Die Fadenhafte (Nemopteridae) sind eine Tierfamilie in der Ordnung der Netzflügler (Neuroptera). Sie kommen weltweit mit etwa 150 Arten in zwei Unterfamilien vor; in Europa sind nur sieben Arten heimisch,[1] von denen keine in Mitteleuropa vorkommt. Ihre Verbreitung beschränkt sich auf Wüsten und andere trockene Gebiete der Erde.
Die Fadenhafte erreichen eine Vorderflügellänge von 7 bis 35 Millimetern, die Hinterflügel werden 19 bis 90 Millimeter lang. Letztere sind sehr schmal fadenförmig in die Länge gezogen, woher die Tiere auch ihren deutschen Namen haben. Am Ende sind diese Fäden bei manchen Arten löffelförmig verbreitert. Die Vorderflügel sind bei manchen Arten, wie z. B. bei der Gattung Nemoptera, fleckig gefärbt. Ihr Kopf ist rüsselförmig schmal, die Facettenaugen stehen seitlich über.
Die Larven sehen den Ameisenlöwen ähnlich, bei der Unterfamilie Crocinae ist der Prothorax aber sehr stark verlängert.
Es gibt tag-, nacht- und dämmerungsaktive Arten, die mitunter in großen Individuenzahlen vorkommen. Die Imagines ernähren sich von Pollen. Die Larven der Unterfamilie Nemopterinae leben im Sand oder Bodenstreu und machen Jagd auf Ameisenlarven. Die Larven der Crocinae leben im Staub in kleinen Höhlen und an anderen dunklen Orten und fressen vor allem Staubläuse und weitere Insekten. Die Entwicklung der Fadenhafte dauert ein bis drei Jahre.
Die Fadenhafte (Nemopteridae) sind eine Tierfamilie in der Ordnung der Netzflügler (Neuroptera). Sie kommen weltweit mit etwa 150 Arten in zwei Unterfamilien vor; in Europa sind nur sieben Arten heimisch, von denen keine in Mitteleuropa vorkommt. Ihre Verbreitung beschränkt sich auf Wüsten und andere trockene Gebiete der Erde.
Nemopteridae, the spoonwings, are a family of neuropteran insects. They are also called thread-winged antlions. They are found in the Ethiopian, Palearctic, Australasian and Neotropical realms but absent in North America (though a fossil has been found in Colorado).[1]
Their flight is delicate and they have a circling flight to avoid walls when they are trapped indoors. The long streamer is conspicuous when the insects are flying and these are the elongated and spatulate hindwings.
Male nemopterids have a bulla on the wing usually along the margin or wing base that is used to disperse pheromone.[1]
There are two distinct subfamilies in the family Nemopteridae:
Other nemopterid genera include:
Nemopteridae, the spoonwings, are a family of neuropteran insects. They are also called thread-winged antlions. They are found in the Ethiopian, Palearctic, Australasian and Neotropical realms but absent in North America (though a fossil has been found in Colorado).
Their flight is delicate and they have a circling flight to avoid walls when they are trapped indoors. The long streamer is conspicuous when the insects are flying and these are the elongated and spatulate hindwings.
Male nemopterids have a bulla on the wing usually along the margin or wing base that is used to disperse pheromone.
Nemopteridae ("alas de cuchara") son una familia de insectos de Neuroptera. Habitan en las regiones afrotropical, paleoártica, australasiática y neotropical pero no así en América del Norte (aunque se ha encontrado un ejemplar fósil en Colorado).[1]
Poseen un vuelo delicado y vuelan en círculos para evitar las paredes cuando están atrapadas en una vivienda. Sus largas colas, prolongaciones en forma de cucharilla de las alas posteriores, son conspicuas cuando estos insectos están volando.
Las nemopteridas macho poseen una ampolla en las alas por lo general a lo largo del margen o base del ala que utilizan para dispersar feromona.[1]
Existen dos subfamilias:
Nemopteridae ("alas de cuchara") son una familia de insectos de Neuroptera. Habitan en las regiones afrotropical, paleoártica, australasiática y neotropical pero no así en América del Norte (aunque se ha encontrado un ejemplar fósil en Colorado).
Espécimen en el Museo de ToulousePoseen un vuelo delicado y vuelan en círculos para evitar las paredes cuando están atrapadas en una vivienda. Sus largas colas, prolongaciones en forma de cucharilla de las alas posteriores, son conspicuas cuando estos insectos están volando.
Las nemopteridas macho poseen una ampolla en las alas por lo general a lo largo del margen o base del ala que utilizan para dispersar feromona.
Les Nemopteridae sont une famille d'insectes de l'ordre des Neuroptera.
Il existe environ 130 espèces de Nemopteridae dans le monde, dont seulement cinq espèces en Europe[2].
La famille des Nemopteridae comprend 40 genres selon Catalogue of Life (30 janvier 2021)[3].
Les Nemopteridae sont une famille d'insectes de l'ordre des Neuroptera.
Il existe environ 130 espèces de Nemopteridae dans le monde, dont seulement cinq espèces en Europe.
De Nemopteridae zijn een familie in de orde van de netvleugeligen, de Neuroptera. Karakteristiek voor deze familie zijn de langgerekte staartachtige ondervleugels, die soms een lepelvormig uiteinde hebben. Voorvleugellengtes lopen uiteen van 7 tot 35 millimeter, achtervleugels halen 19 tot 90 millimeter.
De Nemopteridae zijn een familie in de orde van de netvleugeligen, de Neuroptera. Karakteristiek voor deze familie zijn de langgerekte staartachtige ondervleugels, die soms een lepelvormig uiteinde hebben. Voorvleugellengtes lopen uiteen van 7 tot 35 millimeter, achtervleugels halen 19 tot 90 millimeter.
Nemopterider (Nemopteridae) er en familie av nettvinger. De er blant de største nettvingene. Det er ingen norske arter.
Nemopteridene er nokså store (forvingelengde 13–35 mm), spinkle nettvinger som lettes kjennes på vingenes form: forvingen er bred og avrundet, gjerne mønstret i gult og brunt, mens bakvingen er lang og smal, nærmest fjærlignende. Larvene er tettbygde, hodet er bredere enn langt med forholdsvis korte og kraftige kjever. Beina er korte, kroppen pæreformet med spredte, fine hår.
Nemopterider har fullstendig forvandling og må gjennom et puppestadium før de blir kjønnsmodne (imago). De har bitende munndeler og to par vinger som ofte er ganske like hverandre. De flyr mest i skumringen og er langsomme flygere som gjerne besøker blomster der de spiser pollen. Larvene lever på bakken, gjerne i tørre skoger.
Nemopterider finnes bare der det er et varmt, tørt klima. De mangler i Nord-Europa men det finnes tre arter ved Middelhavet. Biologien er lite kjent, men det er sannsynlig at larvene er knyttet til maur. Eggene er små, runde eller ovale uten stilk, og legges på bakken. Man tror at maurene forveksler de harde eggene med frø og bærer dem tilbake til tua. Larvene er rovdyr og spiser trolig lite annet enn maur. Sannsynligvis unngår de å bli angrepet av maurene ved å etterligne disses kjemiske signaler. Larvene kan leve lenge uten mat og ser ut til å ha et meget langsomt stoffskifte.
Nemopterider finnes i varme og tørre områder over det meste av verden bortsett fra Nord-Amerika. Det største artsmangfoldet finnes i det sørlige Afrika der ca. 60 av de 100 artene hører hjemme.
Det er ingen norske arter. Familien Crocidae har nylig blitt skilt ut fra Nemopteridae.
Nemopterider (Nemopteridae) er en familie av nettvinger. De er blant de største nettvingene. Det er ingen norske arter.
Nemopteridae (nomeados, em inglês, Spoonwings, Thread-winged lacewings[4], Spoon-winged ou Ribbon-winged lacewings)[5] é uma família de insetos da ordem Neuroptera, classificada por Hermann Burmeister no ano de 1839 e que encontra o seu principal centro de espécies no sul da região afro-tropical[1], mas também abrangendo, entre suas cerca de 100[5] a 150[1] espécies, táxons nas zonas áridas e desérticas das fronteiras meridionais do paleoárctico e médio oriente[5], até China[1], e em áreas secas das regiões neotropical e australasiana da Terra.[5][6] Foi Clausen, em 1940, quem os observou como uma família separada dentre os Neuroptera, com apenas algumas espécies intimamente relacionadas morfologicamente com as formigas-leão (Neuroptera; Myrmeleontidae).[7] Por vezes estão separados em duas famílias distintas: Nemopteridae e Crocidae.[5]
De acordo com o entomólogo Levente Ábrahám, as espécies de Nemopteridae são insetos muito atraentes. Suas asas traseiras são fortemente alongadas e partes da cabeça e da boca são especializadas no consumo de pólen[1], com peças bucais mordedoras, desenvolvidas para esta tarefa.[8] Também possuem o par anterior de asas com venação reticulada e geralmente translúcidas[9][10] ou com sinuosos padrões de coloração em manchas pardas de camuflagem, nas espécies europeias do gênero Nemoptera.[2][3] Seus olhos são grandes a muito grandes, suas antenas são filiformes e ocasionalmente engrossadas em direção ao ápice.[11] Com base em suas atividades diárias, elas podem ser classificadas em dois grupos: as espécies camufladas do gênero Nemoptera, que são ativas apenas durante o dia; as espécies de asas dianteiras incolores, dos gêneros Lertha, Halter, Brevistoma e Savignyella, que são noturnas e atraídas por lâmpadas incandescentes; mas o comportamento de alimentação do pólen também pôde ser observado durante dia, neste grupo.[1] Aparentemente, as asas posteriores têm funções sensoriais e estabilizadoras que permitem ao inseto detectar superfícies verticais e horizontais quando voam em espaços confinados, como em cavernas; mas também podem funcionar para a atração de companheiros para a cópula.[5] O dimorfismo sexual pode ocorrer na forma da cabeça, física e de suas asas posteriores e no comprimento de suas antenas.[11]
Ilustração de dois gêneros de Nemopteridae: A - Halter; B - Chasmatoptera.
Nas asas desta espécie, Nemoptera sinuata, vista superior, é possível observar a eficiência da camuflagem.
As larvas de Nemopteridae apresentam semelhança morfológica e estilo de vida similar ao de larvas dos Neuroptera Ascalaphidae[1], habitando lugares arenosos e empoeirados[12], como o chão de cavernas e edifícios abandonados[7], onde vivem à caça de pequenos insetos.[12] Tais larvas são caracterizadas pela presença de um fino protórax separando seus corpos das cabeças, como é o caso de Necrophylus arenarius[12] e Dielocroce hebraea. Essas larvas ficam assentadas e esperam, se escondendo sob a areia fina, por suas presas; podendo passar até dois anos vivendo na areia fina de uma caverna. Uma vez que completem seu desenvolvimento elas constroem um casulo esférico de grãos de areia colados com seda, onde se transformam em pupa.[13]
A família Nemopteridae possui duas subfamílias, por vezes tratadas como diferentes famílias[5], que podem ser identificadas pela seguinte chave:
Nemopteridae (nomeados, em inglês, Spoonwings, Thread-winged lacewings, Spoon-winged ou Ribbon-winged lacewings) é uma família de insetos da ordem Neuroptera, classificada por Hermann Burmeister no ano de 1839 e que encontra o seu principal centro de espécies no sul da região afro-tropical, mas também abrangendo, entre suas cerca de 100 a 150 espécies, táxons nas zonas áridas e desérticas das fronteiras meridionais do paleoárctico e médio oriente, até China, e em áreas secas das regiões neotropical e australasiana da Terra. Foi Clausen, em 1940, quem os observou como uma família separada dentre os Neuroptera, com apenas algumas espécies intimamente relacionadas morfologicamente com as formigas-leão (Neuroptera; Myrmeleontidae). Por vezes estão separados em duas famílias distintas: Nemopteridae e Crocidae.
Nemopteridae är en familj i insektsordningen nätvingar som innehåller cirka 150 kända arter, främst i varma och torra delar av världen som Afrika, sydvästra Asien, Australien och Sydamerika. I Europa återfinns endast ett fåtal arter ur denna familj, i Spanien, södra Frankrike, Bulgarien och Grekland.
Familjen indelas i två underfamiljer, trådvingesländor (Crocinae) och årvingesländor (Nemopterinae). Båda underfamiljerna utmärks av sina långa bakvingar, som hos trådvingesländorna är mycket smala, eller trådlika, till sin form. Årvingesländornas bakvingar är något bredare än trådvingesländornas, med utvidgad spets så att de påminner om ett årblad. Hos en del arter kan bakvingarna vara mer än dubbelt så långa som framvingarna.
Som fullbildade insekter, imago är arterna i familjen växtätare som främst livnär sig på pollen, men som larver är de rovdjur som tar andra, mindre ryggradslösa smådjur, som myror. Larverna fångar sina byten genom att vänta på dem delvis nedgrävda i marken.
Hos trådvingesländorna, som ofta håller till i grottor, även om de också kan hittas på andra mörka och ostörda platser, lever larverna på golvet i denna. Hos årvingesländorna hittas larverna i mer sandiga områden.
Nemopteridae är en familj i insektsordningen nätvingar som innehåller cirka 150 kända arter, främst i varma och torra delar av världen som Afrika, sydvästra Asien, Australien och Sydamerika. I Europa återfinns endast ett fåtal arter ur denna familj, i Spanien, södra Frankrike, Bulgarien och Grekland.
Familjen indelas i två underfamiljer, trådvingesländor (Crocinae) och årvingesländor (Nemopterinae). Båda underfamiljerna utmärks av sina långa bakvingar, som hos trådvingesländorna är mycket smala, eller trådlika, till sin form. Årvingesländornas bakvingar är något bredare än trådvingesländornas, med utvidgad spets så att de påminner om ett årblad. Hos en del arter kan bakvingarna vara mer än dubbelt så långa som framvingarna.
Som fullbildade insekter, imago är arterna i familjen växtätare som främst livnär sig på pollen, men som larver är de rovdjur som tar andra, mindre ryggradslösa smådjur, som myror. Larverna fångar sina byten genom att vänta på dem delvis nedgrävda i marken.
Hos trådvingesländorna, som ofta håller till i grottor, även om de också kan hittas på andra mörka och ostörda platser, lever larverna på golvet i denna. Hos årvingesländorna hittas larverna i mer sandiga områden.
Нитекрылки[1][2] (лат. Nemopteridae) — семейство насекомых из отряда сетчатокрылых (Neuroptera). Науке известно около 150 видов нитекрылок, разделяемых на два подсемейства. В Европе встречаются лишь семь видов. Основной сферой обитания этих насекомых являются пустыни и засушливые регионы Земли.
Передние крылья нитекрылок насчитывают в длину от 7 до 35 мм, задние от 19 до 90 мм. Задние крылья очень тонкие, что дало этим насекомым их название. На конце эти нитеобразные крылья иногда имеют небольшие расширения. Передние крылья у некоторых видов покрыты пёстрыми пятнами. Голова узкая и с хоботком, фасеточные глаза находятся по бокам. Личинки схожи с муравьиными львами. У представителей подсемейства Crocinae очень удлинена передняя грудь, впервые личинок этого подсемейства обнаружили в 1833 году в египетских гробницах[3].
Нитекрылки активны, в зависимости от вида, как в ночное, так и в дневное время и могут встречаться в крупных количествах. Имаго питаются пыльцой. Личинки подсемейства Nemopterinae живут в песке и пожирают яйца муравьёв. Личинки Crocinae живут в пыли в маленьких норках, которые они сами выкапывают. К их добыче относятся сеноеды и другие насекомые. Развитие нитекрылок занимает от одного до трёх лет.
Ископаемые представители известны с мелового периода (122,46—112,03 млн лет), найденные в Бразилии в штате Сеара[4]. Древнейшие представители подсемейства Crocinae были найдены в меловом бирманском янтаре[5].
Семейство Nemopteridae выделено немецким естествоиспытателем Германом Бурмейстером в 1939 году[6][7]. В семейство включают следующие подсемейства и роды[8][9]:
Нитекрылки (лат. Nemopteridae) — семейство насекомых из отряда сетчатокрылых (Neuroptera). Науке известно около 150 видов нитекрылок, разделяемых на два подсемейства. В Европе встречаются лишь семь видов. Основной сферой обитания этих насекомых являются пустыни и засушливые регионы Земли.