nimet breadcrumb-navigoinnissa
Hybomys és un gènere de rosegador de la família dels múrids. Les espècies d'aquest grup són oriündes de l'Àfrica subsahariana, des de Guinea fins a Uganda. Tenen una llargada de cap a gropa de 10–16 cm, una cua de 8–13 cm i un pes de 30–70 g. Els seus hàbitats naturals són els boscos i matollars. El nom genèric Hybomys, significa 'ratolí geperut' en llatí.[1]
Hybomys és un gènere de rosegador de la família dels múrids. Les espècies d'aquest grup són oriündes de l'Àfrica subsahariana, des de Guinea fins a Uganda. Tenen una llargada de cap a gropa de 10–16 cm, una cua de 8–13 cm i un pes de 30–70 g. Els seus hàbitats naturals són els boscos i matollars. El nom genèric Hybomys, significa 'ratolí geperut' en llatí.
Die Streifenmäuse (Hybomys) sind eine Nagetiergattung aus der Gruppe der Altweltmäuse (Murinae). Die Gattung umfasst sechs Arten.
Streifenmäuse erreichen eine Kopfrumpflänge von 10 bis 16 Zentimetern, hinzu kommt noch ein 8 bis 13 Zentimeter langer Schwanz. Ihr Gewicht beträgt 30 bis 70 Gramm. Ihr Fell ist zumeist weich, es ist an der Oberseite braun oder schwarzbraun und an der Unterseite weißgrau bis beige gefärbt. Entlang des Rückens erstreckt sich ein dunkler Aalstrich, der aber bei einzelnen Tieren kaum zu sehen sein kann. Die Pfoten und der Schwanz sind braun oder schwarzbraun gefärbt.
Streifenmäuse leben in Afrika südlich der Sahara, ihr Verbreitungsgebiet reicht von Guinea bis Uganda. Ihr Lebensraum sind Wälder und Buschländer. Es gibt sowohl tagaktive als auch nachtaktive Arten, die Ruhezeit verbringen sie in einem Nest, das in einem Erdbau angelegt wird. Die Nahrung dürfte sowohl aus Insekten als auch aus pflanzlichem Material, etwa Früchten bestehen.
Nach einer rund 29- bis 31-tägigen Tragzeit bringt das Weibchen ein bis vier Junge zur Welt. Diese öffnen nach sieben bis zehn Tagen die Augen, Weibchen sind mit drei Monaten geschlechtsreif.
Innerhalb der Altweltmäuse sind die Streifenmäuse die Namensgeber der Hybomys-Gattungsgruppe, die daneben noch die Defua-Ratten (Dephomys) und die Zielratten (Stochomys) umfasst.
Nach genetischen Untersuchungen von Lecompte et al. (2008) sind die Tiere der Hybomys-Gruppe Teil einer vorwiegend afrikanischen Radiation der Altweltmäuse, zu der auch die Aethomys-Gruppe, die Arvicanthis-Gruppe, die Dasymys-Gruppe, die Golunda-Gruppe und die Oenomys-Gruppe gerechnet werden und die als Arvicanthini zusammengefasst werden. Mit den Eigentlichen Ratten (Rattus) besteht hingegen nur eine sehr entfernte Verwandtschaft.
Es werden sechs Arten in zwei Untergattungen unterschieden:
Manchmal wird Typomys als eigenständige Gattung abgetrennt.
Die Arten mit einem kleinen Verbreitungsgebiet sind bedroht. Die IUCN listet H. badius und H. basilii als „stark gefährdet“ (endangered) und H. lunaris als „gefährdet“ (vulnerabled).
Die Streifenmäuse (Hybomys) sind eine Nagetiergattung aus der Gruppe der Altweltmäuse (Murinae). Die Gattung umfasst sechs Arten.
Hybomys is a genus of rodent in the family Muridae endemic to Africa. It contains the following species:
Hybomys is a genus of rodent in the family Muridae endemic to Africa. It contains the following species:
Eisentraut's striped mouse (Hybomys badius) Father Basilio's striped mouse (Hybomys basilii) Moon striped mouse (Hybomys lunaris) Miller's striped mouse (Hybomys planifrons) Temminck's striped mouse (Hybomys trivirgatus) Peters's striped mouse (Hybomys univittatus)Hybomys Muridae animalia familiako generoa da[1], karraskarien barruan sailkatua.
Hybomys Muridae animalia familiako generoa da, karraskarien barruan sailkatua.
Hybomys est un genre africain de rongeurs de la sous-famille des Murinés.
Ce genre comprend les espèces suivantes :
Hybomys eisentrauti Van der Straeten and Hutterer, 1986 - rat à bande dorsale synonyme de Hybomys (Hybomys) badius Osgood, 1936
Hybomys est un genre africain de rongeurs de la sous-famille des Murinés.
Hybomys (Thomas, 1910) è un genere di Roditori della famiglia dei Muridi.
Al genere Hybomys appartengono roditori di medie dimensioni, con lunghezza della testa e del corpo tra 82 e 160 mm, la lunghezza della coda tra 83 e 154 mm e un peso fino a 61 g.[1]
Il cranio è corto, largo e privo della costrizione inter-orbitale. Le ossa nasali si estendono ben oltre la linea degli incisivi superiori. Le creste sopra-orbitali sono ben sviluppate. La bolla timpanica è di proporzioni moderate. I molari sono alquanto larghi.
Sono caratterizzati dalla seguente formula dentaria:
3 0 0 1 1 0 0 3 3 0 0 1 1 0 0 3 Totale: 16 1.Incisivi; 2.Canini; 3.Premolari; 4.Molari;Sono caratterizzati dalla presenza di una striscia scura lungo la spina dorsale. Nella specie Hybomys trivirgatus le strisce sono tre. I piedi sono sottili, con il quinto dito molto ridotto, a malapena più lungo dell'alluce. Il mignolo della mano è moderato. Il pollice è piccolo e munito di un'unghia smussata. Sono presenti 5 cuscinetti ben sviluppati e uno rudimentale sulla pianta dei piedi, mentre sul palmo delle mani ci sono 6 tubercoli ben distinti. La coda è ricoperta fittamente di peli. Le femmine hanno due paia di mammelle inguinali. Alcune specie hanno un paio di mammelle pettorali aggiuntive.
Questo genere è diffuso nell'Africa subsahariana.
Il genere comprende 6 specie.[2]
Vienadryžės pelės (lot. Hybomys, angl. Hump - nosed mice, vok. Östliche *Streifenmäuse) – pelinių (Muridae) šeimos graužikų gentis. Kailis minkštas, jo nugarinė pusė nuo šviesiai geltonos iki tamsiai rudos ar net juodos spalvos. Išilgai nugaros per jos vidurį nusidriekia juoda juosta. Kai kurie individai dar papildomai turi dvi šonines tamsias juostas. Pilvas tamsiai geltonas arba pilkai baltas. Kūnas 10-13 cm ilgio, uodega 9,5-11,5 cm ilgio. Uodega apaugusi retais plaukais. Pėda siaura, su susiredukavusiu penktuoju pirštu.
Paplitusios Rytų, Centrinėje ir Vakarų Afrikoje. Apsigyvena miškuose, arti vandens, nes gerai plaukia. Aktyvios dieną. Maitinasi įvairiais vaisiais. Patelės nėštumas trunka apie 30 dienų. Vadoje būna 1-3 jaunikliai. Lytiškai patelės subręsta po 75-125 dienų.
Gentyje yra 6 rūšys:
Pogentė. Hybomys
Pogentė. Typomys
Vienadryžės pelės (lot. Hybomys, angl. Hump - nosed mice, vok. Östliche *Streifenmäuse) – pelinių (Muridae) šeimos graužikų gentis. Kailis minkštas, jo nugarinė pusė nuo šviesiai geltonos iki tamsiai rudos ar net juodos spalvos. Išilgai nugaros per jos vidurį nusidriekia juoda juosta. Kai kurie individai dar papildomai turi dvi šonines tamsias juostas. Pilvas tamsiai geltonas arba pilkai baltas. Kūnas 10-13 cm ilgio, uodega 9,5-11,5 cm ilgio. Uodega apaugusi retais plaukais. Pėda siaura, su susiredukavusiu penktuoju pirštu.
Paplitusios Rytų, Centrinėje ir Vakarų Afrikoje. Apsigyvena miškuose, arti vandens, nes gerai plaukia. Aktyvios dieną. Maitinasi įvairiais vaisiais. Patelės nėštumas trunka apie 30 dienų. Vadoje būna 1-3 jaunikliai. Lytiškai patelės subręsta po 75-125 dienų.
Gentyje yra 6 rūšys:
Pogentė. Hybomys
Hybomys basilii Hybomys badius Hybomys lunaris Peterso viendryžė pelė (Hybomys univittatus)Pogentė. Typomys
Hybomys planifrons Teminko viendryžė pelė (Hybomys trivirgatus)Hybomys is een geslacht van knaagdieren uit de muizen en ratten van de Oude Wereld dat voorkomt van Sierra Leone tot Oeganda en Zambia.[1] Deze dieren leven in regenwouden.
De rugvacht is meestal bruinachtig, de buik soms geel. De kop-romplengte bedraagt 100 to 160 mm, de staartlengte 850 tot 130 mm en het gewicht 40 tot 80 gram. Ze zijn zowel overdag als 's nachts actief. Deze dieren eten voornamelijk fruit. Ze leven alleen op de grond, vooral in gebieden met veel bladeren en dergelijke op de grond. Ze slapen soms in rottende bomen.[2]
De zes soorten worden verdeeld in twee ondergeslachten, die volgens sommigen aparte geslachten zijn:[1]
Hybomys is een geslacht van knaagdieren uit de muizen en ratten van de Oude Wereld dat voorkomt van Sierra Leone tot Oeganda en Zambia. Deze dieren leven in regenwouden.
De rugvacht is meestal bruinachtig, de buik soms geel. De kop-romplengte bedraagt 100 to 160 mm, de staartlengte 850 tot 130 mm en het gewicht 40 tot 80 gram. Ze zijn zowel overdag als 's nachts actief. Deze dieren eten voornamelijk fruit. Ze leven alleen op de grond, vooral in gebieden met veel bladeren en dergelijke op de grond. Ze slapen soms in rottende bomen.
De zes soorten worden verdeeld in twee ondergeslachten, die volgens sommigen aparte geslachten zijn:
Ondergeslacht Hybomys Hybomys badius (Mount Cameroon, Mount Oku en Mount Lefu in West-Kameroen) Hybomys basilii (Bioko in Equatoriaal-Guinea) Hybomys lunaris (Ruwenzori-gebergte in West-Oeganda) Hybomys univittatus (Zuidoost-Nigeria tot Zuid-Oeganda en Noordwest-Zambia) Ondergeslacht Typomys Hybomys planifrons (Sierra Leone, Guinee, Liberia en West-Ivoorkust) Hybomys trivirgatus (Sierra Leone tot Zuidwest-Nigeria)Górolasek[3] (Hybomys) – rodzaj ssaka z podrodziny myszy (Murinae) w rodzinie myszowatych (Muridae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Afryce[4][3].
Do rodzaju należą dwa podrodzaje z następującymi gatunkami[3][4]:
Missoup i współpracownicy (w druku) podnoszą podrodzaj Typomys do rangi odrębnego rodzaju; ponadto autorzy wyróżniają dodatkowy gatunek Hybomys rufocanus, który uznają za starszy synonim gatunku H. badius[6].
Górolasek (Hybomys) – rodzaj ssaka z podrodziny myszy (Murinae) w rodzinie myszowatych (Muridae).
Hybomys é um género de roedor da família Muridae.
Hybomys[1] är ett släkte av däggdjur som ingår i familjen råttdjur.[1]
Arterna blir 10 till 15 cm långa (huvud och bål) har en 8 till 13,5 cm lång svans och väger 30 till 70 g. De har vanligen en mjuk päls men hos vissa exemplar är pälsen mera rå. Pälsens färg på ovansidan varierar mellan brun och svartaktig med en mörkare längsgående strimma på ryggens mitt. Undersidan är ljusare till ljusgrå. Däremot har händernas och fötternas ovansida ofta samma färg som ryggen. På svansen finns nästan inga hår. Den smala tummen är utrustad med en nagel.[2]
Släktets medlemmar förekommer i centrala Afrika mellan Sahara och Kongo-Kinshasa. De vistas i skogar och buskskogar och besöker odlade regioner.[2]
Dessa gnagare klättrar inte i växtligheten och några har bra simförmåga. Mera kända arter som Hybomys univittatus är aktiva på dagen och vilar i underjordiska bon som fodras med kvistar eller de använder ansamlingar av växtdelar eller hål i termitstackar som gömställe. Individerna lever främst ensamma och hanar har tydlig avgränsade revir men territoriet kan överlappa med flera honors revir. Födan utgörs av frukter, rötter och insekter.[2]
Honor kan troligen para sig under hela året men de flesta ungar föds under regntiden mellan februari och maj. Dräktigheten varar 29 till 31 dagar och en kull har 7 till 10 ungar. Cirka tre månader efter födelsen blir ungarna könsmogna.[2]
Hybomys badius och Hybomys basilii som har begränsade utbredningsområden listas av IUCN som starkt hotad (EN). Hybomys lunaris klassificeras som sårbar (VU) och de andra som livskraftig (LC).[3]
Arter enligt Catalogue of Life[1]:
Wilson & Reeder (2005) och IUCN listar Hybomys eisentrauti under det äldre namnet Hybomys badius.[4][3]
Kingdon (2015) beskriver arterna under namnet Hybomys-gruppen. De bör i en framtida revision fördelas på olika släkten eller undersläkten.[5]
Wikispecies har information om Hybomys.
Hybomys là một chi động vật có vú trong họ Muridae, bộ Gặm nhấm. Chi này được Thomas miêu tả năm 1910.[1] Loài điển hình của chi này là Mus univittatus Peters, 1876.
Chi này gồm các loài:
Hybomys là một chi động vật có vú trong họ Muridae, bộ Gặm nhấm. Chi này được Thomas miêu tả năm 1910. Loài điển hình của chi này là Mus univittatus Peters, 1876.
駝鼠屬（Hybomys），哺乳綱、囓齒目、鼠科的一屬，而與駝鼠屬（單環駝鼠）同科的動物尚有水鼠屬（東方水鼠）、林柔毛鼠屬（丹尼柔毛鼠）、非洲煙鼠屬（非洲煙鼠）、狨鼠屬（海南狨鼠）等之數種哺乳動物。
매부리코쥐속 또는 줄무늬쥐속(Hybomys)은 쥐과 쥐아과에 속하는 설치류 속 분류군이다.[1] 6종의 아프리카 토착종을 포함하고 있다.
꼬리 길이 83~154mm를 제외한 몸길이가 82~160mm인 중간 크기의 설치류이다. 몸무게는 최대 61g이다.[2]
다음은 2008년 레콤프테 등(Lecompte et al.)[3]의 연구에 기초한 계통 분류이다.
아르비칸티스족 매부리코쥐군 아프리카덤불쥐군 섀기쥐군 바위쥐군 민무늬풀밭쥐군
