textilefashionstudy.com. Kinua 05-08-18
  9. [7] www.fao.org. Kinua n05-08-18
  10. [8] www.malaya.com. Kinua 05-08-18

Ktegorya:Mga tinanom sa Filipinas

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging_languages

Abaka: Brief Summary ( Bcl )

tarjonnut wikipedia emerging_languages
 src= Bandala binabalad. Sa likod tinanom na abaka  src= Mga placemat gibo sa abaka asin tinugma'

An Abaká (/ɑːbəˈkɑː/ ah-bə-KAH; Filipino: Abaka [aβaˈka]), (Musa textilis) sarong species kan batag natubong tal sa Filipinas. Ini pigkukultibar bilang sarong tinanom na may halagang komersyal sa magkapirang nasyon: sa Filipinas, Ecuador, asin Costa Rica. Tinataba' ini sa pagkua kaini kan saiyang bandala hale sa paklang na iyo mansana an hawak kaini. An tinanom naabot 13-22 na pye (4.0–6.7 m) an langkaw. An bandala o mga awat kaini importanteng gayo ta nagigibo ining mga lubid, mga pambugkos, panggakot asin panlawig sa paglayag ta matagal sa askad nin dagat, o sa pag'oma man. Ngonyan ini pigproproseso ta ginigibong tela, mga panhapin sa lamesang kakanan, ginigibong tsinelas, mga masamnong bag, mga gubing pambabae, kasalak sa paggigibong kwartang papel, pamatos sa tsa, sirnehan o pansara'. An industriya sa abaka nagsusubang naman ta dakul nang nadidiskubreng pakinabang kaini sa mga bagong teknolohiya. An bandalang abaka klasipikadong matagas na awat kairiba an bunot niyog, henequin asin sisal.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia emerging_languages

Abacá ( englanti )

tarjonnut wikipedia EN

Abacá (/ɑːbəˈkɑː/ ah-bə-KAH; Filipino: Abaka [ɐbɐˈka]), Musa textilis, is a species of banana native to the Philippines. The plant grows to 13–22 feet (4.0–6.7 m), and averages about 12 feet (3.7 m). The plant, also known as Manila hemp, has great economic importance, being harvested for its fiber, also called Manila hemp, extracted from the leaf-stems.[4][5][6]

The lustrous fiber is traditionally hand-loomed into various indigenous textiles (abacá cloth or medriñaque) in the Philippines. They still figure prominently as the traditional material of the barong tagalog, the national male attire of the Philippines, as well as in sheer lace-like fabrics called nipis used in various clothing components. Native abacá textiles also survive into the modern era among various ethnic groups, like the t'nalak of the T'boli people and the dagmay of the Bagobo people. Abacá is also used in traditional Philippine millinery, as well as for bags, shawls, and other decorative items. The hatmaking straw made from Manila hemp is called tagal or tagal straw.[7][8]

The fiber is also exceptionally strong, stronger than hemp and naturally salt-resistant, making it ideal for making twines and ropes (especially for maritime shipping). It became a major trade commodity in the colonial era for this reason.[9] The abacá industry declined sharply in the mid-20th century when abacá plantations were decimated by World War II and plant diseases, as well as the invention of nylon in the 1930s (which eventually replaced the use of abacá in maritime cordage). Today, abacá is mostly used in a variety of specialized paper products including tea bags, filter paper and banknotes. Manila envelopes and Manila paper derive their name from this fiber.[4][6]

Abacá is classified as a hard fiber, along with coir, henequin and sisal. Abacá is grown as a commercial crop in the Philippines, Ecuador, and Costa Rica.

Description

The abacá plant is stoloniferous, meaning that the plant produces runners or shoots along the ground that then root at each segment.[1] Cutting and transplanting rooted runners is the primary technique for creating new plants, since seed growth is substantially slower.[nb 1][11] Abacá has a "false trunk" or pseudostem about 6–15 inches (15–38 cm) in diameter.[1] The leaf stalks (petioles) are expanded at the base to form sheaths that are tightly wrapped together to form the pseudostem. There are from 12 to 25 leaves, dark green on the top and pale green on the underside, sometimes with large brown patches. They are oblong in shape with a deltoid base.[1] They grow in succession. The petioles grow to at least 1 foot (30 cm) in length.[1]

When the plant is mature, the flower stalk grows up inside the pseudostem. The male flower has five petals, each about 1.5 inches (3.8 cm) long.[1] The leaf sheaths contain the valuable fiber. After harvesting, the coarse fibers range in length from 6–12 feet (180–370 cm) long.[1] They are composed primarily of cellulose, lignin, and pectin.

The fruit, which is inedible[1] and is rarely seen as harvesting occurs before the plant fruits, grows to about 2–3 inches (5.1–7.6 cm) in length and 1 inch (2.5 cm) in diameter.[1] It has black turbinate seeds that are 0.167 inches (0.42 cm) in diameter.[1]

Systematics

The abacá plant belongs to the banana family, Musaceae; it resembles the closely related wild seeded bananas, Musa acuminata and Musa balbisiana. Its scientific name is Musa textilis. Within the genus Musa, it is placed in section Callimusa (now including the former section Australimusa), members of which have a diploid chromosome number of 2n = 20.[12]

Genetic diversity

The Philippines, especially the Bicol region in Luzon, has the most abaca genotypes and cultivars. Genetic analysis using simple sequence repeats (SSR) markers revealed that the Philippines' abaca germplasm is genetically diverse.[13] Abaca genotypes in Luzon had higher genetic diversity than Visayas and Mindanao.[13] Ninety-five (95) percent was attributed to molecular variance within the population, and only 5% of the molecular variance to variation among populations.[13] Genetic analysis by Unweighted Pair Group Method with Arithmetic Mean (UPGMA) revealed several clusters irrespective of geographical origin.[13]

History

Abacá fiber drying in abaca farm, Costa Rica

Before synthetic textiles came into use, M. textilis was a major source of high quality fiber: soft, silky and fine.[14] Ancestors of the modern abacá are thought to have originated from the eastern Philippines, where there is significant rainfall throughout the year. Wild varieties of abacá can still be found in the interior forests of the island province of Catanduanes, away from cultivated areas.

The Banton Burial Cloth (c. 1200-1400 AD), the oldest existing example of warp ikat in Southeast Asia at the National Museum of the Philippines). The cloth was found in the sacred Ipot cave of Romblon. It is made from abacá.[15]

Today, Catanduanes has many other modern kinds of abacá which are more competitive. For many years, breeders from various research institutions have made the cultivated varieties of Catanduanes even more competitive in local and international markets. This results in the optimum production of the island which had a consistent highest production throughout the archipelago.

Europeans first came into contact with Abacá fibre when Ferdinand Magellan landed in the Philippines in 1521, as the natives were already cultivating it and utilizing it in bulk for textiles.[11] Throughout the Spanish colonial era, it was referred to as "medriñaque" cloth.[16] By 1897, the Philippines were exporting almost 100,000 tons of abacá,[10] and it was one of the three biggest cash crops, along with tobacco and sugar.[17] In fact, from 1850 through the end of the 19th century, sugar or abacá alternated with each other as the biggest export crop of the Philippines.[17] This 19th-century trade was predominantly with the United States and the making of ropes was done mainly in New England, although in time rope-making shifted back to the Philippines.[17]

Excluding the Philippines, abacá was first cultivated on a large scale in Sumatra in 1925 under the Dutch, who had observed its cultivation in the Philippines for cordage since the nineteenth century, followed up by plantings in Central America in 1929 sponsored by the U.S. Department of Agriculture.[18] It also was transplanted into India and Guam.[11] Commercial planting began in 1930 in British North Borneo; at the onset of World War II, the supply from the Philippines was eliminated by the Empire of Japan.[18]

In the early 1900s, a train running from Danao to Argao would transport Philippine abacá from the plantations to Cebu City for export.[19] The railway system was destroyed during World War II; the abaca continues to be transported to Cebu by road.[20]

After the war, the U.S. Department of Agriculture started production in Panama, Costa Rica, Honduras, and Guatemala.[11] Today, abacá is produced primarily in the Philippines and Ecuador.[21] The Philippines produces between 85%[22] and 95%[11] of the world's abacá, and the production employs 1.5 million people. Production has declined because of virus diseases.[22]

Cultivation

The plant is normally grown in well-drained loamy soil, using rhizomes planted at the start of the rainy season.[18] In addition, new plants can be started by seeds.[23] Growers harvest abacá fields every three to eight months after an initial growth period of 12–25 months.[1][18] Harvesting is done by removing the leaf-stems after flowering but before fruit appears.[1] The plant loses productivity between 15 and 40 years.[24] The slopes of volcanoes provide a preferred growing environment.[25] Harvesting generally includes several operations involving the leaf sheaths:

  • tuxying (separation of primary and secondary sheath)
  • stripping (getting the fibers)
  • drying (usually following the tradition of sun-drying).

When the processing is complete, the bundles of fiber are pale and lustrous with a length of 6–12 feet (1.8–3.7 m).[23]

In Costa Rica, more modern harvest and drying techniques are being developed to accommodate the very high yields obtained there.

According to the Philippine Fiber Industry Development Authority, the Philippines provided 87.4% of the world's abacá in 2014, earning the Philippines US$111.33 million.[28] The demand is still greater than the supply.[28] The remainder came from Ecuador (12.5%) and Costa Rica (0.1%).[28] The Bicol region in the Philippines produced 27,885 metric tons of abacá in 2014, the largest of any Philippine region.[28]

The Philippine Rural Development Program (PRDP) and the Department of Agriculture reported that in 2009–2013, Bicol Region had 39% share of Philippine abacá production while overwhelming 92% comes from Catanduanes Island. Eastern Visayas, the second largest producer had 24% and the Davao Region, the third largest producer had 11% of the total production. Around 42 percent of the total abacá fiber shipments from the Philippines went to the United Kingdom in 2014, making it the top importer.[28] Germany imported 37.1 percent abacá pulp from the Philippines, importing around 7,755 metric tons (MT).[28] Sales of abacá cordage surged 20 percent in 2014 to a total of 5,093 MT from 4,240 MT, with the United States holding around 68 percent of the market.[28]

Pathogens

Abacá is vulnerable to a number of pathogens, notably abaca bunchy top virus, abaca bract mosaic virus,[22] and abaca mosaic virus.[29]

Uses

Mats made from woven abacá fibers from the Philippines

Due to its strength, it is a sought after product and is the strongest of the natural fibers.[11] It is used by the paper industry for such specialty uses such as tea bags, banknotes[30] and decorative papers.[11] It can be used to make handcrafts such as hats,[31] bags, carpets, clothing and furniture.

Lupis is the finest quality of abacá.[32] Sinamay is woven chiefly from abacá.[33]

Textiles

The traditional t'nalak cloth of the T'boli dreamweavers are made from abacá fibers
A T'boli dreamweaver using a traditional loom

Abacá fibers were traditionally woven into sturdy textiles and clothing in the Philippines since pre-colonial times. Along with cotton, they were the main source of textile fibers used for clothing in the pre-colonial Philippines. Abacá cloth was often compared to calico in terms of texture and was a major trade commodity in the pre-colonial maritime trade and the Spanish colonial era.[34][35] There are multiple traditional types and names of abaca cloth among the different ethnic groups of the Philippines. Undyed plain abacá cloth, woven from fine fibers of abaca, is generally known as sinamáy in most of the islands. Abacá cloth with a more delicate texture is called tinampipi. While especially fine lace-like abacá cloth is called nipis or lupis. Fine abacá fibers may also be woven with piña, silk, or fine cotton to create a fabric called jusi.[6]

Traditional abacá textiles were often dyed in various colors from various natural dyes. These include blue from indigo (tarum, dagum, tayum, etc.); black from ebony (knalum or batulinao) leaves; red from noni roots and sapang; yellow from turmeric (kalawag, kuning, etc.); and so on. They were often woven into specific patterns, and further ornamented with embroidery, beadwork, and other decorations.[36][6] Most clothing made from abacá took the form of the baro (also barú or bayú, literally "shirt" or "clothing"), a simple collar-less shirt or jacket with close-fitting long sleeves worn by both men and women in most ethnic groups in the pre-colonial Philippines. These were paired with wraparound sarong-like skirts (for both men and women), close-fitting pants, or loincloths (bahag).[6][37][38]

During the Spanish colonial era, abacá cloth became known as medriñaque in Spanish (apparently derived from a native Cebuano name). They were exported to other Spanish colonies since the 16th century. A waistcoat of a native Quechua man in Peru was recorded as being made of medriñaque as early as 1584. Abacá cloth also appear in English records, spelled variously as medrinacks, medrianacks, medrianackes, and medrinacles, among other names. They were used as canvas for sails and for stiffening clothing like skirts, collars, and doublets.[6][34][39]

Philippine indigenous tribes still weave abacá-based textiles like t'nalak, made by the Tiboli tribe of South Cotabato, and dagmay, made by the Bagobo people.[40] Abacá cloth is found in museum collections around the world, like the Boston Museum of Fine Arts and the Textile Museum of Canada.[41]

The inner fibers are also used in the making of hats, including the "Manila hats," hammocks, matting, cordage, ropes, coarse twines, and types of canvas.[41][42]

Industrial textile production

Processing

Dyeing and weaving

Manila rope

Manila hawser is examined for defects at Brooklyn Navy Yard, New York, circa 1941

Manila rope is a type of rope made from manila hemp. Manila rope is very durable, flexible, and resistant to salt water damage, allowing its use in rope, hawsers, ships' lines, and fishing nets.[18] A 1 inch (2.5 cm) rope can require 4 metric tons (8,800 lb) to break.[25]

Manila ropes shrink when they become wet. This effect can be advantageous under certain circumstances, but if it is not a wanted feature, it should be well taken into account. Since shrinkage is more pronounced the first time the rope becomes wet, new rope is usually immersed into water and put to dry before use so that the shrinkage is less than it would be if the rope had never been wet. A major disadvantage in this shrinkage is that many knots made with manila rope became harder and more difficult to untie when wet, thus becoming subject of increased stress. Manila rope will rot after a period of time when exposed to saltwater.

Manila hemp rope was previously the favoured variety of rope used for executions by hanging, both in the U.K. and USA. Usually 3/4 to 1 inch diameter, boiled prior to use to take out any overelasticity. It was also used in the 19th century as whaling line.[45] Abacá fiber was once used primarily for rope, but this application is now of minor significance.

See also

Notes

  1. ^ A plant grown from a shoot takes three years to maturity; while a plant grown from a seed takes four years to maturity.[10]

Footnotes

  1. ^ a b c d e f g h i j k l m n Bailey 1947.
  2. ^ Bailey 1947, p. 2078.
  3. ^ Anon 2013
  4. ^ a b H. T. Edwards; B. E. Brewer; George E. Nesom; Otis Warren Barrett; William Scrugham Lyon & Murad M. Saleeby (1904). "Abacá (manila hemp)". Farmers' Bulletin. Bureau of Agriculture. Republic of the Philippines.
  5. ^ "Musa textilis". Germplasm Resources Information Network (GRIN). Agricultural Research Service (ARS), United States Department of Agriculture (USDA). Retrieved June 5, 2014.
  6. ^ a b c d e f Katrien Hendrickx (1904). "The Origins of Banana-fibre Cloth in the Ryukyus, Japan". Farmers' Bulletin. Studia anthropologica. Leuven University Press. 11: 170. ISBN 978-90-5867-614-6.
  7. ^ Dreher, Denise (1981). From the neck up : an illustrated guide to hatmaking (1st ed.). Minneapolis, Minn.: Madhatter. ISBN 9780941082006.
  8. ^ Ginsburg, Madeleine (1990). The hat: trends and traditions (1st U.S. ed.). Hauppauge, N.Y.: Barron's. ISBN 9780812061987. Tagal.
  9. ^ "Manila hemp". Transport Information Service, Gesamtverband der Deutschen Versicherungswirtschaft e.V. Retrieved May 15, 2011.
  10. ^ a b Worcester 1899, p. 506
  11. ^ a b c d e f g Wood & Roberts 2005, p. 301
  12. ^ Wong et al. 2002, p. 234
  13. ^ a b c d Yllano, O. B., Diaz, M. G. Q., Lalusin, A. G., Laurena, A. C., & Tecson-Mendoza, E. M. (2020). "Genetic Analyses of Abaca (Musa textilis Née) Germplasm from its Primary Center of Origin, the Philippines, Using Simple Sequence Repeat (SSR) Markers – The Philippine Agricultural Scientist". Retrieved February 16, 2021.{{cite web}}: CS1 maint: multiple names: authors list (link) CS1 maint: url-status (link)
  14. ^ Ploetz et al. 2007, p. 4
  15. ^ Ocampo, Ambeth R. (October 19, 2011). "History and design in Death Blankets". Inquirer. Retrieved June 2, 2023.
  16. ^ Blair 1906.
  17. ^ a b c Seekins 1993, p. 11
  18. ^ a b c d e Hoiberg 2010, p. 6
  19. ^ Tampos, Nikki (July 16, 2015). "What happened to Cebu's old train?". www.everythingcebu.com. Everything Cebu. Retrieved November 18, 2016.
  20. ^ Palmera, Erica Jean. "The Sugbo railway". www.rafi.org.ph. RAFI. Archived from the original on June 8, 2016. Retrieved November 18, 2016.
  21. ^ "Future Fibres: Abaca". www.fao.org. Retrieved February 16, 2017.
  22. ^ a b c Anon 2013a
  23. ^ a b Considine & Considine 1983, p. 1
  24. ^ Bailey 1947, p. 171.
  25. ^ a b Borneman 1997, p. 4
  26. ^ "BANANATEX®". www.bananatex.info. Retrieved July 12, 2021.
  27. ^ "Bananatex®, the World's First Waterproof Fabric Made From Banana Plants". Global Shakers. April 27, 2020. Retrieved July 12, 2021.
  28. ^ a b c d e f g "PH biggest abaca exporter | Malaya Business Insight". Malaya Business Insight. June 15, 2015. Archived from the original on August 9, 2016. Retrieved June 14, 2016.
  29. ^ "Sugarcane mosaic virus abaca mosaic strain (SCMVA0)[Overview]". Global Database. EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization). February 4, 2001. Retrieved September 4, 2021.
  30. ^ "A Primer on the New Generation Philippine Currency" (PDF). Bangko Sentral ng Pilipinas. p. 7. Archived from the original (PDF) on May 29, 2019. Retrieved July 12, 2019.
  31. ^ "All About Sinamay". Torb & Reiner. Archived from the original on January 20, 2020.
  32. ^ Gove 1976, p. 1347
  33. ^ Gove 1976a, p. 2122
  34. ^ a b Craig, Austin; Benitez, Conrado (1916). Philippine Progress Prior to 1898: A Source Book of Philippine History to Supply a Fairer View of Filipino Participation and Supplement the Defective Spanish Accounts. Manila: Philippine Education Co., Inc.
  35. ^ Ocampo, Keith R. (May 10, 2020). "Demand rises for PH abaca as raw material for PPE". Philippine Daily Inquirer. Retrieved May 30, 2023.
  36. ^ Palasi, Kat. "Philippine Natural Dyes: A Short Overview". HABI: The Philippine Textile Council. Retrieved May 31, 2023.
  37. ^ Coo, Stéphanie Marie R. (2014). Clothing and the Colonial Culture of Appearances in Nineteenth Century Spanish Philippines (1820–1896) (PhD thesis). Université Nice Sophia Antipolis.
  38. ^ Ramos, Marlene Flores (2016). The Filipina Bordadoras and the Emergence of Fine European-Style Embroidery Tradition in Colonial Philippines, 19th to early-20th Centuries (MA thesis). Mount Saint Vincent University. hdl:10587/1788. S2CID 194439772.
  39. ^ Castro-Baker, Sandra (2018). Textiles in the Philippine Landscape: A Lexicon and Historical Survey. Ateneo De Manila University Press. ISBN 9789715508957.
  40. ^ "Philippine Basketry of the Luzon Cordillera | www.flysfo.cn" (in Chinese). Flysfo.com. Archived from the original on September 30, 2017. Retrieved June 17, 2019.
  41. ^ a b "Abaca cloth". Retrieved September 1, 2015.
  42. ^ "Textile Museum of Canada Collection and Exhibitions | Textile Museum of Canada Collection and Exhibitions". collections.textilemuseum.ca. Retrieved September 1, 2015.
  43. ^ "BANANATEX®". www.bananatex.info. Retrieved July 12, 2021.
  44. ^ "Eliminating silo thinking and the word 'waste', plus a tip from Jimi Hendrix". www.innovationintextiles.com. Retrieved July 12, 2021.
  45. ^ Moby-Dick, 1851, Herman Melville

References

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EN

Abacá: Brief Summary ( englanti )

tarjonnut wikipedia EN

Abacá (/ɑːbəˈkɑː/ ah-bə-KAH; Filipino: Abaka [ɐbɐˈka]), Musa textilis, is a species of banana native to the Philippines. The plant grows to 13–22 feet (4.0–6.7 m), and averages about 12 feet (3.7 m). The plant, also known as Manila hemp, has great economic importance, being harvested for its fiber, also called Manila hemp, extracted from the leaf-stems.

The lustrous fiber is traditionally hand-loomed into various indigenous textiles (abacá cloth or medriñaque) in the Philippines. They still figure prominently as the traditional material of the barong tagalog, the national male attire of the Philippines, as well as in sheer lace-like fabrics called nipis used in various clothing components. Native abacá textiles also survive into the modern era among various ethnic groups, like the t'nalak of the T'boli people and the dagmay of the Bagobo people. Abacá is also used in traditional Philippine millinery, as well as for bags, shawls, and other decorative items. The hatmaking straw made from Manila hemp is called tagal or tagal straw.

The fiber is also exceptionally strong, stronger than hemp and naturally salt-resistant, making it ideal for making twines and ropes (especially for maritime shipping). It became a major trade commodity in the colonial era for this reason. The abacá industry declined sharply in the mid-20th century when abacá plantations were decimated by World War II and plant diseases, as well as the invention of nylon in the 1930s (which eventually replaced the use of abacá in maritime cordage). Today, abacá is mostly used in a variety of specialized paper products including tea bags, filter paper and banknotes. Manila envelopes and Manila paper derive their name from this fiber.

Abacá is classified as a hard fiber, along with coir, henequin and sisal. Abacá is grown as a commercial crop in the Philippines, Ecuador, and Costa Rica.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EN

Tekstilmuzo ( Esperanto )

tarjonnut wikipedia EO

Tekstilmuzoabakao (Musa textilis), ankaŭ nomata manila kanaboestas plantspecio el Orientazio. Ĝi apartenas al la genro muzo (Musa) en la familio Bananacoj (Musaceae). Ĝi estas uzata kiel fibroplanto. Ĝia fibroj estas uzata por faru salakvarezistaj ŝipŝnuroj. Kiel fibrobananotekstilbanano nomiĝas krom abakao ankaŭ aliaj fibroplantoj el la familio de la Bananacoj.

Karakterizaĵoj

la tekstilmuzo atingas alton de 3 ĝis 8 metroj kaj diametron de la pseŭdotrunko de 12 ĝis 30 centimetroj. La pseŭdotrunko konsistas el mola interno, la vera trunko, kaj ĝis 25 firme ĉirkaŭvinditaj foliingoj. El la malprofunda radika sistemo kreskas po planto ĝis 25 vertikalaj pseŭdotrunkoj.[1] La folitigoj atingas longecon de 60 ĝis 70 centrimetroj. La oblange eliptaj foliplantoj iĝas 1,2 ĝis 2,4 metrojn longaj kaj 20 ĝis 40 centimetojn larĝaj. L supra folisurfaco etas kalva kaj helverda, la malsupra havas lanugajn harojn kaj estas brunmakulita. De tre forta meza ripo de la folioj disbranĉiĝas paralelaj flanknervuroj.[2]

La infloresko estas longa kaj pendas. Ĝi havas ruĝe brunaj ĝis verdaj brakteoj, kiuj sidas tegolforme. La inforesko havas longecon de 10 kaj larĝecon de 6 centimetoj. Ja la malsupra flanko de ĉiuj brakteo roviĝas 10 ĝis 12 floroj en du vicoj. La unuseksaj floroj estas unusemetriaj kaj trinombaj. La albazaj 3 ĝis 6 floroj estas inaj kaj la alpintaj masklaj.

La fruktoj estas botanike beroj, ili estas verdaj kaj malforte kurbitaj. Ili atingas longecon de 5 ĝis 9 kaj larĝecon de 2 ĝis 3 centimetroj. Ili ne estas manĝeblaj. En la beroj evoluiĝas nigra semoj kun diametro de ĉ. 7 milimetroj.[2]

Depende de la kultivaro la vivdaŭro estas kvin ĝis 25 jaroj. Uzataj kiel fibroplantoj la planto maksimume atingas aĝon de 15 jaroj. La novaj pseudotrunkoj estas en la aĝo de 18 ĝis 24 monatoj maturaj por rikoltado. La rikolto okazas dum la florado.[1]

La kromosomaro de la tekstilmuzo havas 2n=20 kromosomoj.[2]

Disvastigo

La planto originas de la Filipinoj. Nuntempe ĝi estas kultivata en vastaj regionoj de Suda kaj sudorienta Azio respektive Meza kaj suda Ameriko. La tropika planto bezonas fekundan grundon kaj regulajn pluvojn.

Uzado

Ŝablono:Infokesto fibroj

Uzata estas precipe la ĝis du metrojn longaj durfibroj de la folioj. La fibro estas relative malfajnakaj havas ŝirdurecon de 45 ĝis 70 cN/tex. .[3] [4][5]

La ekonomie gravaj devenlandoj estas Filipinoj kaj Ekvadoro.[6] Indonezio kaj Panamo produktas ĉ. 100.000 t po jaro kaj rikolto de 0,1 ĝis 1,5 t/ha. [3].[5]

Uzado

La plej granda parto de la fibroj de tekstilmuzo estas uzata por fari paperon Ĝi ankaŭ estas uzata en la Aŭtoindustrio por anstataŭi plifortigitan polipropileno

Kiel kopolprodukto de la fibrouzo encimoj de la plantoj estas uzataj en la kosmetika industrio.

Literaturo

  • Robert R. Franck: Bast and other plant fibres. Woodhead Publishing Limited, Cambridge 2005. ISBN 1-85573-684-5

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EO

Tekstilmuzo: Brief Summary ( Esperanto )

tarjonnut wikipedia EO

Tekstilmuzo aŭ abakao (Musa textilis), ankaŭ nomata manila kanaboestas plantspecio el Orientazio. Ĝi apartenas al la genro muzo (Musa) en la familio Bananacoj (Musaceae). Ĝi estas uzata kiel fibroplanto. Ĝia fibroj estas uzata por faru salakvarezistaj ŝipŝnuroj. Kiel fibrobananoaŭ tekstilbanano nomiĝas krom abakao ankaŭ aliaj fibroplantoj el la familio de la Bananacoj.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EO

Musa textilis ( kastilia )

tarjonnut wikipedia ES
 src=
Embalado de cáñamo de Manila en Kali Telepak, Besoeki, Java.
 src=
Tapetes de fibra de abacá de Filipinas.

El abacá (Musa textilis) es una planta herbácea de gran porte, de la familia de las musáceas, nativa de las Filipinas. Su altura puede alcanzar los 5 metros y crece en lugares cálidos y lluviosos. Es bastante parecida al plátano (Musa × paradisiaca), que pertenece al mismo género, pero se diferencia de este en que sus frutos no son comestibles y en tener un follaje más erguido y angosto. Además, es su fibra la que le confiere una especial valía económica, por su utilidad para la industria textil.

Industria textil

Su fibra (producto también conocido como cáñamo de Manila)[1]​ es muy apreciada por su gran resistencia y durabilidad. Se compone principalmente de celulosa, lignina y pectina. A partir del segundo año, comienza a producirla. Ésta es obtenida en el tallo y la longitud de sus filamentos oscila de uno a cuatro metros. Su recolección es cada tres a seis meses.

La fibra de abacá es utilizada principalmente para producir papel y textiles no tejidos para diversos usos como bolsas de té, papel moneda, papel de envolver, sobres (los llamados sobres de Manila) y filtros. También se utiliza en la fabricación de cordajes, sombreros y en combinación con polímeros en la industria de automóviles.

En la elaboración de cabos, el abacá es usado de preferencia a cualquier otra fibra; porque, además de su enorme resistencia a la tensión, difícilmente se deteriora por la acción del agua dulce o salada y de otros elementos naturales, como el viento y el sol.

Historia

En la época de las exploraciones, los europeos entraron en contacto por primera vez con la fibra de abacá cuando Fernando Magallanes, al servicio de la Corona de Castilla desembarcó en Filipinas en 1521. Ya en ese momento, los nativos la cultivaban y la utilizaban para confeccionar telas. Durante la gobernación española, a este tipo de tejido se le denominaba medriñaque.[2]

Por su calidad y también afamado como cáñamo de Manila, se utilizó en el cordaje de los galeones que se construían usualmente en los astilleros de Cavite en la bahía de Manila. Estos galeones cubrieron la ruta Manila- Acapulco, denominada el Galeón de Manila entre 1565 y 1815 convirtiéndose así en la línea naviera más antigua de la historia.[3]

En 1897, Filipinas exportaba casi 100.000 toneladas de abacá,[4]​ y era uno de los tres cultivos comerciales más importantes, junto con el tabaco y el azúcar.[5]​ De hecho, desde 1850 hasta finales del siglo XIX, el azúcar y el abacá se alternaron como principal cultivo de exportación de Filipinas.[5]​ Este comercio del siglo XIX fue predominantemente con los Estados Unidos y la fabricación de cordaje se realizaba principalmente en Nueva Inglaterra, aunque con el tiempo la fabricación se trasladó a Filipinas.[5]

Excluyendo Filipinas, el abacá se cultivó a gran escala en Sumatra en 1925 bajo dominio neerlandés, al haber observado su cultivo en Filipinas para su utilización en cordelería desde el siglo XIX, seguido de plantaciones en América Central en 1929 patrocinadas por el Departamento de Agricultura de los Estados Unidos.[6]​ También fue cultivado en India y Guam.[7]​ La plantación comercial comenzó en 1930 en el Borneo Septentrional británico; al comienzo de la Segunda Guerra Mundial, la oferta de abacá de Filipinas fue eliminada por los japoneses.[6]

A principios de la década de 1900, un tren unía Danao a Argao transportando abacá filipino desde las plantaciones a la ciudad de Cebú para su exportación.[8]​ El tren y las vías férreas fueron destruidos durante la Segunda Guerra Mundial, sin embargo, las plantaciones de Abacá continúan y ahora se transportan a Cebú por carretera.[9]

Después de la guerra, el Departamento de Agricultura de los Estados Unidos inició la producción en Panamá, Costa Rica, Honduras y Guatemala. [7]​ En la actualidad, el abacá se produce principalmente en Filipinas y Ecuador.[10]​ Filipinas produce entre el 85%[11]​ y el 95%[7]​ del abacá mundial, y su producción emplea a 1,5 millones de personas. La producción ha disminuido debido a diversas enfermedades virales.[11]

Véase también

Referencias

  1. H. J. Jacquemin. Tratado práctico de las construcciones metálicas. 1947. Aumoniers del trabajo. Instituto Industrial profesional. Charleroi-Norte.
  2. Blair, Emma (1906). The Philippine Islands, 1493-1898 Vol. 15. Arthur H. Clark Company.
  3. Guampedia (ed.). «La Nao de China: The Spanish Treasure Fleet System» (en inglés). Consultado el 3 de enero de 2021.
  4. Worcester, Dean C. (1899). The Philippine Islands and Their People. Nueva York: The Macmillan Company. p. 506.
  5. a b c Seekins, Donald M. (1993). Ronald E. Dolan, ed. Philippines: A Country Study. Washington DC: United States Government Printing Office. ISBN 0-8444-0748-8.
  6. a b Dale H. Hoiberg, ed. (2010). «Sbaca». Encyclopædia Britannica. 1: A - ak Bayes (15ª edición). Chicago: Encyclopædia Britannica Inc. p. 6. ISBN 978-0-85229-961-6.
  7. a b c Wood, Frances A.; Roberts, George A. F. (2005). Ghillean Prance; Mark Nesbitt, eds. The Cultural History of Plants. Nueva York: Routledge. ISBN 0-415-92746-3.
  8. Tampos, Nikki. «What happened to Cebu's old train?». www.everythingcebu.com. Everything Cebu. Consultado el 3 de enero de 2021.
  9. Palmera, Erica Jean. «The Sugbo railway». www.rafi.org.ph. RAFI. Archivado desde el original el 8 de junio de 2016. Consultado el 3 de enero de 2021.
  10. «Future Fibres: Abaca». www.fao.org (en inglés). Consultado el 3 de enero de 2021.
  11. a b «(Research) Plant Molecular Biology and Plant Virology». National Institute of Molecular Biology and Biotechnology. 2013. Archivado desde el original el 3 de diciembre de 2013. Consultado el 3 de enero de 2021.

 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autores y editores de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia ES

Musa textilis: Brief Summary ( kastilia )

tarjonnut wikipedia ES
 src= Embalado de cáñamo de Manila en Kali Telepak, Besoeki, Java.  src= Tapetes de fibra de abacá de Filipinas.

El abacá (Musa textilis) es una planta herbácea de gran porte, de la familia de las musáceas, nativa de las Filipinas. Su altura puede alcanzar los 5 metros y crece en lugares cálidos y lluviosos. Es bastante parecida al plátano (Musa × paradisiaca), que pertenece al mismo género, pero se diferencia de este en que sus frutos no son comestibles y en tener un follaje más erguido y angosto. Además, es su fibra la que le confiere una especial valía económica, por su utilidad para la industria textil.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autores y editores de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia ES

Kanepbanaan ( viro )

tarjonnut wikipedia ET

Kanepbanaan ehk kiubanaan (ka manillakanep; ladinakeelne teaduslik nimetus Musa textilis) on taimeliik banaani perekonnast. Ta meenutab pärisbanaani, kuid lehed on kitsamad ja sirgemad ning vili ei ole söödav.

Taime ehitus

Lehed

Lehelabad on piklikud, tipu suunas kitsenevad, 1,5–2 m pikkused, 40–50 cm laiused, otsast kitsad ja tömbid, aluse juures ümarad. Lehe pooled on aluse juures ebavõrdsed. Keskrood on roheline nagu lehelaba. Leherootsud on 40–50 cm pikkused, tugevapoolsed ja kõvad.

Õied

Õisikuraag on paljas või kergelt udemetes. Kandelehed on rohelised, kuni 50 cm pikkused, väga teravad. Alumised õied on emasõied, ülemised isasõied.

Emasõisi on kandelehe kohta umbes 10 kahes reas. Sigimik on 5 cm pikkune, roheline, paljas.

Ebavars

Nagu teistelgi banaanidel, moodustavad üksteise sisse keerdunud lehetuped toruja ebavarre. Ebavarred on 2,5–4 m kõrgused. Nende läbimõõt on aluse juures 15–20 cm. Nad on rohelised või lillakad, alt võivad olla isegi mustad. Lehetuppedel ja leherootsudel puudub vaha.

Levik

Kanepbanaan on pärit Filipiinidelt ja Kalimantanilt, kultuurtaimena kasvatatakse ka mujal troopikas, sealhulgas Malaisias, Austraalias, Aafrikas, Costa Ricas jm.

Kasutamine

Kanepbanaani on kultuurtaimena hakatud kasvatama Filipiinidel 16. sajandil. Praegu on tal mõnel pool suur tähtsus, sest temast saadakse tugevat ja vastupidavat tekstiilikiudu manillat. Seda kiudu, mille pikkus ulatub 2 meetrini, saadakse alates taime kolmandast eluaastast ebavarrest ja leherootsude servadest. Kiud eemaldatakse mehaaniliselt lehtede välispinnalt.


Välislingid


lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Vikipeedia autorid ja toimetajad
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia ET

Kanepbanaan: Brief Summary ( viro )

tarjonnut wikipedia ET

Kanepbanaan ehk kiubanaan (ka manillakanep; ladinakeelne teaduslik nimetus Musa textilis) on taimeliik banaani perekonnast. Ta meenutab pärisbanaani, kuid lehed on kitsamad ja sirgemad ning vili ei ole söödav.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Vikipeedia autorid ja toimetajad
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia ET

Abaka ( baski )

tarjonnut wikipedia EU
Broom icon.svg
Orrialde hau euskara ikasten ari den lankide batek egin du
Euskaraz dakien lankide batek testua zuzendu eta erroreak egileari irakatsi ahal dizkio

Abaka (Musa textilis) Musaceae familiako landare belarkara da. Zuntza egiteko landatzen da. Musa generoa bananaren genero bera da.

Jatorriz Filipinetakoa da. Klima tropikala behar du, eta Borneon eta Sumatran ere lantzen da .

Osaketa

Bereziki zelulosa, lignina eta pektina.

Erabilerak

Zuntza landarearen mamitik lortzen da. Harekin, eguzki eta ur eta haizearen eragina jasatzeko, korda oso gogor eta iraunkorrak egiten dituzte. Papera produzitzeko ere erabiltzen da.

(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipediako egileak eta editoreak
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EU

Abaka: Brief Summary ( baski )

tarjonnut wikipedia EU

Abaka (Musa textilis) Musaceae familiako landare belarkara da. Zuntza egiteko landatzen da. Musa generoa bananaren genero bera da.

Jatorriz Filipinetakoa da. Klima tropikala behar du, eta Borneon eta Sumatran ere lantzen da .

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipediako egileak eta editoreak
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia EU

Manilla

tarjonnut wikipedia FI

Manilla (manilahamppu, abaca) (Musa textilis) on monivuotinen banaanikasveihin kuuluva trooppinen kasvi. Manillakuidut saadaan rungon ympärillä olevista lehtitupista murskaamalla ja kaapimalla irti. Manilahamppu on kotoisin Filippiineiltä, jossa sitä vielä pääasiallisesti viljellään.[2]

Manilla on luonnonkuiduista vahvin. Se on karkeaa, mutta hyvin taipuisaa. Kuitu on väriltään kellertävä. Manillaa käytetään köysien ja purjehdustarvikkeiden raaka-aineena, sillä se kestää merivettä paremmin kuin sisali ja hamppu, eikä ime itseensä vettä yhtä paljon, joten se ei myöskään homehdu tai mätäne niin helposti kuin muut kuidut. Lisäksi manilla on hyvin kevyt kuitu. Se on jopa 20 % kevyempää kuin hamppu. Manilla kutistuu voimakkaasti kastuessaan.

Muuta

  • Veijo Meren pienoisromaani Manillaköysi kertoo manillasta tehdyn köyden vartalonsa ympärille sitoneesta sotamiehestä.

Lähteet

Aiheesta muualla

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedian tekijät ja toimittajat
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia FI

Manilla: Brief Summary

tarjonnut wikipedia FI

Manilla (manilahamppu, abaca) (Musa textilis) on monivuotinen banaanikasveihin kuuluva trooppinen kasvi. Manillakuidut saadaan rungon ympärillä olevista lehtitupista murskaamalla ja kaapimalla irti. Manilahamppu on kotoisin Filippiineiltä, jossa sitä vielä pääasiallisesti viljellään.

Manilla on luonnonkuiduista vahvin. Se on karkeaa, mutta hyvin taipuisaa. Kuitu on väriltään kellertävä. Manillaa käytetään köysien ja purjehdustarvikkeiden raaka-aineena, sillä se kestää merivettä paremmin kuin sisali ja hamppu, eikä ime itseensä vettä yhtä paljon, joten se ei myöskään homehdu tai mätäne niin helposti kuin muut kuidut. Lisäksi manilla on hyvin kevyt kuitu. Se on jopa 20 % kevyempää kuin hamppu. Manilla kutistuu voimakkaasti kastuessaan.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedian tekijät ja toimittajat
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia FI

Abaca ( ranska )

tarjonnut wikipedia FR

L'abaca (ou chanvre de Manille), Musa textilis, est une espèce de bananier de la famille des Musaceae, originaire des Philippines.

Il est cultivé depuis longtemps aux Philippines pour les fibres de son pseudo-tronc qui peuvent être transformées en cordages, vêtements et objets d’artisanat. Elles servent aussi à la fabrication de papiers spéciaux tels que les billets de banque, de papiers filtres, de sachets de thé entre autres.

Étymologie

Le nom de genre Musa est un emprunt à l’arabe مَوْزَة, mawsa, « banane ». Le nom générique choisi par Linné a été publié dans Species plantarum en 1753. Ce nom est également un hommage à Antonius Musa, médecin de l’empereur Auguste.

L'épithète spécifique textilis est le nom latin désignant un « tissu » (tissé), en raison de l’usage de la fibre textile de l’espèce.

Le terme français abaca est un emprunt probable (en 1664) à l’espagnol abaca, lui-même emprunté au tagalog abaka. Le mot désigne l’arbre Musa textilis et sa fibre. Ce nom est masculin mais il a été féminin jusqu’en 1752[1].

Nomenclature

Le botaniste espagnol d’origine française, Luis Née (1735-1807) accompagna l’expédition dirigée par Alessandro Malaspina et José de Bustamante y Guerra dans l’exploration des possessions espagnoles d’Amérique et d’Asie. Il ramena une énorme collection de spécimens de plantes qu’il décrivit peu à peu dans une revue scientifique. Il publia la description de Musa textilis en 1801, dans Anales de Ciencias Naturales 4: 123[2].

Synonymes

Selon Powo, les synonymes sont[3]

  • Musa abaca Perr.
  • Musa amboinensis Miq.
  • Musa mindanaensis Miq.
  • Musa tikap Warb.

Description

L’abaca est une plante herbacée, vivace, qui se développe à partir de courts rhizomes donnant naissance à un groupe de plusieurs à une douzaine de pseudotroncs, de 3 à 8 m de haut, et de 12 à 30 cm de diamètre, surmontés d’un faisceau de feuilles. Ces pseudo-troncs sont formés par l’emboîtement de gaines foliaires[4],[5].

 src=
Inflorescence portant fleurs et fruits

Chaque gaine foliaire[n 1] se prolonge au début de sa croissance, par un pétiole et un limbe. Les gaines foliaires les plus anciennes qui ont perdu leurs pétiole et limbe sont à l’extérieur du pseudo-tronc; les gaines les plus récentes sont au centre. Le pétiole fait de 60 à 70 cm de long, et le limbe est oblong, et fait de 1,2 à 2,4 m de long sur 20 à 40 cm de large. La face supérieure est d’un vert vif et la face inférieure pruineuse et souvent avec de grandes taches brunes. Le limbe est parcouru par une nervure médiane trapue.

L’inflorescence terminale est longue, d’abord verticale puis pendante. Elle est composée de bractées fortement imbriquées entre elles, avec à leur aisselle un groupe de fleurs. Les bractées sont brun rougeâtre, celles qui sont stériles sont vertes ou verdâtres, jusqu’à 50 cm de long. Les bractées sont de forme ovales, de 10 × 6 cm. Chaque bractée porte de 10 à 12 fleurs en deux rangées. Les fleurs dans les bractées de la base sont femelles ou bisexuelles, celles des bractées distales sont mâles. Parfois dans les formes cultivées toutes les fleurs sont stériles[4].

L’abaca est pollinisé par les chauves-souris[6]. C’est une plante allogame, demandant une fécondation croisée entre deux individus distincts.

Le fruit est une baie verte, légèrement trigone, recourbée de 5 à 9 cm de long sur 2 à 3 cm de diamètre, non comestible en raison de sa forte teneur en grosses graines noires. Les graines sont noires d’environ 7 mm de diamètre.

À maturité des fruits, le pseudo-tronc meurt. Des drageons du même rhizome, prennent en général le relais.

Parmi plus de 400 cultivars d’abaca aux Philippines, seuls 20 ont une importance commerciale[6].

Distribution

Selon Powo (Kew), Musa textilis est originaire des Philippines. Il a été introduit aux îles Andaman, Bornéo, îles Caroline, Chine du Centre-Sud et du Sud-Est, au Costa Rica, Java, Myanmar, île Nicobar, Trinidad-Tobago[3].

Actuellement, il est cultivé aux Philippines et dans d’autres pays d’Asie du Sud-Est, en Chine (Guangdong, Guangxi, Yunnan), ainsi qu’en Amérique centrale et en Équateur et en Afrique (Guinée équatoriale, Kenya).

Culture

 src=
Fibres d'abaca séchant sur le bord d'une plantation, Costa Rica.

La culture de l’abaca commence aux Philippines à partir de 1830. L’occupation des Philippines par les États-Unis en 1904 marqua un tournant dans la production. Les Américains établissent des plantations dans l’île de Mindanao, dans la région de Davao et lancent des programme de recherche en vue d’améliorer le rendement et la qualité des fibres. Quelques années plus tard, les Japonais, pourvus d’importants capitaux s’installent aussi à Davao[5].

Jusque dans les années 1920, il n’existait pas ou peu de cultures commerciales en dehors des Philippines[5].

Selon des estimations de la FAO, la production mondiale annuelle moyenne de fibres d’abaca en 2001–2005 était d’environ 99 000 t. Les principaux producteurs étaient les Philippines avec une moyenne annuelle d’environ 69 000 t et l’Équateur avec environ 28 000 t.

En 2020, les deux plus gros producteurs d’abaca sont les Philippines et l’Équateur , suivis de loin par le Costa Rica et l’Indonésie[7].

Production d’abaca[7]
en tonnes Pays 2020 Philippines 67 388 Équateur 36 634 Costa Rica 1 242 Indonésie 561

L’abaca a besoin des conditions chaudes et humides des tropiques pour bien pousser. Il est cultivé avec succès à des latitudes comprises entre 5°S et 15°N, avec une température moyenne de 27 °C, et une humidité relative d’environ 80 %.

Quand le premier pseudo-tronc pousse à partir de semis, de nombreux drageons commencent également à pousser à la base de la plante. Les plantes provenant de drageons d'un an peuvent fleurir 10–12 mois après leur transplantation, et celles provenant de cormes (organe de réserve souterrain) après 16 à 18 mois[6].

Récolte

 src=
Extraction des fibres de la gaine foliaire

Les pseudo-troncs sont récoltés individuellement à l’apparition de la feuille terminale, une petite feuille qui précède la sortie de l’inflorescence. La récolte d’un pseudo-tronc consiste à écimer le tronc à la base des limbes et à abattre le tronc par une coupe oblique à proximité du niveau du sol.

Dans les 24 heures suivant la coupe du pseudo-tronc, les gaines foliaires sont déroulées une par une. La qualité des fibres varie suivant leur position dans le pseudo-tronc. Les gaines extérieures donnent des fibres solides, grossières et plus sombres (meilleures pour des cordages) et les gaines intérieures donnent des fibres plus légèrement colorées, moins résistantes, et plus fines (meilleures pour la fabrication de papier)[6].

Les couches extérieures des gaines foliaires sont détachées en rubans de 5–8 cm de large, avec un couteau ou un morceau de bambou pointu. Ces rubans (ou tuxies) sont ensuite nettoyés de leur pulpe[8].

Propriétés de la fibre

 src=
Fibres d’abaca mises à sécher

La fibre primaire est obtenue à partir des faisceaux vasculaires de la couche extérieure de la gaine foliaire. La couche intermédiaire contient une petite quantité de fibres secondaires fragiles, et la couche interne ne contient pas de fibres.

La fibre de l’abaca est classée parmi les fibres dures, comme le sisal. Elle est remarquable pour sa solidité et sa résistance à l’eau douce et salée. Elle est trois fois plus résistante que la fibre de coton (Gossypium spp.), deux fois plus que le sisal et est également plus résistante que le chanvre (Cannabis sativa L.) et le chanvre du Bengale (Crotalaria juncea L.). Elle est plus résistante à l’eau salée que la plupart des autres fibres végétales[6].

L’industrie du papier utilise les meilleures qualités de fibre d’abaca pour les papiers poreux et résistants tels que les sachets de thé et le papier d’emballage de saucisses. Les qualités inférieures sont utilisées pour fabriquer des papiers résistants tels que les sacs d’aspirateurs et les enveloppes de Manille.

Utilisations

L’abaca a une importance économique, en raison de sa fibre, appelée chanvre de Manille, extraite de la gaine foliaire du pseudo-tronc.

La fibre est utilisée pour fabriquer des ficelles et des cordes. Elle a longtemps été la fibre préférée pour les cordages de pêcheurs et des marins, en raison de sa solidité et de sa résistance à l’eau de mer mais cet usage s’est retreint avec l’avènement des fibres synthétiques.

 src=
Chapeau d’abaca

Actuellement, la fibre sert principalement à fabriquer différents produits en papier, comprenant des sachets de thé, des billets de banque, du papier filtre, du papier d’emballage de saucisses, du papier pour condensateurs, du papier à cigarettes et les fameuses enveloppes de Manille (qui étaient traditionnellement fabriquées à partir de vieux cordages en abaca)[6].

Au Japon, l’abaca est utilisé dans la fabrication des kairyo hanshi ou papiers hanshi améliorés, après la seconde guerre mondiale. En Thaïlande, l’abaca est utilisé dans la confection de papiers fantaisies et les objets artisanaux. Il est aussi utilisé pour fabriquer des papiers pour l’écriture ou l’impression[9].

Une fois floconnée, la fibre convient à fabriquer des textiles. Le floconnage est un processus au cours duquel les paquets de fibres sont coupés à une longueur uniforme afin qu’ils puissent être filés dans un dispositif de filature du coton. Elle sert à fabriquer des étoffes haut de gamme, particulièrement dans des mélanges avec de la soie ou de la fibre d’ananas (Ananas comosus (L.) Merr.).

La fibre de l’abaca est également utilisée pour des produits artisanaux tels que des paniers, des dessous de plat, des hamacs, des sacs et des chaussures. Elle trouve de plus en plus d’usages dans les matériaux de construction manufacturés tels que les panneaux de revêtement, les carreaux de sol et les tuiles, et comme fibre de renfort dans l’asphalte et le béton. Elle est aussi utilisée dans les composites de plastique en carrosserie automobile comme substitut au renfort en fibre de verre.

Notes

  1. Partie plus ou moins dilatée de la base d'une feuille entourant la tige

Références

  1. Alain Rey (direction), Marianne Tomi, Tristan Hordé, Chantal Tanet, Alain Rey, Dictionnaire historique de la langue française, Tomes I et II, Le Robert, 2016
  2. Anales de Ciencias Naturales, « De la Abacá, Musa textilis, Née », sur BHL
  3. a et b (en) Référence Plants of the World online (POWO) : Musa textilis Née
  4. a et b (en) Référence Flora of China : Musa textilis
  5. a b et c IRCT [Guadeloupe], « Note bibliographique sur l’abaca (Musa textilis, Née) », Coton et Fibres Tropicales, vol. 4, no 2,‎ 1949, p. 57-67 (lire en ligne)
  6. a b c d e et f G. Vaughan, Musa textilis, Née (PROTA4U), PROTA Network Office Europe, 24 april 2022. (lire en ligne)
  7. a et b « Culture d’abaca », sur FAOSTAT (consulté le 24 avril 2022)
  8. Victor Waller, Astrid Wilsby, Abaca in the Philippines, an overview of a potential important resource for the country: Relating the tensile strength of the single fiber to the microfibrilar angle, Agricultural Science Paper, Pulp and Fiber Technology, 2019
  9. Claude Laroque, Université Paris I Panthéon-Sorbonne, en collaboration avec des instituts partenaires en Chine, Corée et au Japon, « Musa textilis Née », sur Khartasia (consulté le 25 avril 2022)

Liens internes

Entrées de Wikipedia traitant de la fabrication du papier. Celles marquées de ** comportent des dessins à l’encre illustrant le processus de fabrication du papier.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia FR

Abaca: Brief Summary ( ranska )

tarjonnut wikipedia FR

L'abaca (ou chanvre de Manille), Musa textilis, est une espèce de bananier de la famille des Musaceae, originaire des Philippines.

Il est cultivé depuis longtemps aux Philippines pour les fibres de son pseudo-tronc qui peuvent être transformées en cordages, vêtements et objets d’artisanat. Elles servent aussi à la fabrication de papiers spéciaux tels que les billets de banque, de papiers filtres, de sachets de thé entre autres.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia FR

Abacá ( Iiri )

tarjonnut wikipedia GA

Snáithín a fhaightear ó ghas duilleoige i ngné Fhilipíneach banana is ea abacá. Tugtar cnáib MhainileMusa textilis air freisin. Is planda den fhine Musaceae é, is é sin, fine na mbananaí.

Láidir snámhach. In úsáid chun cáblaí is cairpéid a dhéanamh. Saothraítear an t-abacá ar bhonn tráchtála sna hOileáin Fhilipíneacha, in Eacuadór agus i gCósta Ríce.

 src=
Tá an t-alt seo bunaithe ar ábhar as Fréamh an Eolais, ciclipéid eolaíochta agus teicneolaíochta leis an Ollamh Matthew Hussey, foilsithe ag Coiscéim sa bhliain 2011. Tá comhluadar na Vicipéide go mór faoi chomaoin acu beirt as ucht cead a thabhairt an t-ábhar ón leabhar a roinnt linn go léir.
 src=
Is síol é an t-alt seo. Cuir leis, chun cuidiú leis an Vicipéid.
Má tá alt níos forbartha le fáil i dteanga eile, is féidir leat aistriúchán Gaeilge a dhéanamh.


lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Údair agus eagarthóirí Vicipéid
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia GA

Abacá ( galicia )

tarjonnut wikipedia gl Galician

O abacá (Musa textilis) é unha especie da familia das musáceas que dá un fruto semellante ao plátano e que é propia das Filipinas. A partir do terceiro ano a planta comeza a producir febras de ata dous metros de longo, coñecidas como cánabo de Manila, a fibra máis grosa úsase para fabricar sacos e sogas e da máis fina fanse teas. O abacá pode chegar a unha altura de cinco ou dez metros, require para o seu desenvolvemento humidade e chuvia durante todo o ano, medrando sobre todo nas costas sur e leste das Filipinas[1] A planta introduciuse desde as Filipinas en Indonesia e América Central e do Sur[2]

Notas

  1. Keat Gin Ooi Southeast Asia: A Historical Encyclopedia, from Angkor Wat to East Timor.ABC-CLIO, 2004, páxina 111
  2. Amar K. Mohanty, Manjusri Misra e Lawrence Thaddeus Drzal Natural fibers, biopolymers, and biocomposites. CRC Press, 2005, páxina 87
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autores e editores de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia gl Galician

Abacá: Brief Summary ( galicia )

tarjonnut wikipedia gl Galician

O abacá (Musa textilis) é unha especie da familia das musáceas que dá un fruto semellante ao plátano e que é propia das Filipinas. A partir do terceiro ano a planta comeza a producir febras de ata dous metros de longo, coñecidas como cánabo de Manila, a fibra máis grosa úsase para fabricar sacos e sogas e da máis fina fanse teas. O abacá pode chegar a unha altura de cinco ou dez metros, require para o seu desenvolvemento humidade e chuvia durante todo o ano, medrando sobre todo nas costas sur e leste das Filipinas A planta introduciuse desde as Filipinas en Indonesia e América Central e do Sur

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autores e editores de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia gl Galician

Filipinska konoplja ( Kroatia )

tarjonnut wikipedia hr Croatian

Filipinska konoplja (abaka, lat. Musa textilis) biljna vrsta iz porodice bananovki, nije u nikakvom srodstvu sa konopljom (Cannabis) koja pripada porodici konopljovke. Vlakna filipinske konoplje najčvršća su biljna vlakna otporna na vodu[1], i koriaste se za izradu konopaca[2]

Autohtonaa je na Filipinima a uvezena je i na Nikobare, Mjanmar, južnu Kinu, Andamane, Borneo, Trinidad i Tobago i Kostariku.

Logotip Zajedničkog poslužitelja
Na Zajedničkom poslužitelju postoje datoteke vezane uz: Filipinska konoplja
Logotip Wikivrsta
Wikivrste imaju podatke o: Musa textilis

Izvori

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autori i urednici Wikipedije
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia hr Croatian

Nićata banana ( yläsorbi )

tarjonnut wikipedia HSB

Nićata banana (Musa textilis) je štom ze swójby bananowych rostlinow (Musaceae).

Wopis

Stejnišćo

Rozšěrjenje

Wužiwanje

Nóžki

  1. W internetowym słowniku: Banane

Žórła

  • Aichele, D., Golte-Bechtle, M.: Was blüht denn da: Wildwachsende Blütenpflanzen Mitteleuropas. Kosmos Naturführer (1997)
  • Brankačk, Jurij: Wobrazowy słownik hornjoserbskich rostlinskich mjenow na CD ROM. Rěčny centrum WITAJ, wudaće za serbske šule. Budyšin 2005.
  • Kubát, K. (Hlavní editor): Klíč ke květeně České republiky. Academia, Praha (2002)
  • Lajnert, Jan: Rostlinske mjena. Serbske. Němske. Łaćanske. Rjadowane po přirodnym systemje. Volk und Wissen Volkseigener Verlag Berlin (1954)
  • Rězak, Filip: Němsko-serbski wšowědny słownik hornjołužiskeje rěče. Donnerhak, Budyšin (1920)
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia HSB

Nićata banana: Brief Summary ( yläsorbi )

tarjonnut wikipedia HSB

Nićata banana (Musa textilis) je štom ze swójby bananowych rostlinow (Musaceae).

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia authors and editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia HSB

Pisang abaka ( Indonesia )

tarjonnut wikipedia ID

Pisang abaka (Musa textilis) adalah salah satu spesies pisang yang merupakan tumbuhan asli Filipina namun tumbuh liar dengan baik di Kalimantan,Sumatra, Sulawesi Utara (khusunya di pulau Talaud di desa Essang). Nama lainnya antara lain pisang manila, dan pisang serat.

Penggunaan

 src=
Habitus pisang abaka.

Serat pisang ini diambil dari batang semunya yang dikeringkan. Dari serat ini dapat dibentuk menjadi benang. Pakaian tradisional Filipina dibuat dengan menggunakan serat tanaman ini. Pisang Abaca tersebut mulai di olah menjadi bahan kertas uang, pisang abaca juga terdapat di kawasan pegunungan Gampong Suak Buluh, Kecamatan Simeulue Timur. Gampong tersebut terletak sekitar 15 kilometer dari Sinabang, ibu kota Kabupaten Simeulue, Aceh. menteri BUMN tertarik dengan serat abaca karena mempunyai kualitas yang bagus dan bisa membuka peluang usaha bagi masyarakat.Sebelumnya pisang ini menjadi gulma yang banyak tumbuh di lingkungan masyarakat tetapi setelah di ketahui kegunaan dan nilai ekonomi sangat tinggi banyak masyarakat mulai membudidayakan pisang abaca tersebut

 src= Artikel bertopik tumbuhan ini adalah sebuah rintisan. Anda dapat membantu Wikipedia dengan mengembangkannya.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Penulis dan editor Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia ID

Pisang abaka: Brief Summary ( Indonesia )

tarjonnut wikipedia ID

Pisang abaka (Musa textilis) adalah salah satu spesies pisang yang merupakan tumbuhan asli Filipina namun tumbuh liar dengan baik di Kalimantan,Sumatra, Sulawesi Utara (khusunya di pulau Talaud di desa Essang). Nama lainnya antara lain pisang manila, dan pisang serat.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Penulis dan editor Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia ID

Musa textilis ( Italia )

tarjonnut wikipedia IT

L'àbaca o abacà (dallo spagnolo abacá, dal tagal abakà[1]) (Musa textilis Néel, 1801) è una pianta appartenente alla famiglia delle Musacee, originaria delle Filippine[2], la cui fibra è nota anche col nome volgare di canapa di Manila (o canapa di Cebu o canapa di Davao).

Descrizione

Le foglie crescono sul tronco della pianta e le loro basi formano una guaina intorno al fusto; di queste ce ne sono approssimativamente 25, di 5 cm di diametro e con un numero di 12-25 foglie aventi dei piccioli sovrapposti, che coprono il gambo formando un arbusto o "falso tronco" di circa 30–40 cm di diametro. Crescono in fasi successive: i più maturi sulla parte inferiore del tronco, quelli più giovani sulla sua parte superiore. Le guaine contengono le preziose fibre. Le fibre grezze variano dagli 1,5 ai 3,5 m di lunghezza. Sono composte delle sostanze presenti in una pianta quali la cellulosa, la lignina e la pectina. La fibra, una volta filata, viene venduta con il nome di canapa di Manila, la capitale delle Filippine.

Distribuzione e habitat

Originaria delle Filippine, dove è ampiamente coltivata, la specie è stata introdotta in numerosi paesi tropicali tra cui il Borneo, Giava, Sumatra e le isole Andamane e Nicobare.[2]

Coltivazione

La pianta è di norma coltivata in terreni fertili e ben drenati; si utilizzano radici collocate nella terra all'inizio della stagione delle piogge, e perciò ormai mature. La raccolta nei campi di abaca è fatta con una frequenza di 3-8 mesi, dopo un periodo iniziale di crescita di 18-25 mesi e dopo una durata di vita di circa 10 anni. In genere essa presuppone delle operazioni alle guaine fogliari: la “sguainatura” (separazione delle guaine superficiali e profonde), la “spampanatura”[3] (asportazione delle foglie, da cui si ottengono le fibre), l'essiccagione (alla luce del sole, come da tradizione).
Le fibre di abaca possono essere filate in spaghi o corde. In particolare le corde, essendo molto resistenti (specie all'azione dell'acqua salata) e flessibili, sono ottime per cavi da marina (affini alle “gómene”) e reti da pesca. Con le stesse fibre, poi, si possono produrre oggetti (perlopiù artigianali) come borse, tappeti, vestiti e mobili. Tali sostanze fibrose, peraltro, una volta ridotte in pasta umida, possono essere trattate fino a ricavare prodotti cartacei (per es. bustine di tè, cartamoneta, carta speciale, involucri per confezionare sottovuoto).

Usi

Dalla pianta è ricavata una fibra tessile vegetale, chiamata a sua volta abaca o, più spesso, canapa di Manila, che viene estratta dalle foglie, larghe ed oblunghe, e dagli steli ed è utilizzata sia per fabbricare spaghi, gomene e corde (grazie alla notevole resistenza, flessibilità e leggerezza) nella maggior parte dei casi, mentre con le fibre migliori si fanno tessuti e tele estremamente resistenti. Nei luoghi di produzione con i suoi filamenti, detti "Tagal", si fanno trecce per cappelli.

A Sumatra la coltivazione in larga scala dell'abaca fu avviata nel 1925 dagli olandesi, che sin dal XIX secolo avevano notato la sua coltivazione nelle Filippine, finalizzata alla fabbricazione del cordame. In seguito è stata estesa alle piantagioni dell'America centrale grazie ai finanziamenti ottenuti dal dipartimento per l'agricoltura degli Stati Uniti. Prima della seconda guerra mondiale, nel 1930, furono introdotte delle piantagioni su vasta scala nel Borneo settentrionale sotto l'occupazione britannica.

Con lo scoppio della seconda guerra mondiale gli approvvigionamenti dalle Filippine furono assorbiti dal Giappone.

Etichettatura tessile

Sigla AB

Note

  1. ^ Il Nuovo De Mauro: s. v. abacà
  2. ^ a b (EN) Musa textilis, su Plants of the World Online, Royal Botanic Gardens, Kew. URL consultato il 10 aprile 2022.
  3. ^ Il termine (dʼambito agrario), con cui si indica l'operazione dello spogliare la vite delle foglie (dette pampane [pàm-] in Toscana), è qui usato estensivamente.

 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autori e redattori di Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia IT

Musa textilis: Brief Summary ( Italia )

tarjonnut wikipedia IT

L'àbaca o abacà (dallo spagnolo abacá, dal tagal abakà) (Musa textilis Néel, 1801) è una pianta appartenente alla famiglia delle Musacee, originaria delle Filippine, la cui fibra è nota anche col nome volgare di canapa di Manila (o canapa di Cebu o canapa di Davao).

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autori e redattori di Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia IT

Pluoštinis bananas ( Liettua )

tarjonnut wikipedia LT

Pluoštinis bananas (lot. Musa textilis) – bananinių (Musaceae) šeimos bananų (Musa) genties žolinių augalų rūšis.

Auginami daugiausiai Filipinuose.

Iš pluoštinio banano lapamakščių gaminamas labai stiprus pluoštas abaka. Vikiteka

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia LT

Abaca ( flaami )

tarjonnut wikipedia NL

De abaca (Musa textilis) is een bananensoort die een vezel levert, de manillahennep. Als alle bananen is het een forse plant (tot een hoogte van 8 m) met een schijnstam, die bestaat uit brede bladscheden die zich aan de top horizontaal spreiden.

Omstreeks 1800 werd de teelt van de abaca door de Spaanse kolonisator georganiseerd op de Filipijnen. Dit land bezit het feitelijke monopolie van de productie door het zeer gunstige klimaat en de aanwezigheid van de nodige arbeidskrachten voor het losmaken van de vezels. Bij de oogst worden de stammen in stukken gesneden en door insnijdingen in de lengterichting worden de bladscheden afgescheiden. De vezels kunnen een lengte van meer dan twee meter hebben.

De manillahennep wordt vooral gebruikt in de touwslagerij. Hij wordt hoog gewaardeerd omdat hij lichter en sterker touw oplevert dan gewone hennep en beter bestand is tegen de inwerking van zeewater.


Wikimedia Commons Zie de categorie Musa textilis van Wikimedia Commons voor mediabestanden over dit onderwerp.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia-auteurs en -editors
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia NL

Abacá ( norja )

tarjonnut wikipedia NO

Abacá (Musa textilis) er en staude i bananfamilien. Den kommer opprinnelig fra Filippinene, men dyrkes i dag også i blant annet Ecuador og Costa Rica. Planten, som i gjennomsnitt blir omtrent 5 meter høy, dyrkes på grunn av manila-fiberen som utvinnes fra bladstilkene. Opprinnelig ble fiberen brukt til å lage garn og tau, men i dag går mesteparten til spesielle papirprodukter som teposer, filterpapir og pengesedler. Fiberen regnes som en hard fiber, på linje med coir, henequin og sisal.

Befolkningen på Filippinene har i lang tid brukt manila-fiberen til å lage tauverk og fiskegarn. Dyrking av planten i stor skala startet i Sumatra i Indonesia i 1925 under det nederlandske kolonistyret, som importerte planten fra Filippinene. Senere ble planten eksportert til Sentral-Amerika av U.S. Department of Agriculture.

Planten minner på mange måter mye om den vanlige bananplanten (Musa sapientum). Den har en liten, kraftig rot, hvorfra det vokser kraftige, overlappende blader som til sammen danner en kraftig 20-60 cm tykk «falsk stamme». Bladene vokser suksessivt oppover, slik at de eldste bladene er ytterst og nederst, og de nyeste innerst og øverst.

Planten danner uspiselige bananliknende frukter, som er omtrent 8 cm lange og 2-3 cm i diameter.

Eksterne lenker

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia forfattere og redaktører
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia NO

Abacá: Brief Summary ( norja )

tarjonnut wikipedia NO

Abacá (Musa textilis) er en staude i bananfamilien. Den kommer opprinnelig fra Filippinene, men dyrkes i dag også i blant annet Ecuador og Costa Rica. Planten, som i gjennomsnitt blir omtrent 5 meter høy, dyrkes på grunn av manila-fiberen som utvinnes fra bladstilkene. Opprinnelig ble fiberen brukt til å lage garn og tau, men i dag går mesteparten til spesielle papirprodukter som teposer, filterpapir og pengesedler. Fiberen regnes som en hard fiber, på linje med coir, henequin og sisal.

Befolkningen på Filippinene har i lang tid brukt manila-fiberen til å lage tauverk og fiskegarn. Dyrking av planten i stor skala startet i Sumatra i Indonesia i 1925 under det nederlandske kolonistyret, som importerte planten fra Filippinene. Senere ble planten eksportert til Sentral-Amerika av U.S. Department of Agriculture.

Planten minner på mange måter mye om den vanlige bananplanten (Musa sapientum). Den har en liten, kraftig rot, hvorfra det vokser kraftige, overlappende blader som til sammen danner en kraftig 20-60 cm tykk «falsk stamme». Bladene vokser suksessivt oppover, slik at de eldste bladene er ytterst og nederst, og de nyeste innerst og øverst.

Planten danner uspiselige bananliknende frukter, som er omtrent 8 cm lange og 2-3 cm i diameter.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia forfattere og redaktører
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia NO

Banan manilski ( puola )

tarjonnut wikipedia POL

Banan manilski (Musa textilis Nee) – gatunek rośliny należący do rodziny bananowatych (Musaceae). Pochodzi z Malezji, jest uprawiany w wielu krajach o klimacie tropikalnym[2].

Morfologia

Wytwarzająca rozłogi bylina o wysokości do 7-8 m, Liście równowąsko-lancetowate, szerokie z brązowymi plamami z wielkimi pochwami tworzącymi rodzaj łodygi. Kwiaty zebrane w zwisające kwiatostany.

Zastosowanie

  • Roślina włóknodajna: Z pochew jego liści otrzymuje się włókno, zwane manilą (lub abaką) o długości 0,7-3,6 m. Produkuje się z niego liny okrętowe, powrozy i sznury, a także tkaniny i różnego rodzaju plecionki. Główne rejony uprawy ciągną się od Filipin po Indie.
  • Młode owoce i pączki kwiatów męskich są jadalne.

Przypisy

  1. Stevens P.F.: Angiosperm Phylogeny Website (ang.). 2001–. [dostęp 2009-06-18].
  2. Germplasm Resources Information Network (GRIN). [dostęp 2010-03-01].

Bibliografia

  1. Zbigniew Podbielkowski: Słownik roślin użytkowych. Warszawa: PWRiL, 1989. ISBN 83-09-00256-4.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia POL

Banan manilski: Brief Summary ( puola )

tarjonnut wikipedia POL

Banan manilski (Musa textilis Nee) – gatunek rośliny należący do rodziny bananowatych (Musaceae). Pochodzi z Malezji, jest uprawiany w wielu krajach o klimacie tropikalnym.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia POL

Musa textilis ( portugali )

tarjonnut wikipedia PT

O Musa textilis ou ainda abacá, alvacá (do árabe al-baqâ, "o duradouro", o "resistente"),[1] cânhamo-de-manila[2] é a fibra e a planta da família Musaceae[3] É nativo das Filipinas e norte da Indonésia.[2]

Descrição

É uma planta estoloníferas, o que significa que produz brotos ao longo do chão que em seguida se enraíza em cada segmento. Atinge de 4 a 7 metros de altura sendo endêmica nas Filipinas.[1]

Uso

A fibra extraída das folhas é utilizada na fabricação de cordames e papéis. Durante algum tempo era a fibra preferida para a fabricação de cordas para a pesca devido sua força e resistência à água salgada, mas seu uso tem diminuído com o advento de fibras sintéticas. Atualmente o seu principal uso tem sido para obtenção de polpa para a fabricação de papel usados em uma variedade de produtos como sacos de chá, cédulas, papel de filtro, papel de capacitores, cigarros etc.[2]

Referências

  1. a b Adalberto Alves (2014). Dicionário de Arabismos da Língua Portuguesa. INCM. p. 200. ISBN 978-972-27-2179-0.
  2. a b c Brink, M. & Achigan-Dako, E.G. (2012). Fibres. PROTA. p. 334. ISBN 978-92-9081-481-8.
  3. Enciclopédia agrícola brasileira. EdUSP. 1995. p. 15. ISBN 978-85-314-0129-9.
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autores e editores de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia PT

Musa textilis: Brief Summary ( portugali )

tarjonnut wikipedia PT

O Musa textilis ou ainda abacá, alvacá (do árabe al-baqâ, "o duradouro", o "resistente"), cânhamo-de-manila é a fibra e a planta da família Musaceae É nativo das Filipinas e norte da Indonésia.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Autores e editores de Wikipedia
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia PT

Abaca ( romania )

tarjonnut wikipedia RO

Abaca (spaniolă: abacá) este o specie de bananier, originară din Filipine și răspândită în zone tropicale, precum Borneo și Sumatra. Planta are o mare importanță economică fiind adunată pentru fibrele sale. Fibra, cunoscută și drept cânepă de Manila, este extrasă din pețiolul frunzelor. În general planta atinge o înălțime de 4 metri. Fibrele, datorită rezistenței lor, au fost folosite la fabricarea frânghiilor și a parâmelor de navigație. În zilele noastre cea mai mare parte este folosită pentru o varietate largă de produse din hârtie, inclusiv hârtie de filtrat și bancnote.

Abaca a fost cultivată pe scară largă în Sumatra în 1925 sub ocupația olandezilor, care au observat cultivarea lor în Filipine pentru frânghii, din anii 1800, urmată de plantații în America Centrală sponsorizate de către Departamentul de Agricultură al S.U.A.. Plantațiile în scop comercial au început în anii 1930 în Borneo de Nord (Britanic); o dată cu începerea celui de-al Doilea Război Mondial, japonezii au eliminat comerțul între Filipine și Aliați, ceea ce a dus la creșterea producției în America.

Alte nume comune pentru abacá sau cânepă de Manila pot fi: "Abaká", "Cânepă Cebu" sau "Cânepă Davao".

Nuvola apps khangman.svg Acest articol din domeniul botanicii este un ciot. Puteți ajuta Wikipedia prin completarea lui.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia autori și editori
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia RO

Musa textilis ( ruotsi )

tarjonnut wikipedia SV

Musa textilis[6] är en enhjärtbladig växtart som beskrevs av Luis Née. Musa textilis ingår i släktet bananer, och familjen bananväxter.[7][8]

Arten är endemisk för Filippinerna.[7] Inga underarter finns listade.[7]

Från växten utvinns växtfibern manilla eller manillahampa. Kring år 1900 svarade export av manilla för cirka 2/3-delar av Filippinernas export.[9] På engelska används även det spanska ordet abacá (eller abacá hemp) för manillahampa. Växten är inte släkt med hampa men missförstånd på grund av namnet förekommer i flera texter där det blandas ihop eller beskrivs som varianter av samma växt.

Fibern används främst för rep och tågvirke [10]och odlas sedan 1500-talet. Manillarep är resistenta mot havsvatten, flyter och behöver inte tjäras. Finare fiber används för textilproduktion. Manillapapper är ett starkt omslagspapper som tillverkas av utslitet tågvirke.

Källor

  1. ^ Warb. (1903) , In: Tropenpflanzer 7: 34
  2. ^ Perr. (1825) , In: Mém. Soc. Linn. Paris 3: 130
  3. ^ [a b] Miq. (1859) , In: Fl. Ned. Ind. 3: 588
  4. ^ Blanco (1837) , In: Fl. Filip. : 247
  5. ^ Baker (1893) , In: Ann. Bot. (Oxford) 7: 211
  6. ^ Née (1801) , In: Anales Ci. Nat. 4: 123
  7. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
  8. ^ WCSP: World Checklist of Selected Plant Families. Govaerts R. (ed). For a full list of reviewers see: http://apps.kew.org/wcsp/compilersReviewers.do, 2010-12-03
  9. ^ Abaca (Manila Hemp) in the Philippines (Musa Textilis), 1915 Arkiverad 21 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Tågvirke i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)

Externa länkar

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia författare och redaktörer
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia SV

Musa textilis: Brief Summary ( ruotsi )

tarjonnut wikipedia SV

Musa textilis är en enhjärtbladig växtart som beskrevs av Luis Née. Musa textilis ingår i släktet bananer, och familjen bananväxter.

Arten är endemisk för Filippinerna. Inga underarter finns listade.

Från växten utvinns växtfibern manilla eller manillahampa. Kring år 1900 svarade export av manilla för cirka 2/3-delar av Filippinernas export. På engelska används även det spanska ordet abacá (eller abacá hemp) för manillahampa. Växten är inte släkt med hampa men missförstånd på grund av namnet förekommer i flera texter där det blandas ihop eller beskrivs som varianter av samma växt.

Fibern används främst för rep och tågvirke och odlas sedan 1500-talet. Manillarep är resistenta mot havsvatten, flyter och behöver inte tjäras. Finare fiber används för textilproduktion. Manillapapper är ett starkt omslagspapper som tillverkas av utslitet tågvirke.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia författare och redaktörer
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia SV

Abaka ( turkki )

tarjonnut wikipedia TR

Abaka (Musa textilis), muzgiller (Musaceae) familyasından Filipinler'de görülen bir muz türü. 8-20 yıl yaşayan tropik bir bitkidir. Dünya üretiminin %94'ünü Filipinler karşılar. Yarım ay şeklindeki yapraklarında kın içerisinde lif demetleri bulunur.

Bitkinin çiçeklenme zamanından önce yaprak kınları eğri olarak kesilir. Bıçak veya makine ile yaprakların etli kısımları lifli bölgeden ayrılır. Kuruyan lifler su ile havuzlanır. Makine veya bıçakla çırpma suretiyle lif demetleri ayrılır. Beyazdan kahverengiye kadar giden renklerde parlak ve sağlam bir lif elde edilir. Manila keneviri, liflerinin sağlamlığı ve nem çekici özelliğinin azlığından dolayı yelken bezleri, gemici halatları ve gemici eşyası yapımında kullanılır.

Dış bağlantılar

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia yazarları ve editörleri
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia TR

Abaka: Brief Summary ( turkki )

tarjonnut wikipedia TR

Abaka (Musa textilis), muzgiller (Musaceae) familyasından Filipinler'de görülen bir muz türü. 8-20 yıl yaşayan tropik bir bitkidir. Dünya üretiminin %94'ünü Filipinler karşılar. Yarım ay şeklindeki yapraklarında kın içerisinde lif demetleri bulunur.

Bitkinin çiçeklenme zamanından önce yaprak kınları eğri olarak kesilir. Bıçak veya makine ile yaprakların etli kısımları lifli bölgeden ayrılır. Kuruyan lifler su ile havuzlanır. Makine veya bıçakla çırpma suretiyle lif demetleri ayrılır. Beyazdan kahverengiye kadar giden renklerde parlak ve sağlam bir lif elde edilir. Manila keneviri, liflerinin sağlamlığı ve nem çekici özelliğinin azlığından dolayı yelken bezleri, gemici halatları ve gemici eşyası yapımında kullanılır.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia yazarları ve editörleri
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia TR

Абака (рослина) ( ukraina )

tarjonnut wikipedia UK
У Вікіпедії є статті про інші значення цього терміна: Абака.

Абака́ або текстильний банан (Musa textilis) — багатолітня трав'яниста рослина роду бананів, батьківщиною якої є Філіппіни. Також вирощується на островах Борнео і Суматра. Місцеве населення інколи називає його Бак-Бак (BacBac). Рослина має велике економічне значення, бо з його листя виробляється легке і міцне волокно, відоме як манільське прядиво. Це волокно широко використовується для створення мотузок, морських канатів і риболовних сітей.

В середньому, рослина досягає 6 метрів заввишки. Вона вперше почала культивуватися у великому масштабі на Суматрі в 1925 році, на територіях під голландським контролем, після того, як голландці помітили його культивування у Філіппінах для виробництва мотузок. Після цього почалося вирощування і в Центральній Америці, яке просував американський Відділ сільського господарства, та з 1930 року в Британському Північному Борнео.


lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Автори та редактори Вікіпедії
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia UK

Абака (рослина): Brief Summary ( ukraina )

tarjonnut wikipedia UK
У Вікіпедії є статті про інші значення цього терміна: Абака.

Абака́ або текстильний банан (Musa textilis) — багатолітня трав'яниста рослина роду бананів, батьківщиною якої є Філіппіни. Також вирощується на островах Борнео і Суматра. Місцеве населення інколи називає його Бак-Бак (BacBac). Рослина має велике економічне значення, бо з його листя виробляється легке і міцне волокно, відоме як манільське прядиво. Це волокно широко використовується для створення мотузок, морських канатів і риболовних сітей.

В середньому, рослина досягає 6 метрів заввишки. Вона вперше почала культивуватися у великому масштабі на Суматрі в 1925 році, на територіях під голландським контролем, після того, як голландці помітили його культивування у Філіппінах для виробництва мотузок. Після цього почалося вирощування і в Центральній Америці, яке просував американський Відділ сільського господарства, та з 1930 року в Британському Північному Борнео.


lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Автори та редактори Вікіпедії
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia UK

Musa textilis ( vietnam )

tarjonnut wikipedia VI

Musa textilis là một loài thực vật có hoa trong họ Musaceae. Loài này được Née miêu tả khoa học đầu tiên năm 1801.[3]

Hình ảnh

Chú thích

  1. ^ a ă â b Bailey 1947a, tr. 2078
  2. ^ Anon 2013
  3. ^ The Plant List (2010). Musa textilis. Truy cập ngày 16 tháng 7 năm 2013.

Liên kết ngoài


Hình tượng sơ khai Bài viết liên quan đến bộ Gừng này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia tác giả và biên tập viên
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia VI

Musa textilis: Brief Summary ( vietnam )

tarjonnut wikipedia VI

Musa textilis là một loài thực vật có hoa trong họ Musaceae. Loài này được Née miêu tả khoa học đầu tiên năm 1801.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia tác giả và biên tập viên
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia VI

Абака (растение) ( venäjä )

tarjonnut wikipedia русскую Википедию
Царство: Растения
Подцарство: Зелёные растения
Отдел: Цветковые
Надпорядок: Lilianae
Порядок: Имбирецветные
Семейство: Банановые
Род: Банан
Вид: Абака
Международное научное название

Musa textilis Née[en], 1801

Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 506500NCBI 228183EOL 1116051GRIN t:24742IPNI 797617-1TPL kew-255018
У этого термина существуют и другие значения, см. Абака.

Абака́[2], или Бана́н тексти́льный[2] (исп. abacá, от тагальск. abaka[3]; лат. Músa téxtilis), — вид многолетних травянистых растений из рода Банан семейства Банановые (Musaceae).

Родина абаки — Филиппинские острова.

В европейский быт растение входит с 1768 года, когда испанцы организовали его выращивание с целью экспорта волокна. Абаку изначально культивировали только на Филиппинах, с 1920-х годов — и в Индонезии, а также в странах Центральной Америки (Коста-Рика, Гондурас) для получения из влагалищ листьев прочного волокна, которое, как и растение, называется «абака» (другое название — «манильская пенька»[4]) и применяется для производства тросов, морских канатов (волокно стойко к солёной воде), рыболовецких сетей. Волокнистая часть растения созревает за 18—24 месяца, после чего волокно очищается от коры, высушивается на солнце и может быть использовано в производстве без дополнительной обработки и даже без прядения[5].

 src=
Волокно, получаемое из банана текстильного. Индонезия

Таксономия

Musa textilis Née, 1801, Anales de Ciencias Naturales (исп.)русск. 4: 123.

Синонимы

См. также

Примечания

  1. Об условности указания класса однодольных в качестве вышестоящего таксона для описываемой в данной статье группы растений см. раздел «Системы APG» статьи «Однодольные».
  2. 1 2 Гиляров, 1986.
  3. БСЭ, 1969.
  4. *Андреевъ П. П. = P. P. ANDRÉEFF. Абака. (См. Пенька манильская) // РУССКIЙ ТОВАРНЫЙ СЛОВАРЬ. ПОСОБIЕ КЪ ТОВАРОВѢДѢНIЮ, ЗАКЛЮЧАЮЩЕЕ НАЗВАНIЯ ОБРАЩАЮЩИХСЯ ВЪ ТОРГОВЛѢ ТОВАРОВЪ, ПРОДУКТОВЪ ХИМИЧЕСКОЙ ОБРАБОТКИ, А ТАКЖЕ ПРЕДМЕТОВЪ, ОТНОСЯЩИХСЯ КЪ ТЕХНОЛОГIИ ВОЛОКНИСТЫХЪ И ПИТАТЕЛЬНЫХЪ ВЕЩЕСТВЪ, СЪ УКАЗАНIЕМЪ СИНОНИМОВЪ, КАК НА РУССКОМЪ, ТАКЪ И НА ИНОСТРАННЫХЪ ЯЗЫКАХЪ = DICTIONNAIRE RUSSE DES MARCHANDISES AVEC la table alphabétique des termes étrangers. — Russisches Waaren-Lexikon mit alphabetischem Register der Fremdwörter. — RUSSIAN GOODS-DICTIONARY with ALPHABETICAL TABLE OF FOREIGN TERMS / СОСТАВИЛЪ ДѢЙСТВИТЕЛЬНЫЙ ЧЛЕНЪ ИМПЕРАТОРСКАГО РУССКАГО ТЕХНИЧЕСКАГО ОБЩЕСТВА, ИНЖЕНЕРЪ-ТЕХНОЛОГЪ П. П. Андреевъ. — С.-ПЕТЕРБУРГЪ = S.-PÉTERSBOURG: Изданiе книжнаго магазина А. Ф. Цинзерлинга. Невскiй пр., № 46 = Librairie A. Zinserling Perspective Nevsky 46, 1889. — С. 1. — 231, 166 с.
  5. Энциклопедия конопли (Абака) Архивировано 31 августа 2009 года.
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Авторы и редакторы Википедии

Абака (растение): Brief Summary ( venäjä )

tarjonnut wikipedia русскую Википедию
У этого термина существуют и другие значения, см. Абака.

Абака́, или Бана́н тексти́льный (исп. abacá, от тагальск. abaka; лат. Músa téxtilis), — вид многолетних травянистых растений из рода Банан семейства Банановые (Musaceae).

Родина абаки — Филиппинские острова.

В европейский быт растение входит с 1768 года, когда испанцы организовали его выращивание с целью экспорта волокна. Абаку изначально культивировали только на Филиппинах, с 1920-х годов — и в Индонезии, а также в странах Центральной Америки (Коста-Рика, Гондурас) для получения из влагалищ листьев прочного волокна, которое, как и растение, называется «абака» (другое название — «манильская пенька») и применяется для производства тросов, морских канатов (волокно стойко к солёной воде), рыболовецких сетей. Волокнистая часть растения созревает за 18—24 месяца, после чего волокно очищается от коры, высушивается на солнце и может быть использовано в производстве без дополнительной обработки и даже без прядения.

 src= Волокно, получаемое из банана текстильного. Индонезия
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Авторы и редакторы Википедии

馬尼拉麻蕉 ( kiina )

tarjonnut wikipedia 中文维基百科
二名法 Musa textilis
Née

馬尼拉麻蕉(學名:Musa textilis),又稱馬尼拉麻,屬芭蕉科(Musaceae),原產菲律賓,广泛生长在婆罗洲和苏门答腊岛。至今,菲律宾仍是世界是最大的蕉麻生产国。本植物虽然称为马尼拉蕉麻,但属于芭蕉科植物,与真麻无亲缘关系。

多年生草本,形似芭蕉,茎直立柔软,由粗厚的叶鞘包迭而成柱状;很大,钜圆形,螺旋排列;穗状花序,单性花。浆果似香蕉。从根茎可生长出多至25个不含有纤维的肉质枝茎,丛生成环形。

叶柄中可提取纤维,其重要性在叶纤维中排第二位。最外面、最老的葉柄產生的纖維最堅實,色也最暗,其纖維長可達0.9-2.7公尺,并且堅實、有浮力,用於繫船引索、钓鱼线、造紙地毯等。

规范控制 小作品圖示这是一篇與植物相關的小作品。你可以通过编辑或修订扩充其内容。
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
维基百科作者和编辑
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 中文维基百科

馬尼拉麻蕉: Brief Summary ( kiina )

tarjonnut wikipedia 中文维基百科
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
维基百科作者和编辑
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 中文维基百科

マニラアサ ( Japani )

tarjonnut wikipedia 日本語
マニラアサ AmCyc Manila Hemp.jpg
マニラアサ
分類 : 植物界 Plantae : 被子植物門 Magnoliophyta : 単子葉植物綱 Liliopsida : ショウガ目 Zingiberales : バショウ科 Musaceae : バショウ属 Musa : マニラアサ M. textilis 学名 Musa textilis Née 和名 マニラアサ 英名 Abacá

マニラアサ(マニラ麻、学名:Musa textilis)はバショウ科バショウ属植物。丈夫な繊維が取れるため、繊維作物として経済的に重要である。

名称の「マニラ」は原産地であるフィリピン首都マニラに由来する。分類上はアサの仲間ではないが、繊維が取れることから最も一般的な繊維作物である「アサ」の名がついている。他にアバカ、セブ麻、ダバオ麻とも呼ばれる。

性質[編集]

フィリピン原産で、ボルネオ島スマトラ島にも広く分布する。植物学的には多年草であるが、高さは平均6mに達するためのように見える。これは同属のバナナと同様であり、外見もよく似ている。

葉は楕円形で大きく、基部は状でを包むようになっており(葉鞘)、ここから繊維が取れる。

栽培と利用[編集]

マニラアサの繊維は植物繊維としては最も強靭なものの1つである。またマニラアサはに浮き、太陽光などに対しても、非常に高い耐久性を示す。船舶係留用などのロープを始め、高級な紙(紙幣封筒)、織物などに用いられている。日本銀行券紙幣もこれにあたる。

マニラアサは3-8ヶ月ごとに収穫される。生長した個体を残して切り倒し、葉鞘を引き剥がす。残された根からは新しい植物が生長する。

葉鞘からは肉質などを除去し、繊維だけを取り出す。繊維はセルロースリグニンペクチンなどで構成されており、長さは1.5-3.5mである。これをよりあわせるとロープができる。

フィリピンでは、1800年代からロープ用に栽培されており、1925年にはフィリピンでの栽培を見たオランダ人によって、スマトラ島に大規模なプランテーションが作られ、続いて中央アメリカでも米国農務省の援助で栽培が始まった。英領北ボルネオでは1930年に商業栽培が始まった[1]

第二次世界大戦前の日本人も、フィリピンのミンダナオ島ダバオ市に渡り、麻栽培従事者が2万人に及んだ。その後設立された日本人墓地があった慰霊碑の前で、2013年ロドリゴ・ドゥテルテ大統領が、地域経済の発展に寄与したと評価する挨拶をしている。

参考文献[編集]

  1. ^ "abaca." ブリタニカ百科事典. 22 January 2007
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
ウィキペディアの著者と編集者
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 日本語

マニラアサ: Brief Summary ( Japani )

tarjonnut wikipedia 日本語

マニラアサ(マニラ麻、学名:Musa textilis)はバショウ科バショウ属植物。丈夫な繊維が取れるため、繊維作物として経済的に重要である。

名称の「マニラ」は原産地であるフィリピン首都マニラに由来する。分類上はアサの仲間ではないが、繊維が取れることから最も一般的な繊維作物である「アサ」の名がついている。他にアバカ、セブ麻、ダバオ麻とも呼ばれる。

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
ウィキペディアの著者と編集者
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 日本語

마닐라삼 ( Korea )

tarjonnut wikipedia 한국어 위키백과

AmCyc Manila Hemp.jpg

마닐라삼(Abacá)은 파초과의 여러해살이풀로 높이는 6m 정도이며 잎은 크고 긴 타원형이다. 잎은 식물의 원줄기에 달리며, 잎 아랫부분은 잎집이 되어 줄기를 감싼다. 이 잎집에는 귀중한 섬유가 들어 있다. 정련되지 않은 섬유는 길이가 약 1.5-3.5m이고, 주로 셀룰로오스·리그닌·펙틴 같은 식물성 물질로 이루어져 있다. 분리해낸 섬유는 마닐라라는 상품명으로 판다.

마닐라삼은 3-8개월에 한 번씩 수확한다. 성숙한 식물체만 자르고 뿌리는 땅 속에 남겨두는데, 이는 오래된 뿌리에서 새로운 식물체가 자라기 때문이다. 잘라낸 식물체에서 잎집을 길게 떼어낸 뒤 섬유만 남겨두고 펄프를 긁어낸다. 마닐라삼 섬유는 질기며, 물·햇볕·바람에 대한 저항력이 크므로 밧줄을 만드는 데 사용한다. 마날라삼은 종이를 만들 때도 쓰인다.

외부 링크

Heckert GNU white.svgCc.logo.circle.svg 이 문서에는 다음커뮤니케이션(현 카카오)에서 GFDL 또는 CC-SA 라이선스로 배포한 글로벌 세계대백과사전"마닐라삼" 항목을 기초로 작성된 글이 포함되어 있습니다.
 title=
lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia 작가 및 편집자
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 한국어 위키백과

마닐라삼: Brief Summary ( Korea )

tarjonnut wikipedia 한국어 위키백과
AmCyc Manila Hemp.jpg

마닐라삼(Abacá)은 파초과의 여러해살이풀로 높이는 6m 정도이며 잎은 크고 긴 타원형이다. 잎은 식물의 원줄기에 달리며, 잎 아랫부분은 잎집이 되어 줄기를 감싼다. 이 잎집에는 귀중한 섬유가 들어 있다. 정련되지 않은 섬유는 길이가 약 1.5-3.5m이고, 주로 셀룰로오스·리그닌·펙틴 같은 식물성 물질로 이루어져 있다. 분리해낸 섬유는 마닐라라는 상품명으로 판다.

마닐라삼은 3-8개월에 한 번씩 수확한다. 성숙한 식물체만 자르고 뿌리는 땅 속에 남겨두는데, 이는 오래된 뿌리에서 새로운 식물체가 자라기 때문이다. 잘라낸 식물체에서 잎집을 길게 떼어낸 뒤 섬유만 남겨두고 펄프를 긁어낸다. 마닐라삼 섬유는 질기며, 물·햇볕·바람에 대한 저항력이 크므로 밧줄을 만드는 데 사용한다. 마날라삼은 종이를 만들 때도 쓰인다.

lisenssi
cc-by-sa-3.0
tekijänoikeus
Wikipedia 작가 및 편집자
alkuperäinen
käy lähteessä
kumppanisivusto
wikipedia 한국어 위키백과